Kost

Gurkmeja – superfood med guldstatus eller fake news?

Gurkmeja är en av de kryddor som ofta framhålls som antiinflammatorisk och som rik på antioxidanter. Den forskning som finns är i form av lab- eller djurförsök – relevanta studier på människa saknas, även om det finns en del på gång bland annat inom demensforskningen. Oftast är det inte gurkmeja som studeras utan kurkumin (curcumin på engelska), ett extrakt från gurkmeja (turmeric), och i doser som är betydligt högre än vad som kan anses vara normal konsumtion.

Inflammation bidrar till många olika sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar och ökad cancerrisk, och gurkmeja kan enligt förespråkarna även minska smärta, ledbesvär och depression, samt skydda hjärnan. Gurkmeja i form av shots och så kallad guldmjölk är väldigt inne just nu, men det bygger mer på rykten än på vetenskapliga bevis. På Nutritionsfakta.se finns en genomgång av vetenskapen kring kost och inflammation.

Svenskarna är early adopters och det finns många hälsogurus och tyckare. Kanske det går att boosta hälsan med en gurkmejashot, och vem vill inte ha en quick fix? Men värt att notera är att varken Livsmedelsverket eller World Cancer Research Fund skriver om hälsoeffekter av gurkmeja eller kurkumin.

Vart tredje fall av cancer kan förebyggas genom mer motion, bra matvanor, mindre alkohol och att inte röka. Här kan du läsa mer om sambanden kring kost och livsstil, och cancer. Att vara normalviktig minskar risken att drabbas av 11 olika cancerformer – att undvika att bli eller vara överviktig är en betydligt bättre satsning som har långsiktiga effekter på hela hälsan.

Att se till helheten i kosten, matvanorna och livsstilen är viktigare än att gå in på detaljer som specifika kryddor, aminosyror, vitaminer eller antioxidanter. En shot av gurkmeja, ett vitaminpiller, en daglig dos chiafrön, en detoxkur eller någon annan form av quick fix kan inte ersätta sunda vanor. Det är betydligt mycket viktigare att äta hälsosamt varje dag.

Antiinflammatorisk effekt får man av hälsosamma matvanor, lagom mängd energi i förhållande till hur mycket man rör på sig, och fibrer som ger tarmens bakterier energi och näring, och kan hjälpa tarmslemhinnan att bli en tät barriär som skyddar mot att oönskade ämnen tas upp i kroppen.

OM man vill använda gurkmeja för att ge färg i maten och som smaksättare, eller för de påstådda hälsoeffekter man läser om, är det säkrast att äta den i färsk form eller torkad i maten. Det sägs att kurkumin tas upp bättre om man äter det tillsammans med fet mat.

Att äta stora mängder gurkmeja är dyrt och inte helt ofarligt. Det är relativt vanligt att magen protesterar och dessutom finns en ökad risk för njursten. Lägg hellre pengarna på bra mat, schysst producerat kött, och mer grönsaker, frukt och bär.

Som alltid när man tar ett naturläkemedel eller kosttillskott finns risk för kontaminering med andra substanser (till exempel tungmetaller från odlingen eller kemikalier som tillkommer i fabriken) eller felaktig märkning på förpackningen, det finns alltså en stor risk att man får i sig andra ämnen än man tror.  Tillskotten innehåller dessutom ofta onödigt höga doser och överdosering innebär allvarliga risker.

Kosttillskott och så kallade superfoods är för de flesta ganska onödigt – vanlig mat och hälsosamma matvanor räcker för att få i sig allt man behöver. Tänk om vi kunde lägga lika stort fokus på vilka hälsoeffekter vi kan få av helt vanlig nyttig mat, och lägga lika mycket pengar på schyssta råvaror istället för piller, pulver och extrakt!

Flytta fokus och istället för att söka efter genvägar och tänka på vad det du äter ska vara fritt från – tänk på vad maten ger dig.
Läs gärna vidare här!

