Matmakt och matval – vem bestämmer vad vi äter?

Idag arrangerades en event- och kunskapsdag om offentliga måltider i Göteborg. Alla tänkbara vinklar belystes och programmet täckte såväl måltidsmiljö och traditioner som styrsystem, ekonomi, bemötande och kommunikation. 

Gunilla Jarlbro vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet höll en intressant föreläsning med rubriken Matmakt och matval – vem bestämmer vad vi äter? Nedanstående text är min bild av budskapet.

Svenskarna ägnar sex timmar per individ och dag åt mediekonsumtion. När det gäller tips och inspiration för att leva mer hälsosamt tar vi inte särskilt mycket intryck från teve och annan media, men när det handlar om mattrender och att prova att göra nya saker är medierna mycket inflytelserika. Det är lättare att kommunicera kring saker vi ska lägga till, istället för vad vi ska sluta med eller avstå ifrån.

Det finns ett stort intresse kring mat i media. I nästan varje tidning finns en matspalt. Matlagningsprogrammen i teve avlöser varandra. Det lagas mat och dricks vin i morgonsofforna. Kockarna har stjärnstatus. Samtidigt är det väldigt många som går på diet. Olika dieter avlöser varandra och antar ibland sektvarning, enligt Gunilla Jarlbro.
– Å ena sidan har matlagning upphöjts till en konstart, samtidigt har varannan vuxen övervikt eller fetma.

Budskap kring mat och ätande varierar

 – Matbudskapen i media varierar över tid och är väldigt olika till män respektive kvinnor: Män ska äta för att bli starka och orka utföra topprestationer. Kvinnor ska äta för att bli slanka. 

Fett är (i reklamsammanhang) kvinnans värsta fiende. Det handlar inte om näring och kraft, utan om att det är syndigt. Det tycks antas att många av oss (kvinnor) har ett ständigt dåligt samvete kring mat. Män ger sig hän, medan kvinnorna ska äta måttfullt och bara eventuellt kunna få unna sig något onyttigt – om man är värd det.

Kan det verkligen vara på riktigt?

Fri från-trenden
En annan märklig och stark trend är utbredningen av specialkost – hur kommer det sig att var och varannan plötsligt är glutenintolerant? Just nu har vi ett orimligt stort fokus på detaljer och exklusivitet, vilket ställer helt orimliga krav på de offentliga köken. Kostnaderna och personalresurserna räcker än mindre för det som majoriteten ska äta, och dessutom ökar mängden svinn, främst i tillagningsledet men även tallrikssvinnet. 

Jag skrev om fri från-trenden för ett par veckor sedan, läs gärna mer här!

Maten som budskapsförmedlare
För ett antal år sedan gav uttalanden som ”jag ÄLSKAR sushi” en bild av världsvana, medan ”jag älskar stekt falukorv” gav ett mer ”bonnigt” intryck. Nu ska man helst ha gjort korven själv, av kött som man hämtat hos en bonde som man känner personligen. 

Att man fotograferar maten och lägger upp det på Instagram är dagens uttryck av samma sak: Maten är en accesoir eller ett sätt att berätta vem man är och vad man står för.

På varje restaurang som vill synas i flödet krävs att det finns Instagramvänlig mat på menyn – och bra fotoljus.

Offentliga måltider som positiv snackis
Det blir ofta stora rubriker om det hänt något negativt medan positiva budskap om mat i offentliga miljöer mer sällan syns i nyhetsflödet. Medierna exploaterar risker och kriser: farliga ämnen, socker, sötningsmedel, akrylamid, miljögifter och bakterier. Alltför sällan skrivs det om god och näringsrik mat i det offentliga, och om goda exempel på verksamheter som lyckas göra trivsamma måltider av de begränsade resurser de har.

Låt oss ändra på det. Du som jobbar inom offentliga måltider – ta kontakt med din lokaltidning och bjud in dem på lunch, i skolan eller på dagis. Ta en kaffe tillsammans och hjälp dem att hitta positiva snackisar om din verksamhet.

