Samtal om mat och måltider för äldre: #MAT2017

Under höstens stora matevent i Växjö var en av programpunkterna ett samtal om mat för äldre, mellan Eskil Erlandsson, Cecilia Svanberg och Leif Mannerström. Jag hade förmånen att få vara moderator under samtalet. 

I debatten belystes olika delar av denna stora och viktiga fråga. Maten inom äldreomsorgen är så mycket mer än mat, det handlar även om utbildning, kompetens och självförtroende hos de som lagar, serverar och lyfter fram maten som en viktig del av vården – och livet. Det handlar om respekt för maten och för personerna som jobbar med den, från jord till bord, individanpassning och teamarbete med individen i centrum och förmågan att se både stora perspektiv och små men viktiga detaljer.

En av de viktiga detaljerna är hur vi pratar – om maten och om huvudpersonerna inom äldreomsorgen: ska vi säga matgäster, vårdtagare, patienter – eller brukare? Brukare är ett ord som framför allt Leif Mannerström reagerar starkt mot.

I det samarbete som jag har med Tre Stiftelser och Monica Berglund har jag fått ta del av det här citatet, sagt av en äldre dam:

”Jag vill inte vara en brukare, jag är ju bara en gammal människa.” I ordet ”brukare” ligger en känsla av att man är en belastning, någon som i alla fall inte är en tillgång i sammanhanget.

Kompetens och helhetssyn, individanpassning och teamarbete med vårdtagaren i centrum var några av de nyckelfaktorer som lyftes fram.

Samtidigt som detaljfrågorna kan vara avgörande måste vi lyfta blicken och se helheten och komplexiteten. Måltiden är mer än maten på tallriken, och det räcker inte med duktiga kockar som lagar god mat. Det handlar väldigt mycket om motivation och skapa en känsla av sammanhang.

Hur kan vi göra det mer meningsfullt och väcka lusten hos den äldre att gå upp ur sängen, att ta sig till matbordet och få i sig maten? Och hur kan vi bli bättre på att se personerna och deras önskningar och behov?


Det är tydligt att MAT har blivit ett viktigt forum för oss som på olika sätt jobbar med mat, och det är häftigt hur man lyckas kombinera och balansera lokala och globala frågor kring mat, måltider, produktion, klimat och hälsa.

I summeringen av MAT2017 skriver man bland annat såhär: ”Författaren, journalisten och dietisten Kajsa Asp Jonsson, som skriver mycket om mat och hälsa, har varit konferencier på Konserthuset båda dagarna.

– Jag var här för första gången 2012 och då pratades det om att detta skulle bli matens Almedalen. Det kändes som ett tufft mål men nu har ni ju verkligen lyckats, jag är mycket imponerad av Växjö.”

Jag hoppas vi ses igen nästa år, på MAT2018 den 7-8 september 2018.

 

Miljöhjältar i Matsvinnsköket #MAT2017

Under MAT2017 som arrangerades i Växjö i helgen var det ett ständigt högtryck i Matsvinnsköket.

Mat (felfri, men med skönhetsfel) som inte gick att sälja, utan som skulle ha slängts i butikerna, förädlades i Matsvinnsköket till god lunch och smakrik fika.

Erik Måneld sorterade leveranser och Ulrika Brydling ledde arbetet, och av duktiga kockar förädlades råvarorna till finfin mat till besökarna som betalar ett valfritt belopp som går oavkortat till ett globalt välgörenhetsprojekt för kvinnor i fattigdom. Maten serveras på loppisfynd, det vill säga tallrikar som köpts från Röda korset. Om inte dessa fantastiska kockar tagit hand om maten hade den slängts i soporna i butiken.

Miljöministern invigde Matsvinnsköket på fredagen och som konferencier fick jag ett trevligt snack med henne. Det är viktigt att frågan om matsvinn lyfts på alla nivåer – i skolor, butiker, restauranger och hos privatpersoner – så att människor i alla åldrar lär sig respektera maten och lita mer på sina sinnen än på datummärkningen. Mindre svinn gör att det blir mindre klimatpåverkan av maten – det vi inte äter upp har ju belastat miljön och klimatet helt i onödan.



Älskade matlåda! #slängintematen

Tillbaka på jobbet och tillbaka i vardagen. ”Slut på semestern” innebär för min del dessutom ”tillbaka till matlådan”. Härligt!

Många svenskar har matlåda med sig till jobbet, främst kanske för att det går snabbt och för att man inte har råd att gå ut och äta varje dag – men även för att maten behöver ätas upp och för att det känns bra att kunna planera. Att ta med egen mat till jobbet är ett sätt att ha koll på innehållet i lunchen. Det är dessutom dyrt att äta ute varje dag. Jag är rätt sparsam av mig – tycker i princip att all överbliven mat kan återanvändas. Jag gillar verkligen min matlåda.