20131019-231208.jpg

Bilden: Fyra olika sorts morot – lila, röd, gul och vanlig orange. 

Helhetstänk för hälsan i nytt bloggsamarbete

Via ett nytt spännande samarbete får jag nu möjligheten att sprida mina tankar och funderingar kring kost och näring till ännu fler. Läs gärna mitt första blogginlägg hos BMS Horizont här.
Och en liten del av det kan du även läsa här:

Ät bättre – inte mindre!

Många är helt fokuserade på vad de ska undvika i kosten och mat förknippas med oro, ångest, påhittade farligheter och larm. Väldigt få tänker på näring, energi, byggstenar, läkning och positiva upplevelser.

Om vi tänker oss att våra celler till 100 procent består av vad vi ätit de senaste tio åren, och att det som sker i tarmen när maten möter bakterierna styr över såväl fysisk som psykisk hälsa, då är det inte så svårt att motivera sig till att äta lite mer grönsaker, bättre proteiner och fetter, och mindre socker, salt och ohälsosamt fett. Sätt fokus på bra näring istället för på vad du ska undvika. Och ge kroppen vad den behöver, istället för förbud och pekpinnar.

Jag vill hellre ha en kropp byggd av bra proteiner, fetter som ger smidiga kärl och gör att cellmembranen och hjärnan fungerar optimalt, än hårda kärl, övervikt, inflammationsprocesser och låg energi. Och om jag råkar ut för något som kräver topprestationer av kroppens försvar, läkningsprocesser och återhämtning vill jag förstås vara i bästa möjliga beredskapsläge.

I mångas ögon är dietisten en person som är ute efter att förbjuda allt som är roligt. Men tvärt om – de råd och rekommendationer som gäller syftar till att vi ska kunna ha mer roligt, njuta av livet och av god och hälsosam mat, och leva längre!

Vill du läsa inlägget i sin helhet så finns det hos BMS Horizont.

Kajsa-Asp-Jonson-BMS-Horizont

Matvanorna som förebygger cancer #worldcancerday

Goda matvanor och mer motion kan förebygga vart tredje cancerfall
Livsstilen har stor betydelse för vår hälsa och livskvalitet, och med hälsosamma vanor kan vi förebygga hela 90 procent av icke smittsamma sjukdomar, NCD (non-communicable diseases), bland annat många olika cancerformer. Vart tredje fall av de cancerformer som är vanligaste Sverige cancer skulle kunna förebyggas med goda matvanor och mindre alkohol, mer fysisk aktivitet och en hälsosam vikt.
Råden kring mat, alkohol, fysisk aktivitet och kroppsvikt med syfte att förebygga cancer kan även förebygga och behandla flera andra livsstilsrelaterade sjukdomar såsom fetma och övervikt, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Dietisternas riksförbund, tillsammans med Regionala cancercentran RCC och Socialstyrelsen, menar att svenskarna inte är särskilt bra på att äta tillräckligt av livsmedel som ger näring och fibrer:
– Åtta av tio äter för lite grönsaker och frukt
– Sju av tio får i sig för lite fibrer, till exempel från fullkornsbröd, flingor och gröt
– Genomsnittssvensken äter dubbelt så mycket salt och dubbelt så mycket kött jämfört med aktuella rekommendationer
– Bara var femte person är tillräckligt fysiskt aktiv för att få en positiv hälsoeffekt
– Hälften av alla vuxna män, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn har övervikt eller fetma.

I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor, och 38 procent av fallen kan förebyggas genom mindre alkohol, mer fysisk aktivitet och en hälsosam vikt. Nära hälften (47 procent) av fallen av tjock- och ändtarmscancer (den tredje vanligaste cancerformen) skulle kunna förebyggas med mer fysisk aktivitet och en hälsosam vikt, mer fibrer, och begränsning av alkohol, rött kött och charkprodukter.
För referenser se artikel i Läkartidningen (2017-01-20).

Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för samband mellan matvanor och fysisk aktivitet, och risken att utveckla olika cancertyper. Internationell forskning och rekommendationer finns samlat hos World Cancer Research Fund (WCRF). Budskapen och råden har nu översatts till svenska av Dietisternas riksförbund (DRF), på uppdrag av Socialstyrelsen.

Fröknäcke-världscancerdagen-fibrer

I boken Hjärna. Hjärta. Mage – för hållbar hälsa och ett skönare liv finns dessa och många andra bilder, inkl. recept som lever upp till råden för att förebygga flera av de vanligaste cancerformerna. Recepten och budskapen i boken minskar även riskerna för flera andra kost- och viktrelaterade sjukdomar, till exempel diabetes, förhöjt kolesterol, högt blodtryck mm). Foto: Katja Ragnstam.

 

Dietisternas riksförbund har utifrån fakta och budskap från WCRF tagit fram
10 råd för goda matvanor och livsstil som förebygger cancer:

Håll en hälsosam vikt
Övervikt och fetma ökar risken för elva olika cancerformer, bland annat bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer samt cancer i bukspottskörteln, gallblåsan, levern och njurarna. Body mass index (BMI) bör ligga inom normalintervallet: 18,5-25.

Rör dig mer
Var fysiskt aktiv minst en halvtimme varje dag. Gå och cykla istället för att ta bilen – undvik stillasittande. Stå vid skrivbordet, ta aktiva pauser ofta under arbetsdagen.
Fysisk aktivitet påverkar många olika system i kroppen. Det finns stark evidens för att ökad fysisk aktivitet ger en rad positiva hälsoeffekter och sannolikt även en bättre livskvalitet. Ökad fysisk aktivitet minskar risken för tjocktarmscancer, bröstcancer och livmodercancer.

Ät mer grönt och fullkorn
Grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, bönor, linser, ärtor och fullkorn ger fibrer som bland annat minskar risken för tjocktarmscancer. Fiberrik mat har ofta ett bättre tuggmotstånd och ger en längre mättnadskänsla. Fibrerna bidrar till minskad risk för övervikt och fetma, och ger näring till tarmbakterierna.
Ät mer, och mer varierat av fullkorn, grönsaker, frukt, bär, rotfrukter och baljväxter. Täck gärna två tredjedelar av tallriken med mat från växtriket. WCRF rekommenderar 600 gram grönsaker, frukt och bär per dag, Livsmedelsverket nöjer sig med att rekommendera 500 gram per dag, vilket motsvarar 2-3 frukter och halva eller åtminstone 1/3 av tallriken täckt av grönsaker vid lunch och middag. Variera och välj gärna även grova sorter, som morötter, bönor, broccoli och kål av olika slag.

Ät mindre av mat med hög energitäthet och låg näringstäthet
Mat och dryck med högt energiinnehåll gör att det är lätt att få i sig för mycket energi, och det ökar risken för övervikt och fetma – se ovan!
Godis, chips, kakor och bakverk, snacks, energirik snabbmat, söta drycker och alkohol är några av de livsmedel som ofta bidrar med för mycket energi (kalorier). Snacks innehåller dessutom ofta stora mängder salt. För mycket salt ökar risken för magsäckscancer.

Det handlar däremot inte om lågkolhydratkost, utan om att välja livsmedel med mervärde och gärna långsamma stabila kolhydrater som påverkar blodsockret på ett skonsamt sätt. 

Ät näringsrik mat – hämta inte näringen från kosttillskott
Låt maten du äter täcka behovet av protein, hälsosamt fett, vitaminer, mineraler och fibrer. Kosttillskott och specialprodukter kan aldrig ersätta vanligt hälsosam mat.

Begränsa rött kött och undvik charkprodukter
Välj gärna fisk eller fågel, och välj vegetabiliskt protein åtminstone några gånger i veckan – begränsa mängden kött till högst 500 gram per vecka.