Att ha goda relationer till media och till den lokala tidningsredaktionen är viktigt för hur pass svarta rubrikerna blir om det händer något som är mindre bra. 

Kontakta mig gärna om du vill veta mer om hur du kan jobba vidare med att stärka verksamhetens varumärke i sociala medier, skapa positiva budskap och bygga positiva relationer.

Fikapauserna under dagen förstärkte budskapen på ett väldigt trevligt sätt: Förmiddagsfika med hälsofokus och eftermiddagskaffe med svävande syltkakor och muffins med bär från skogen. 

God mat som boostar systemen

Mat ska vara gott OCH boosta systemen. I min matlåda finns idag grönkål, kikärter, kyckling, morot, tomat, pumpafrön, olivolja och hummus med grönkål och citron. Förutom en massa goda smaker, crunch och stabil energi får jag protein, kolhydrater, fibrer och antioxidanter. Smaskigt och mättande. 💚💚

Såsen är en för dagen ny innovation med kikärtor, olivolja, örtsalt, grönkål och citron. Istället för grädde och crème fraîche får du alltså en fräsch sås som ger smak, hälsosamt fett, massor av fibrer, antioxidanter och C-vitamin. Enkelt och gott, precis som det ska va!

Hummus med grönkål och citron – recept

Du behöver:
1 burk eller tetra färdigkokta kikärter
1 msk olivolja (gärna D-vitaminberikad såhär års!)
en näve grönkål
saften av 1/2 citron
1/2 tsk örtsalt
grovmalen svartpeppar

Gör såhär: Lägg alla ingredienser i en hög smal burk eller liknande. Mixa med stavmixer och voilà – en sås som är både supergod och supernyttig. 💚🌞

Fler tips och recept, och massor av intressant fakta kring hur dina vanor påverkar ditt liv och din hälsa finner du i boken Hjärna. Hjärta. Mage. för hållbar hälsa och ett skönare liv.

Frukostföreläsning om vanor som skapar effektiva möten – på bild

Idag fanns en illustratör på plats och liverapporterade från min frukostföreläsning på Münchenbryggeriet i Stockholm. 

Temat var hållbar hälsa och hur man kan få ut mer av sina möten – hur man med aktiva pauser, fysisk aktivitet, bra näring och mat som även bidrar med positiva upplevelser, kan skapa goda förutsättningar för kreativitet och effektiva möten. Med samma ingredienser kan man även bygga upp goda vanor för ett skönt och friskt liv. Mer om det kan du läsa i boken Hjärna. Hjärta. Mage

Nyfiken på hur min föreläsning tolkas av en illustratör? Se filmen på Mersmak kommunikations konto på Instagram

Hjärna. Hjärta. Mage. Nominerad till 1,6-miljonersklubbens Hälsopris

Idag fick jag veta att jag är en av sex finalister som valts ut bland de som nominerats till 1,6-miljonerklubbens Hälsopris, i klassen Årets Matprofil. 

”Under hösten har allmänheten kunnat nominera de personer som gjort en insats för folkhälsan under året som gått. Nu har hälsoprisets jury utsett finalisterna för varje kategori”.

Röstningen avslutades tydligen idag – väldigt spännande!  Och hur det än går så är det fantastiskt kul att bli nominerad. 

Tack juryn, och alla ni som röstat! 