Undersökningar visar att 20-25 procent av all mat vi köper hem kastas bort. Var fjärde matkasse går alltså direkt i soporna. Medelsvensken slänger väldigt mycket mat helt i onödan – för att den har förvarats fel, för att vi tror att maten blivit dålig bara för att bäst-före-datumet har passerat eller för att vi inte vet vad vi ska göra med middagsresterna.

Hos oss blir det sällan en hel portion över. Då kompletterar jag med några frysta falafel, edamamebönor, kikärter, ett kokt ägg eller en macka. Eller så sparar jag det som blir kvar från flera dagar – det blir ibland en helt ny maträtt. Vill man inte äta samma mat som kvällen innan utan känner att man behöver få en överraskning kan man ju byta låda med en arbetskompis. Eller så går det ju bra att vänta några dagar så smaklökarna får lite variation.

Andra bra sätt att använda rester är till exempel i en omelett, soppa, en matig lunchmacka eller sallad. Komplettera med grönsaker och kanske ett glas mjölk – även snabbmat kan vara bra för hälsan och klimatsmart.

Kom ihåg att ”bäst-före” inte är detsamma som ”oätligt-efter”.
Använd näsan och släng inte maten i onödan!

Foto av Katja Ragnstam, som även tagit alla bilder till mina böcker

Omelett m grönsaker Kajsa Asp Jonson

Om vita drycker i Amelia magazine

I senaste numret av Amelia är jag intervjuad om veganska drycker som liknar mjölk, det som i konsumentledet ofta kallas sojamjölk, havremjölk, mandelmjölk och så vidare. Dryck gjord på till exempel ris, mandel, nöt eller kokos är inte och får inte kallas ”mjölk”. De är heller inget alternativ till mjölken rent näringsmässigt eftersom de främst består av socker och vatten. Proteinhalten är väldigt låg. 

För den som har mjölkproteinallergi  eller vill ha en vegetabilisk dryck kan havre eller soja vara bra alternativ. Dock ligger den vanliga komjölken (oavsett fetthalt och laktosinnehåll) betydligt högre i nivåer av till exempel kalcium och andra mineraler, samt protein. Vill man använda dessa bör man kolla extra noga på innehållsdeklarationen och näringsinnehållet. Välj de sorter som är berikade med kalcium och D-vitamin. 

9 sept pratar vi äldremat på MAT2017

Lördagen den 9 september pratar vi äldremat på MAT2017 – Mannerström, Erlandsson, Svanberg och jag.

Det är snart dags och ska bli fantastiskt kul att jobba med MAT2017 i Växjö. Med uppdrag som moderator och skribent kommer jag att ha full koll på allt roligt som händer, träffa massor med folk och smaka på närproducerad hållbar mat.

Ett av mina uppdrag blir att vara moderator vid ett samtal mellan kändiskocken Leif Mannerström, Eskil Erlandsson (C), tidigare jordbruks- och landsbygdsminister, och dietisten Cecilia Svanberg. Seminariet arrangeras på Konserthuset i Växjö och kommer att handla om förbättrings- och kvalitetsutveckling inom mat och måltider för äldre. Vi kommer att prata om maten inom äldreomsorgen, aptit, stimulans och bemötande.

MAT2017 Leif mannerström Kajsa Asp Jonson

Leif Mannerström driver en kamp för att maten ska förbättras på Sveriges äldreboenden. Bland annat är hans motto att äldre ska få minst lika bra mat som till exempel inom kriminalvården och säger att ”äldre förtjänar lika bra mat som mördare”.

Jag tänker att det inte enbart är maten på tallriken vi behöver lyfta och utveckla. Undersökningar visar bland annat att bemötande och inomhusmiljö, plus ökad kunskap och medvetande om matens betydelse är minst lika viktigt som vad som ligger på tallriken. Den som inte känner sig trygg, sedd, eller har lust till livet kommer inte att äta – oavsett hur fantastisk maten är.

Fram till fredagen den 1 september går det bra att anmäla sig till de kostnadsfria seminarierna.
Kika på programmet och anmäl dig du också!

Hälsolitteracitet – ett viktigt, men helt omöjligt ord

Hälsolitteracitet. Ett svårtytt och svåruttalat ord med en ganska självklar innebörd: Hälsolitteracitet handlar om att ta till sig information, att använda sina kunskaper kring livsstil och vanor, och att ta ansvar för sitt mående – och alltså ta kontrollen över de faktorer som påverkar hälsan, både nu och i framtiden. Det kan handla om bra matvanor, att röra sig mer i vardagen, att sluta röka, prioritera sin sömn och att dricka måttligt med alkohol.