Drick mindre alkohol
Alkohol ökar risken för bröstcancer samt cancer i mun, hals, matstrupe, tjocktarm och lever. Dessutom är öl, vin, sprit och drinkar kaloririka, och alkohol bidrar ofta till ett för högt energiintag.

Undvik möglig mat
När till exempel nötter och spannmål möglar kan det bildas aflatoxiner som är cancerogena och som ökar risken för levercancer.

Amma
Amning rekommenderas under barnets första sex månader.

Sekundärprevention
Även den som har drabbats av cancer och genomgått behandling bör följa ovanstående råd – för att minska risken för att återinsjukna i cancer och för att förebygga andra livsstilsrelaterade sjukdomar.
Under pågående cancerbehandling är mat och näring centralt för behandlingsresultat, rehabilitering och livskvalitet.

 

För dig som vill veta mer
För mer information, se Dietisternas riksförbunds projekt Mat och cancer, World Cancer Research Fund, Livsmedelsverkets kostråd samt Folkhälsomyndigheten om fysisk aktivitet.

Linssoppa med kanel och chili #recept

På allmän begäran kommer här ett recept på linssoppa. En värmande grönsakssoppa är mättande och väldigt prisvärd mat – denna är dessutom fiberrik och klimatsmart.

Jag har inget exakt recept men brukar göra ungefär såhär (det blir ca 4 portioner):

Du behöver:
1 burk krossade tomater (gärna Mutti)
1-2 dl vatten
1 dl röda linser
1 msk olivolja
1 lök
1-2 klyftor vitlök
1 morot
1/2 paprika
1 kanelstång
ca 1/2 tsk chiliflakes
1-2 tsk grönsaksfond
salt och svartpeppar

Gör såhär:
Börja med att skala och skiva löken och vitlöken. Fräs dem i oljan i en medelstor kastrull. Häll i tomatkross och vatten, linser och kryddor (kanelstång och chili) samt moroten, skalad och skuren i tärningar. Låt puttra 20-30 minuter.

Lägg i paprikan skuren i bitar, och om du vill kan du till exempel lägga i broccoli eller blomkål. Smaka av med grönsaksfond, salt och peppar och låt koka ytterligare ca 10 minuter. Ta ur kanelstågen så den inte ger för mycket smak. Om du vill ha en tunnare soppa, späd med mer vatten. Smaka i så fall av den igen så det inte blir för lite smak. Jag gillar – som du ser på bilden – när det är ganska trögflytande.  :)

Ät och njut – av den mustiga smaken och av att du gjort en bra insats för både dig själv och för miljön.

Livsmedelsstrategin – äntligen här! Men hur blir det…?

Den nyligen offentliggjorda Livsmedelsstrategin syftar till en långsiktig hållbarhet, att skapa fler jobb och främja inhemsk produktion. När vi vet att en stor del av sjukdomsbördan beror på ohälsosamma matvanor, att varannan vuxen i Sverige väger för mycket och att vart tredje fall av de vanligaste cancerformerna skulle kunna förebyggas genom en mer hälsosam livsstil (avseende kost, alkohol, fysisk aktivitet och vikt) – då undrar man lite varför det inte läggs ett större fokus på matens och matvanornas roll för svenskarnas hälsa fram till år 2030.

Intresset för hälsosamma, säkra och hållbart producerade livsmedel är enligt skrivelsen stort. Förväntningarna på allmänheten är att vi ska göra ”informerade och medvetna val” utifrån till exempel hälsa, hållbarhet, ursprung och etik – men hur ska allmänheten kunna vara informerad och medveten när man drar ner på hemkunskapen och kunskaperna kring hälsa allmänt sett är låg?

Undersökningar visar att hälsoklyftorna ökar – barn till föräldrar med låg utbildning får allt sämre matvanor, medan barn med högutbildade föräldrar får en mer hälsosam start. ”Regeringens långsiktiga mål är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation och i detta arbete är skillnader i matvanor mellan olika grupper ett viktigt område.” – men då måste vi satsa mer på hälsofrämjande långsiktiga projekt som fungerar!