Matvanorna som förebygger cancer #worldcancerday

Goda matvanor och mer motion kan förebygga vart tredje cancerfall
Livsstilen har stor betydelse för vår hälsa och livskvalitet, och med hälsosamma vanor kan vi förebygga hela 90 procent av icke smittsamma sjukdomar, NCD (non-communicable diseases), bland annat många olika cancerformer. Vart tredje fall av de cancerformer som är vanligaste Sverige cancer skulle kunna förebyggas med goda matvanor och mindre alkohol, mer fysisk aktivitet och en hälsosam vikt.
Råden kring mat, alkohol, fysisk aktivitet och kroppsvikt med syfte att förebygga cancer kan även förebygga och behandla flera andra livsstilsrelaterade sjukdomar såsom fetma och övervikt, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Dietisternas riksförbund, tillsammans med Regionala cancercentran RCC och Socialstyrelsen, menar att svenskarna inte är särskilt bra på att äta tillräckligt av livsmedel som ger näring och fibrer:
– Åtta av tio äter för lite grönsaker och frukt
– Sju av tio får i sig för lite fibrer, till exempel från fullkornsbröd, flingor och gröt
– Genomsnittssvensken äter dubbelt så mycket salt och dubbelt så mycket kött jämfört med aktuella rekommendationer
– Bara var femte person är tillräckligt fysiskt aktiv för att få en positiv hälsoeffekt
– Hälften av alla vuxna män, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn har övervikt eller fetma.

I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor, och 38 procent av fallen kan förebyggas genom mindre alkohol, mer fysisk aktivitet och en hälsosam vikt. Nära hälften (47 procent) av fallen av tjock- och ändtarmscancer (den tredje vanligaste cancerformen) skulle kunna förebyggas med mer fysisk aktivitet och en hälsosam vikt, mer fibrer, och begränsning av alkohol, rött kött och charkprodukter.
För referenser se artikel i Läkartidningen (2017-01-20).

Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för samband mellan matvanor och fysisk aktivitet, och risken att utveckla olika cancertyper. Internationell forskning och rekommendationer finns samlat hos World Cancer Research Fund (WCRF). Budskapen och råden har nu översatts till svenska av Dietisternas riksförbund (DRF), på uppdrag av Socialstyrelsen.

Fröknäcke-världscancerdagen-fibrer

I boken Hjärna. Hjärta. Mage – för hållbar hälsa och ett skönare liv finns dessa och många andra bilder, inkl. recept som lever upp till råden för att förebygga flera av de vanligaste cancerformerna. Recepten och budskapen i boken minskar även riskerna för flera andra kost- och viktrelaterade sjukdomar, till exempel diabetes, förhöjt kolesterol, högt blodtryck mm). Foto: Katja Ragnstam.

 

Dietisternas riksförbund har utifrån fakta och budskap från WCRF tagit fram
10 råd för goda matvanor och livsstil som förebygger cancer:

Håll en hälsosam vikt
Övervikt och fetma ökar risken för elva olika cancerformer, bland annat bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer samt cancer i bukspottskörteln, gallblåsan, levern och njurarna. Body mass index (BMI) bör ligga inom normalintervallet: 18,5-25.

Rör dig mer
Var fysiskt aktiv minst en halvtimme varje dag. Gå och cykla istället för att ta bilen – undvik stillasittande. Stå vid skrivbordet, ta aktiva pauser ofta under arbetsdagen.
Fysisk aktivitet påverkar många olika system i kroppen. Det finns stark evidens för att ökad fysisk aktivitet ger en rad positiva hälsoeffekter och sannolikt även en bättre livskvalitet. Ökad fysisk aktivitet minskar risken för tjocktarmscancer, bröstcancer och livmodercancer.

Ät mer grönt och fullkorn
Grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, bönor, linser, ärtor och fullkorn ger fibrer som bland annat minskar risken för tjocktarmscancer. Fiberrik mat har ofta ett bättre tuggmotstånd och ger en längre mättnadskänsla. Fibrerna bidrar till minskad risk för övervikt och fetma, och ger näring till tarmbakterierna.
Ät mer, och mer varierat av fullkorn, grönsaker, frukt, bär, rotfrukter och baljväxter. Täck gärna två tredjedelar av tallriken med mat från växtriket. WCRF rekommenderar 600 gram grönsaker, frukt och bär per dag, Livsmedelsverket nöjer sig med att rekommendera 500 gram per dag, vilket motsvarar 2-3 frukter och halva eller åtminstone 1/3 av tallriken täckt av grönsaker vid lunch och middag. Variera och välj gärna även grova sorter, som morötter, bönor, broccoli och kål av olika slag.

