Nyheter

Mat vid fetma – seminarium om SBU-rapporten

Jag kommer just från seminariet Mat vid fetma, arrangerat av SNF; Swedish nutrition foundation, med anledning av SBU-rapporten som publicerades häromdagen. SBU-rapporten syftar till att hitta en konsensus kring det vetenskapliga underlaget för bästa kost för behandling av fetma och riskfaktorer.

Rapporten har fått stor uppmärksamhet i media, och som vanligt har det gjorts många förenklade budskap som skapar sensationsrubriker och förvirring, bland annat har rapporten kallats LCHF-rapporten och man har dragit slutsatser om att man inte ska motionera.

Något av det som inte kommit fram i media är att alla de kostalternativ som har studerats innebär ökad mängd grönsaker och frukt och att minska på sötsaker. Oavsett vilken kost man väljer är det förmodligen betydligt bättre än det man ätit innan – det vill säga det som gjort att man under lång tid byggt upp sin fetma.

Man pratar om måttlig eller strikt lågkolhydratkost, lågfettkost eller högproteinkost – ingen nämner hur mycket energi man äter. Vad man definitivt kan konstatera är att den som lider av fetma, som rekommenderas att äta 1600 kcal per dag (kvinna) och bara går ner 2 kg på ett år, inte har följt kostråden. Och att ingen vet om det som ätits utöver de råd och rekommendationer man fått består av fett, protein eller kolhydrater. Eller alkohol.

Man konstaterar att det vetenskapliga underlaget för effekten av att vid fetma äta mer grönsaker, frukt, bär, fullkorn, magert kött och så vidare är skralt. Jag tycker hellre att det är bristen på följsamhet som borde lyftas. Rapporten borde istället för ”Mat vid fetma” kanske hetat: ”Råd om mat vid fetma – som inte följs”.

Linfrön – bör ätas med måtta

I tisdagens GöteborgsPosten skriver konsumentredaktionen om linfrön. Linfrön är nyttiga och innehåller bland annat omega-3, minetaler och fibrer. Men: Krossade frön kan, även i ganska små mängder, innebära en risk att bli förgiftad. Livsmedelsverket avråder därför från att äta krossade frön. De kan möjligtvis få finnas i bröd men ska inte strös på filen, säger man.
Undrar hur mycket av de där nyttigheterna som finns innanför skalet som kan tas upp i tarmen när man äter fröna hela…
Läs gärna mer på Livsmedelsverkets hemsida.

20130828-145015.jpg

Sommarkampanj! Kalaserbjudande på Mersmak!

Idag startar sommarkampanjen på min bok Mersmak för livet.

Boken är en perfekt present för alla tänkbara tillfällen; när du går på studentuppvaktning, till värdinnan istället för (eller tillsammans med) en flaska vin, till dina medarbetare som sommarpresent, vid avtackning av blivande pensionärer, som avslutningspresent till dina barns lärare…

mersmak-livet-kajsa-asp-sommarkampanj

Pris för enstaka exemplar: 170 kr (160 kr exkl moms)

Två böcker 300 kr (283 kr exkl moms)

Postens avgift för frakt tillkommer med 45 kr.

Erbjudandet gäller t o m 10 juni.

Välkommen med din beställning till info@kajsaasp.se !

Tre minuters träning per vecka räcker – till vad? #blogg100 del 92

För några månader sedan fanns plötsligt information om den ”nya” träningen på varenda löpsedel. Alla soffpotatisars dröm hade besannats – från och med nu skulle det räcka med en minuts träning tre gånger i veckan, totalt tolv minuters träning per månad!

20 sek x 3 per tillfälle, 3 ggr/vecka

I ett avsnitt av Vetenskapens värld rapporterades om forskning kring högintensiv träning; fullt ös i tre 20-sekundersintervaller med kort vila emellan skulle räcka för att träningen skulle ge positiva hälsoeffekter.

Det stämmer att den högintensiva snabbträningen ger effekt – men den effekten begränsar sig till blodsockret. Vid träning på maximal belastning förbränns glukos (blodsocker), så för den som har diabetes typ 2, insulinresistens eller förhöjda blodsockernivåer av annan anledning, kan högintensiv träning vara ett jättebra sätt att få bort överflödigt blodglukos.

Däremot finns det allvarliga risker – speciellt för den som är otränad och har medicinska problem, som troligtvis många av dem som lockas av den här typen av information har. Risken att drabbas av en akut hjärtkärlkomplikation är stor, särskilt för den som inte är en van motionär. Och skaderisken även i andra delar av kroppen är stor.

Alla andra positiva aspekter av träning går man miste om; en stund för sig själv, mental återhämtning, reflektion, bättre balans i livet, ökad förbränning och minskad risk för övervikt och blodfettsrubbningar, med mera, med mera. Tolv minuters extra aktivitet per månad ger ingen nämnvärd påverkan på energibehovet totalt sett. Det går inte att jämföra med den ökade förbränning du får av regelbunden träning såsom några halvtimmars löpträning eller att du går på gympapass tre gånger i veckan.

Variera din träning – olika träningsformer, hög och låg intensitet – och rör dig mer i vardagen. Så får du alla de positiva effekterna av mer fysisk rörelse.

Året kock – den riktiga matlagningstävlingen #blogg100 del 13 #aretskock

Det är helt otroligt vad många matlagningstävlingar det finns. Årets semla, Bästa kladdkakan och Skolmats-SM – och så alla dessa teveprogram om matlagning där man utser mästerkockar av olika slag. Idag korades segraren i Årets kock – SM i professionell matlagning.

Det är fantastiskt roligt att se hur dessa duktiga kreatörer skapar konstverk av de råvaror de blir tilldelade, idag var det bland annat dovhjort, röding och rotfrukter. Läs mer på Årets kocks hemsida.

20130208-173358.jpg

20130208-173414.jpg

20130208-173432.jpg

20130208-173441.jpg
I juryn fanns de flesta av den svenska kockvärldens superkändisar, plus prins Carl-Philip och världens bästa kvinnliga kock, Elena Arzak från Spanien.

Hälften av svenska folket anser sig vara en matnörd, berättade Ingela Stenson från United minds under seminariet om mat och makt. Jag skulle tro att de flesta som befann sig på Stockholm Waterfront idag är matnördar av värsta sorten.

Den avslutande paneldiskussionen handlade om bondens och kockens arbete med hållbar matproduktion, om hur de är beroende av varandra och kan förfina och förädla varandras arbetsfält. Och om hur vi tillsammans måste jobba för en hållbar produktion.

För att få behålla det svenska matarvet och för att vi ska kunna fortsätta ha svenska råvaror i butikerna måste böndernas villkor förbättras. Jag satsar gärna några kronor extra på svensk mjölk och svenskt kött.
I priset ingår inte bara det vi stoppar i munnen utan även öppna landskap, svenska arbetstillfällen, och en känsla av trygghet.

20130208-173741.jpg

4 of 4
1234