Kunskaper kring sambanden mellan hur man lever och hur man mår är en viktig del, men det handlar också om förmågan att omsätta sin kunskap i praktiken, och ganska mycket om ett förhållningssätt: Att värdesätta och ta hand om kroppen och knoppen,  tänka igenom vad som är viktigt i livet, och istället för att fokusera på hinder göra det bästa av sin situation.

Att individen tar ansvar och gör medvetna val för hälsan är helt avgörande för om man ska lyckas med hälsosatsningar, till exempel i skolan, på jobbet eller i samhället.

Ett steg i taget tar dig framåt
Många tror att förändringar som har med hälsa och livsstil att göra måste vara väldigt omfattande för att de ska spela någon roll. Faktum är att det ofta är de små men långsiktiga och varaktiga förändringarna som har störst betydelse. Medvetna och kunskapsbaserade val kanske låter som att man måste göra avkall på allt man tycker om, men goda vanor för hälsan behöver varken vara komplicerat eller trist. Det kan till exempel handla om så enkla saker som att stå upp vid skrivbordet, cykla eller gå istället för att ta bilen, lägga till en näve grönsaker till lunchen eller välja ett grövre bröd istället för det vita.

Win-win
Många gånger ger den mat som gör att du mår bättre dessutom många trevliga och smakfulla upplevelser. Ät och njut av maten med alla dina sinnen, så blir du mätt på mindre och får samtidigt uppleva mer njutning – här hittar du en kort beskrivning av mindful eating. En mer utförlig förklaring finns i min senaste bok.

I mina böcker finns enkla förklaringar till sambanden mellan vad du gör och hur du mår. Man kan kalla det ”hälsolitteracitet”, man kan också kalla det ”kloka medvetna val och vanligt sunt förnuft”. Klicka här för mer info om Hjärna. Hjärta. Mage.

Begreppet hälsolitteracitet förklaras såhär, på hemsidan halsolitteracitet.se:

”Hälsolitteracitet är förmågan att förvärva, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa och omfattar till exempel att läsa och förstå information, att kunna förhålla sig till och värdera information och att kunna kommunicera hälsobudskap, både för att få råd angående den egna hälsan och för att stödja andra i deras hälsorelaterade beslut.

Utgångspunkten för hälsolitteracitet är att människor själva kan främja hälsa, lösa hälsoproblem och vara aktiva samarbetspartners i val av åtgärder och i beslut som fattas.”

Kajsa-Asp-Jonson-BMS-Horizont

 

Dietister inom idrotten bidrar till bättre prestationer

Dietister vinner mark inom idrottsvärlden och allt fler inser att de vinner på att ta hjälp av en dietist med fördjupade kunskaper inom idrottsnutrition. Individuella idrottare och lag har väldigt stor nytta av att gå till botten med frågor kring mat och näring, energi, protein, vätska och timing för bästa prestation och optimal återhämtning. 

Rätt timing och uppladdning gör att man har bränsle i musklerna när man behöver den som bäst, och tillräckligt med energi, kolhydrater och protein gör att kroppen får en bättre möjlighet att återhämta sig. Därmed ger träningen snabbare resultat och risken att skada sig eller bli övertränad minskar. Det finns massor att göra och kunskapen är generellt sett låg. Jag föreläser gärna för klubbar och idrottslag, och hjälper även idrottare individuellt.

Nu finns det även forskning på att nära tillgång till kompetens kring kost och näring ger bättre prestation och idrottsresultat – ingen överraskning men bra att det även finns på pränt!

Frisk av fisk?! Jodå, men det räcker inte med ett rim. 

Det fanns en tid då det räckte med ett käckt rim för att säga att ett livsmedel var bra för hälsan. Nu krävs det lite mer vetenskap bakom argumenten.

Och tur är väl det. Men det krävs mer än enstaka superfoods för att bygga upp bra matvanor. I ett hållbart helhetstänk för hälsan ingår även en lagom avslappnad inställning till mat och näring, bra måltidsordning, rätt mängd energi, protein och näring i förhållande till behovet – bland annat beroende på hur mycket man rör på sig och vilka mål man har, till exempel med sin livsstil eller träning. Dessutom finns det väldigt många fler faktorer än kosten som har betydelse för hälsan – sömn, träning och socialt sammanhang är några av dem. 

Vill du läsa mer om hur allting hänger ihop finns förklaringar och massor av fräscha recept i min bok Hjärna. Hjärta. Mage. För hållbar hälsa och ett skönare liv. 

Beställ gärna direkt av mig för snabb leverans och bästa pris! Maila beställning till: info@kajsaasp.se 

2 of 86
123456