Ät mindre av mat med hög energitäthet och låg näringstäthet
Mat och dryck med högt energiinnehåll gör att det är lätt att få i sig för mycket energi, och det ökar risken för övervikt och fetma – se ovan!
Godis, chips, kakor och bakverk, snacks, energirik snabbmat, söta drycker och alkohol är några av de livsmedel som ofta bidrar med för mycket energi (kalorier). Snacks innehåller dessutom ofta stora mängder salt. För mycket salt ökar risken för magsäckscancer.

Det handlar däremot inte om lågkolhydratkost, utan om att välja livsmedel med mervärde och gärna långsamma stabila kolhydrater som påverkar blodsockret på ett skonsamt sätt. 

Ät näringsrik mat – hämta inte näringen från kosttillskott
Låt maten du äter täcka behovet av protein, hälsosamt fett, vitaminer, mineraler och fibrer. Kosttillskott och specialprodukter kan aldrig ersätta vanligt hälsosam mat.

Begränsa rött kött och undvik charkprodukter
Välj gärna fisk eller fågel, och välj vegetabiliskt protein åtminstone några gånger i veckan – begränsa mängden kött till högst 500 gram per vecka.

Drick mindre alkohol
Alkohol ökar risken för bröstcancer samt cancer i mun, hals, matstrupe, tjocktarm och lever. Dessutom är öl, vin, sprit och drinkar kaloririka, och alkohol bidrar ofta till ett för högt energiintag.

Undvik möglig mat
När till exempel nötter och spannmål möglar kan det bildas aflatoxiner som är cancerogena och som ökar risken för levercancer.

Amma
Amning rekommenderas under barnets första sex månader.

Sekundärprevention
Även den som har drabbats av cancer och genomgått behandling bör följa ovanstående råd – för att minska risken för att återinsjukna i cancer och för att förebygga andra livsstilsrelaterade sjukdomar.
Under pågående cancerbehandling är mat och näring centralt för behandlingsresultat, rehabilitering och livskvalitet.

 

För dig som vill veta mer
För mer information, se Dietisternas riksförbunds projekt Mat och cancer, World Cancer Research Fund, Livsmedelsverkets kostråd samt Folkhälsomyndigheten om fysisk aktivitet.

Linssoppa med kanel och chili #recept

På allmän begäran kommer här ett recept på linssoppa. En värmande grönsakssoppa är mättande och väldigt prisvärd mat – denna är dessutom fiberrik och klimatsmart.

Jag har inget exakt recept men brukar göra ungefär såhär (det blir ca 4 portioner):

Du behöver:
1 burk krossade tomater (gärna Mutti)
1-2 dl vatten
1 dl röda linser
1 msk olivolja
1 lök
1-2 klyftor vitlök
1 morot
1/2 paprika
1 kanelstång
ca 1/2 tsk chiliflakes
1-2 tsk grönsaksfond
salt och svartpeppar

Gör såhär:
Börja med att skala och skiva löken och vitlöken. Fräs dem i oljan i en medelstor kastrull. Häll i tomatkross och vatten, linser och kryddor (kanelstång och chili) samt moroten, skalad och skuren i tärningar. Låt puttra 20-30 minuter.

Lägg i paprikan skuren i bitar, och om du vill kan du till exempel lägga i broccoli eller blomkål. Smaka av med grönsaksfond, salt och peppar och låt koka ytterligare ca 10 minuter. Ta ur kanelstågen så den inte ger för mycket smak. Om du vill ha en tunnare soppa, späd med mer vatten. Smaka i så fall av den igen så det inte blir för lite smak. Jag gillar – som du ser på bilden – när det är ganska trögflytande.  :)

Ät och njut – av den mustiga smaken och av att du gjort en bra insats för både dig själv och för miljön.

Livsmedelsstrategin – äntligen här! Men hur blir det…?