Produktion och konsumtion av livsmedel ska vara hållbar. ”Offentlig sektor ska verka för att kunskapsnivån, såväl generellt som hos barn och unga, vad gäller livsmedelsproduktion, mat och måltider höjs, gärna i samarbete med lokala livsmedelsaktörer” – ligger det alltså på den lokala bondens ansvar att utbilda barnen? Och där jag bor är det en stor kexfabrik som är den dominerande livsmedelsaktören. Hur ska man kunna lita på att en producent (hur lokal den än är) ger relevanta kunskaper kring mat och måltider? Och kring hälsa?!

baddare-goteborgskex
Baddare från Kungälvsbaserade Göteborgskex – lokalproducerat är ingen garanti för att det är hälsosamt.

Produktionen av livsmedel har en betydelsefull roll i omställningen till ett hållbart samhälle och ambitionerna kring miljö och klimat, hälsa, djuromsorg, fortsatt låg antibiotikaanvändning, kvalitet och livsmedelssäkerhet är höga. Konsumenterna ska ges stora valmöjligheter och efterfrågan på livsmedel utifrån exempelvis hälsa, ursprung och hållbarhet ska mötas.

Jag hoppas att detta innebär att man även efterfrågar ökad kunskap inom såväl livsmedelsbranschen som inom offentlig sektor, skola och fritidsverksamheter.

Och jag önskar att det fanns en större tydlighet och definition kring vad bra val för hälsan är – inte enbart vad gäller ekologisk och etisk produktion utan även kring vilken fantastisk potential matvanorna har för att bidra till hälsa, livskvalitet och minskad belastning på vård och omsorg.

”Regeringen anser att det krävs ett samlat arbete för att främja bra matvanor hos befolkningen.”

Jag håller med – och är gärna med på det tåget.

 

Sluta motarbeta initiativ för mer rörelse i skolan!

Brain Athletics är en organisation som jobbar för att öka medvetenheten kring hur fysisk rörelse påverkar hjärnan, genom hela livet. Under veckan har vi skrivit debattinlägg med anledning av att GP:s ledarskribent ansåg att man skulle tänka mer på de barn som hatar idrott, än på de faktiska positiva effekter som en stunds rörelse varje dag har på hjärnans funktioner och på hälsan i stort.

Brain Athletics hemsida (och via länkar därifrån) kan du läsa texterna i sin helhet. Här följer några citat:

”Stillasittandet är vår tids folksjukdom och ökar i alla åldrar. I skolan kan alla få förutsättningar att röra sig mer, oavsett stöd hemifrån och ekonomiska premisser. Fler idrottstimmar på schemat kräver långsiktiga lösningar, fler behöriga idrottslärare och trygga omklädningsrum – men det finns andra sätt att röra sig mer i skolan: aktiva raster, matte utomhus, en dans på engelskalektionen och andra ”brain breaks” är några av dem.”

”Upprepade forskningsstudier visar tydligt att ökad fysisk träning gör att ämnesbetygen (språk, matematik mm) höjs. Dessutom ökar barnens välbefinnande och koncentrationsförmåga. Fysisk aktivitet förbättrar inlärning och minnesförmågor, och det sker faktiska förändringar av viktiga strukturer i hjärnan! Detta är alltså helt i linje med det som uttrycks i Skollagen.

Var tredje svensk är otillräckligt aktiv. Risken att dö i förtid är mellan 30 och 40 procent högre om man rör sig för lite. Vart tionde dödsfall hör ihop med för låg nivå av fysisk aktivitet. Mindre stillasittande kan förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar och bygga en långsiktigt bättre samhällsekonomi. Mer fysisk aktivitet och friskvård är, och måste börja ses som en säker investering, och inte som en kostnad.”

Läs debattinläggen i sin helhet, samt svarsinlägget från GP:s ledarskribent i sin helhet via denna länk till Brain Athletics.

