Matmakt och matval – vem bestämmer vad vi äter?

Idag arrangerades en event- och kunskapsdag om offentliga måltider i Göteborg. Alla tänkbara vinklar belystes och programmet täckte såväl måltidsmiljö och traditioner som styrsystem, ekonomi, bemötande och kommunikation. 

Gunilla Jarlbro vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet höll en intressant föreläsning med rubriken Matmakt och matval – vem bestämmer vad vi äter? Nedanstående text är min bild av budskapet.

Svenskarna ägnar sex timmar per individ och dag åt mediekonsumtion. När det gäller tips och inspiration för att leva mer hälsosamt tar vi inte särskilt mycket intryck från teve och annan media, men när det handlar om mattrender och att prova att göra nya saker är medierna mycket inflytelserika. Det är lättare att kommunicera kring saker vi ska lägga till, istället för vad vi ska sluta med eller avstå ifrån.

Det finns ett stort intresse kring mat i media. I nästan varje tidning finns en matspalt. Matlagningsprogrammen i teve avlöser varandra. Det lagas mat och dricks vin i morgonsofforna. Kockarna har stjärnstatus. Samtidigt är det väldigt många som går på diet. Olika dieter avlöser varandra och antar ibland sektvarning, enligt Gunilla Jarlbro.
– Å ena sidan har matlagning upphöjts till en konstart, samtidigt har varannan vuxen övervikt eller fetma.

Budskap kring mat och ätande varierar

 – Matbudskapen i media varierar över tid och är väldigt olika till män respektive kvinnor: Män ska äta för att bli starka och orka utföra topprestationer. Kvinnor ska äta för att bli slanka. 

Fett är (i reklamsammanhang) kvinnans värsta fiende. Det handlar inte om näring och kraft, utan om att det är syndigt. Det tycks antas att många av oss (kvinnor) har ett ständigt dåligt samvete kring mat. Män ger sig hän, medan kvinnorna ska äta måttfullt och bara eventuellt kunna få unna sig något onyttigt – om man är värd det.

Kan det verkligen vara på riktigt?

Fri från-trenden
En annan märklig och stark trend är utbredningen av specialkost – hur kommer det sig att var och varannan plötsligt är glutenintolerant? Just nu har vi ett orimligt stort fokus på detaljer och exklusivitet, vilket ställer helt orimliga krav på de offentliga köken. Kostnaderna och personalresurserna räcker än mindre för det som majoriteten ska äta, och dessutom ökar mängden svinn, främst i tillagningsledet men även tallrikssvinnet. 

Jag skrev om fri från-trenden för ett par veckor sedan, läs gärna mer här!

Maten som budskapsförmedlare
För ett antal år sedan gav uttalanden som ”jag ÄLSKAR sushi” en bild av världsvana, medan ”jag älskar stekt falukorv” gav ett mer ”bonnigt” intryck. Nu ska man helst ha gjort korven själv, av kött som man hämtat hos en bonde som man känner personligen. 

Att man fotograferar maten och lägger upp det på Instagram är dagens uttryck av samma sak: Maten är en accesoir eller ett sätt att berätta vem man är och vad man står för.

På varje restaurang som vill synas i flödet krävs att det finns Instagramvänlig mat på menyn – och bra fotoljus.

Offentliga måltider som positiv snackis
Det blir ofta stora rubriker om det hänt något negativt medan positiva budskap om mat i offentliga miljöer mer sällan syns i nyhetsflödet. Medierna exploaterar risker och kriser: farliga ämnen, socker, sötningsmedel, akrylamid, miljögifter och bakterier. Alltför sällan skrivs det om god och näringsrik mat i det offentliga, och om goda exempel på verksamheter som lyckas göra trivsamma måltider av de begränsade resurser de har.

Låt oss ändra på det. Du som jobbar inom offentliga måltider – ta kontakt med din lokaltidning och bjud in dem på lunch, i skolan eller på dagis. Ta en kaffe tillsammans och hjälp dem att hitta positiva snackisar om din verksamhet.

Att ha goda relationer till media och till den lokala tidningsredaktionen är viktigt för hur pass svarta rubrikerna blir om det händer något som är mindre bra. 

Kontakta mig gärna om du vill veta mer om hur du kan jobba vidare med att stärka verksamhetens varumärke i sociala medier, skapa positiva budskap och bygga positiva relationer.

Fikapauserna under dagen förstärkte budskapen på ett väldigt trevligt sätt: Förmiddagsfika med hälsofokus och eftermiddagskaffe med svävande syltkakor och muffins med bär från skogen.