Den nyligen offentliggjorda Livsmedelsstrategin syftar till en långsiktig hållbarhet, att skapa fler jobb och främja inhemsk produktion. När vi vet att en stor del av sjukdomsbördan beror på ohälsosamma matvanor, att varannan vuxen i Sverige väger för mycket och att vart tredje fall av de vanligaste cancerformerna skulle kunna förebyggas genom en mer hälsosam livsstil (avseende kost, alkohol, fysisk aktivitet och vikt) – då undrar man lite varför det inte läggs ett större fokus på matens och matvanornas roll för svenskarnas hälsa fram till år 2030.

Intresset för hälsosamma, säkra och hållbart producerade livsmedel är enligt skrivelsen stort. Förväntningarna på allmänheten är att vi ska göra ”informerade och medvetna val” utifrån till exempel hälsa, hållbarhet, ursprung och etik – men hur ska allmänheten kunna vara informerad och medveten när man drar ner på hemkunskapen och kunskaperna kring hälsa allmänt sett är låg?

Undersökningar visar att hälsoklyftorna ökar – barn till föräldrar med låg utbildning får allt sämre matvanor, medan barn med högutbildade föräldrar får en mer hälsosam start. ”Regeringens långsiktiga mål är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation och i detta arbete är skillnader i matvanor mellan olika grupper ett viktigt område.” – men då måste vi satsa mer på hälsofrämjande långsiktiga projekt som fungerar!

Produktion och konsumtion av livsmedel ska vara hållbar. ”Offentlig sektor ska verka för att kunskapsnivån, såväl generellt som hos barn och unga, vad gäller livsmedelsproduktion, mat och måltider höjs, gärna i samarbete med lokala livsmedelsaktörer” – ligger det alltså på den lokala bondens ansvar att utbilda barnen? Och där jag bor är det en stor kexfabrik som är den dominerande livsmedelsaktören. Hur ska man kunna lita på att en producent (hur lokal den än är) ger relevanta kunskaper kring mat och måltider? Och kring hälsa?!

baddare-goteborgskex
Baddare från Kungälvsbaserade Göteborgskex – lokalproducerat är ingen garanti för att det är hälsosamt.

Produktionen av livsmedel har en betydelsefull roll i omställningen till ett hållbart samhälle och ambitionerna kring miljö och klimat, hälsa, djuromsorg, fortsatt låg antibiotikaanvändning, kvalitet och livsmedelssäkerhet är höga. Konsumenterna ska ges stora valmöjligheter och efterfrågan på livsmedel utifrån exempelvis hälsa, ursprung och hållbarhet ska mötas.

Jag hoppas att detta innebär att man även efterfrågar ökad kunskap inom såväl livsmedelsbranschen som inom offentlig sektor, skola och fritidsverksamheter.

Och jag önskar att det fanns en större tydlighet och definition kring vad bra val för hälsan är – inte enbart vad gäller ekologisk och etisk produktion utan även kring vilken fantastisk potential matvanorna har för att bidra till hälsa, livskvalitet och minskad belastning på vård och omsorg.

”Regeringen anser att det krävs ett samlat arbete för att främja bra matvanor hos befolkningen.”

Jag håller med – och är gärna med på det tåget.

 

Istället för ”Fri-från” – tänk ”full av”: Låt maten stå för #näring & #energi

För många innebär hälsosamma matvanor ett fokus på att undvika, utesluta och ta bort. Jag tycker det är mer hälsosamt att tänka på vad maten bidrar med och vilka fördelar det ger kroppen att äta bra mat. Det kan handla om fibrer, järn, kalcium, antioxidanter eller andra positiva egenskaper. Om man tänker på maten som en tillgång och kroppens källa till näring, energi och byggstenar är det inte så svårt att motivera sig till att välja bra mat framför tomma kalorier. Mer om detta kan du läsa här.

Specialkost i onödan
Enligt en ny undersökning som United Minds har gjort på uppdrag av Brödinstitutet går var fjärde svensk på någon typ av specialkost och begränsar sitt matintag i onödan, alltså utan att ha en konstaterad allergi eller intolerans. De vanligaste ”fri från”-produkterna är laktosfritt, sockerfritt, fritt från tillsatser och glutenfritt.