Brain athletics i GP

Fira julen mer klimatsmart

Julen är en period som förknippas med mycket kött och annan mat, godsaker och familjetraditioner – och en hel del klimatpåverkan. Finns det något du kan göra annorlunda den här julen – för att minska klimatavtrycket?

Planera

Tänk igenom vad som känns slentrianmässigt och onödigt – planera och prata igenom hur ni vill ha det. Köp inte saker eller mat bara för att hålla fast vid traditioner (som kanske ingen egentligen uppskattar).

Janssons frestelse, potatis, röd- och grönkål, svenska äpplen, bröd och sill i alla dess former är rätter som påverkar klimatet i liten utsträckning. Sill, lax och annat fet fisk är dessutom rik på D-vitamin och fettsyror som är positiva för hjärta och kärl. Kött, korv, skinka och köttbullar ger ett större klimatavtryck och innehåller mer av det mättade fettet. Ät gärna mindre av dessa.

Allt som är gött är inte kött

Prova gärna något nytt vegetariskt recept. Grönkål, rödkål, clementiner, fikon och nötter är säsongsanpassade ingredienser som passar perfekt i en fräsch och matig sallad. Toppa gärna med kärnor av granatäpple och en vinägrett eller syrlig dressing gjord på pressad apelsinsaft.

Använd kikärter, bönor och andra baljväxter och gör nya varmrätter med härliga kryddor. Många av julens kryddor passar perfekt i vegetariska rätter.

Och rostad grönkål är fantastiskt gott, både som ensamt snacks och som topping på en sallad eller soppa.

Det handlar om att balansera mängden – så slipper man man tröttna på julmat och slänga det som inte blir uppätet. Att slänga mindre mat – alltså köpa hem mindre, förvara smart och äta upp innan det blir för gammalt – är bästa sättet att minska klimatavtrycket utan att det egentligen behöver märkas vid matbordet. Vi slänger 20-25 procent av maten vi bär hem från affären, alltså var fjärde matkasse. Och det vi slänger har ju belastat klimatet helt i onödan.

Skippa skumtomtarna

De mesta sötsakerna på julbordet innehåller massor av kalorier men ingen annan näring. Skumgodis är i princip fritt från näringsämnen och tillverkningen innebär processer som kostar mycket energi. Dessutom innehåller det ofta en hel del tillsatser; konserveringsmedel, konsistensgivare och färg- och smakämnen. Välj bort skumtomtar och annat godis och ät hellre torkad frukt som fikon, russin och nötter när du vill ha något sött. De är mer klimatsmarta alternativ som dessutom innehåller fibrer och en hel del mineraler och andra näringsämnen som gör nytta i kroppen.

Gör eget godis och choklad, och välj gärna fairtrade och eko när du köper dina råvaror. Tycker du att de är dyra – satsa hellre på kvalitet än kvantitet. Jag lovar att de både gör och smakar mer gott än lågprisalternativen.

Rörligt umgänge

Hitta andra sätt att umgås med släkt och vänner än att sitta stilla. Åk pulka, ta en långpromenad, gör snöänglar, åk skridskor, ta en skidtur. Ta en promenad varje dag när du är ledig.

Julklappar för livet

Hoppa över prylar och andra dammsamlare. Ge bort en upplevelse, en god middag, ett träningskort, ett presentkort på massage eller personlig träning istället. Eller varför inte en god bok?!

Skapa dig den jul du önskar. Julen är tid för eftertanke och lugn och ro. Ställ inte krav på dig själv eller andra som skapar stress, utan njut av sköna dagar och passa på att ladda batterierna.

IMG_3905  IMG_3791        IMG_3547 IMG_3510  IMG_3232IMG_9694.JPG

 

 

 

Hjärna. Hjärta. Mage. Årets julklapp!

Årets mesta hälsojulklapp för dig som värnar om friskare medarbetare är boken Hjärna. Hjärta. Mage. – för hållbar hälsa och ett skönare liv.