”Enligt Livsmedelsverket är 15 procent allergiska/överkänsliga/intoleranta. Undersökningen från United Minds visar att 33 procent säger sig vara allergiska eller överkänsliga mot någon slags mat samtidigt som så många som 41 procent väljer ”fri-från”-produkter. Utifrån dessa siffror väljer cirka 2 miljoner svenskar i åldrarna 18 till 80 år bort mat som de annars hade kunnat äta.”

Undersökningen visar också att 6 procent anger att de är glutenintoleranta och att allmänheten tror att 18 procent av befolkningen (medelvärde) är glutenintolerant. Enligt Livsmedelsverket har 1–3 procent celiaki (glutenintolerans). Trenden har pågått under några år, sedan diagnosen Non Celiac Gluten Sensitivity (NCGS) började användas. Många av de personer man först trodde hade NCGS visade sig istället ha IBS (Irritable Bowel Syndrome) och reagerade inte på gluten utan på FODMAP (kolhydrater som tenderar att jäsa i tarmen). Mer om detta kan du läsa i denna artikel på nutritionsfakta.se.

Att gå på specialkost innebär för den enskilde ganska mycket krångel, ofta högre matkostnader och en mindre avslappnad inställning till mat och näring. För skolor, på sjukhus och till exempel på äldreboenden innebär det ytterligare svårigheter att hålla sig inom den redan ansträngda budgeten, och risken är att kvaliteten på maten och möjligheten att köpa in bra råvaror försämras.

Istället för att prova sig fram och utesluta olika livsmedel bör man träffa en läkare eller dietist för att ta reda på vad man inte tål. Då slipper man att undvika mat i onödan och livet blir enklare för alla inblandade. Läs gärna vidare i denna artikel – om laktosfritt i förskolan, i Dagens samhälle.

eatbetter-livelonger

Sluta motarbeta initiativ för mer rörelse i skolan!

Brain Athletics är en organisation som jobbar för att öka medvetenheten kring hur fysisk rörelse påverkar hjärnan, genom hela livet. Under veckan har vi skrivit debattinlägg med anledning av att GP:s ledarskribent ansåg att man skulle tänka mer på de barn som hatar idrott, än på de faktiska positiva effekter som en stunds rörelse varje dag har på hjärnans funktioner och på hälsan i stort.

Brain Athletics hemsida (och via länkar därifrån) kan du läsa texterna i sin helhet. Här följer några citat:

”Stillasittandet är vår tids folksjukdom och ökar i alla åldrar. I skolan kan alla få förutsättningar att röra sig mer, oavsett stöd hemifrån och ekonomiska premisser. Fler idrottstimmar på schemat kräver långsiktiga lösningar, fler behöriga idrottslärare och trygga omklädningsrum – men det finns andra sätt att röra sig mer i skolan: aktiva raster, matte utomhus, en dans på engelskalektionen och andra ”brain breaks” är några av dem.”

”Upprepade forskningsstudier visar tydligt att ökad fysisk träning gör att ämnesbetygen (språk, matematik mm) höjs. Dessutom ökar barnens välbefinnande och koncentrationsförmåga. Fysisk aktivitet förbättrar inlärning och minnesförmågor, och det sker faktiska förändringar av viktiga strukturer i hjärnan! Detta är alltså helt i linje med det som uttrycks i Skollagen.

Var tredje svensk är otillräckligt aktiv. Risken att dö i förtid är mellan 30 och 40 procent högre om man rör sig för lite. Vart tionde dödsfall hör ihop med för låg nivå av fysisk aktivitet. Mindre stillasittande kan förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar och bygga en långsiktigt bättre samhällsekonomi. Mer fysisk aktivitet och friskvård är, och måste börja ses som en säker investering, och inte som en kostnad.”

Läs debattinläggen i sin helhet, samt svarsinlägget från GP:s ledarskribent i sin helhet via denna länk till Brain Athletics.

Brain athletics i GP

2 of 84
123456