Boken ger inspiration för ett hälsosammare liv, smartare matvanor, kloka tankar kring nyårslöften som håller – och hur man på sikt bygger sundare vanor för hela familjen.

Halva boken är en faktabok kring sambanden mellan kost, träning, mindfulness och mindre stress, och hur man skapar sin egen hållbart hälsosamma vardag. I del två får du 50 enkla snabba recept, med fokus på hälsa, matglädje, näring och massor av smak.

Ord. pris är 250 kr/st (inkl. 6% moms), men vid större beställningar rabatt enligt följande:

Vid 10 böcker: 10% rabatt.

Vid 20 böcker eller fler: 20% rabatt.

Välkommen med din beställning till: info@kajsaasp.se!

Hjärna-Hjärta-Mage-bok-cover-big

IMG_3232

Krönika i KungälvsPosten – En droppe i havet

I dagens KungälvsPosten handlar min krönika om klimatsmarta val. Hur ska vi förhålla oss till alla rapporter och larm om hål i ozonskiktet, kväve i Östersjön, dioxin i ekoäggen, antibiotikaresistens och global uppvärmning? Är det ens någon mening att bry sig? Självklart är det det.

Var och en av oss kan inte göra så stora avtryck, men gör alla en liten del så kan vi tillsammans få saker att hända. Man behöver inte gå till det extrema – precis som när det gäller din egen hälsa så handlar det om att tänka igenom vad du kan göra här och nu för klotets framtid, och göra kloka medvetna val.

Satsa på kvalitet och schysst mat, och köp lite mindre – det är bra för både dig och klimatet.

Vi kan välja vilken mat vi äter. Välja svenskt: mjölk, ägg, kyckling och kött, gärna från djur som fått beta utomhus. Ställ frågan om var köttet kommer ifrån även när du är på restaurang, när du köper färdigmat eller plockar ihop din egen lunchsallad i mataffären. Bli flexitarian och ät mer vegetariskt – och låt köttet vara tillbehör eller smaksättning istället för att alltid ha huvudrollen på tallriken.

Vi kan välja att köpa hem lagom mycket mat – och äta upp den. I dagsläget slängs var fjärde matkasse direkt i soporna. När var och en av oss varje vecka i snitt slänger 1 kilo helt felfri mat är det en helt meningslös miljöbelastning som dessutom gör matkostnaderna onödigt höga. Gör matlådor av resterna, eller använd dem som hemlagat ”halvfabrikat”, som bas i nya vardagsrätter.

Bra för miljön – bra för dig

Många av de klimatsmarta valen är dessutom bra val för hälsan. Hållbarhetsfrågorna kring hälsa, matvanor, miljö, jämlikhet, ekologi och ekonomi går ofta hand i hand. Vi kanske kan cykla och gå mer, sortera soporna, välja tåget istället för flyget när det är möjligt – och fundera lite mer kring vår egen konsumtion innan vi impulsköper och jagar lågprisvaror.

Ett vanligt inlägg i debatten är att det bara är de som har det bäst ekonomiskt som har råd att göra de hälsosamma valen, men faktum är att även nyttig och klimatsmart mat kan faktiskt vara väldigt prisvärd mat; rotfrukter, ärtor och bönor, potatis, ägg, mjölk och blodpudding är några exempel.

Jag tycker att godis, läsk, chips och färdigmat av låg kvalitet borde vara dyrare för att det skulle kunna styra lite över vad vi prioriterar att handla, men allra billigast är det ju faktiskt att låta bli att köpa det. Tänk ”näring per krona” – alltså vad får du för plusvärden av maten du lägger pengarna på. Är priset lågt lär du eller någon annan få betala för det i slutänden – i form av dålig hälsa, dåliga arbetsförhållanden hos de som är inblandade i produktionen, medicinering och antibiotika till djur i förebyggande syfte, utfyllnad till exempel i form av insprängt vatten i maten. Satsa hellre på kvalitet och schysst mat, och köp lite mindre – det är bra för både dig och klimatet.

Hållbart hälsosamma vanor handlar om att få i sig rätt mängd energi och näring, sova gott, röra på sig och avsätta tid för återhämtning. Det finns ingen quick-fix, varken för hälsan eller för planeten. Vi måste alla dra vårt lilla strå till stacken och ta vårt ansvar på längre sikt.

Varje liten droppe i havet har betydelse, och tillsammans kan de bilda en stor våg.

Texten ovan är en omarbetning av min krönika i dagens KungälvsPosten som jag publicerar här – eftersom allt som jag ville säga inte fick plats i spalten.

Hjärna. Hjärta. Mage. på MAT2016

I helgen arrangeras MAT2016 i Växjö. Jag medverkade under fredagen med en föreläsning om klimatsmart skolmat och matens roll för lärande, arbetsklimat och elevhälsa, och en föreläsning om hälsosam livsstil, näring, energi, glädje och prestation. 

I tidningen Magazinet MAT finns en artikel som ger en bra bild av mina tankar kring mat och hälsa. Texten  finns längre ner i inlägget. Och här kan du läsa mer om boken Hjärna. Hjärta. Mage.

 

”Vi påverkas både mentalt och fysiskt av vad vi laddar kroppen med – våra tankar påverkar vårt beteende och fysisk rörelse påverkar både hjärnan och kroppen. Att sluta krångla till det med komplicerade dieter och istället tänka logiskt när det gäller kost och motion är en filosofi som Kajsa Asp Jonson vill sprida genom sina böcker. Under Mat 2016 bjuder hon på seminariet ”Ladda för livet” och hon hoppas på att fler kan låta sig inspireras av hur allt hänger ihop.

Kajsa Asp Jonson är dietist, författare, journalist och föreläsare inom ämnen som kost och hälsa. Hon berättar att hon hela sitt liv har varit nyfiken på vad som händer i kroppen när man äter samt hur vi mentalt och psykiskt påverkas av detta.

-Det häftiga är att allt hänger ihop – dina matvanor påverkar din sömn, din träning och din förmåga att hantera stress. Små förändringar i vardagen kan ge stora resultat och att regelbundet röra på sig gör att hjärnan fungerar bättre, något alla borde vara intresserade av. Förbättrad cirkulation påverkar även stressnivån och gör att vi kan prestera bättre.

Hennes första bok ”Mersmak för livet” handlar om just detta och riktar sig till den som vill ha inspiration och enkla förklaringar om sambanden mellan kost, träning och återhämtning. Det är dock inte ännu en förespråkare av någon diet utan fokuserar snarare på budskapet om att man bör använda sitt sunda förnuft.

– Det finns idag en ganska stor press på oss att prestera och alltid ligga på topp och det ger dessvärre en ganska negativ bild av hälsosam kost och sunda val. Det handlar inte om att alla ska träna till ett maratonlopp, det kan vara så enkelt som att ställa bilen och istället cykla till jobbet. Många tror att man måste satsa 110 procent på hälsa om det ska vara någon idé – det stämmer inte. Det är vardagsmotionen som gör skillnad.

Mat är en stor del av livet och Kajsa menar vidare att vi ofta lägger alltför stort fokus på hur vi identifierar oss med olika dieter.

– Det har nästan blivit en fråga om vilken religion man tillhör. Många populära dieter har regler kring vad man ska begränsa eller undvika – jag tror man ska vända på det och se vilka bra saker man kan lägga till: mer grönsaker, bär, fisk och sköna promenader till exempel. Man behöver inte gå till det extrema, det handlar om sunt förnuft och unna sig det goda i måttliga mängder. Jag tror vi måste sluta fokusera på detaljer och istället se på helheten. Jag vill sprida kunskapen om att även det där lilla enkla kan vara ok och påverka oss positivt, det behöver inte vara svårare än så.”

Text: Anna-Stina Stenbäck

1 of 19
12345