Posts Tagged "kolhydrater"

#Friskvårdspodden – om löpning, kolhydrater och motivation

I veckans avsnitt pratar vi om löpning, kolhydrater och motivation. Vi avlivar några myter om mat och dryck som anses vara bra för hälsa, klimat och miljö, och funderar på varför många tror att man till exempel behöver utesluta gluten och mjölk.

Det behöver inte vara krångligt att äta hälsosamt, det handlar om helt vanlig mat i lagom mängd och att få i sig det man behöver i form av kolhydrater, fett, protein, grönsaker och fullkorn. Och det gäller att tänka mer på vad maten ger och bidrar med i kroppen, istället för vad man måste utesluta eller undvika.

Lyssna på när Kajsa Asp och Anna Krantz pratar om löpning, kolhydrater och motivation, via  iTunes. Du kan också lyssna på veckans avsnitt av Friskvårdspodden via Soundcloud!

Inför Ironman: Tuff träning ger reslutat – även på jobbet. #Friskvårdspodden

Att vid 47 års ålder testa löpning för första gången i livet. Att ett halvår senare springa Göteborgsvarvet och ytterligare tre år senare göra sin första Ironman – vilket innebär 3,9 km simning (i havet), 18 mil på cykel och slutligen ett maraton, alltså 42 km löpning, allt i en följd.
Är det överhuvudtaget möjligt?

Vi har träffat Annica Samuelson och Justus Alholt, som båda tränar på en ganska hög nivå och har gjort flera utmanande lopp. De har mycket gemensamt men också många faktorer som skiljer dem åt, bland annat deras träningsbakgrund.

Veckans avsnitt av Friskvårdspodden handlar mycket om att sätta upp tändande målbilder, resan till målet, fysisk och mental träning men också om arbetsmiljö, teambuilding, friskvård och lönsamhet – hur träningen och satsningen hos några individer kan skapa ringar på vattnet och inte bara påverka hälsan hos medarbetarna utan även skapa gemenskap och sociala band.

Du som lyssnar via iTunes hittar avsnittet här, och här kan du som lyssnar via Soundcloud höra veckans avsnitt av Friskvårdspodden!

Och du som är fysiskt aktiv kan få ut ännu mer av din träning genom att ta del av vårt samtal om vad man behöver äta när man tränar mycket. Kolhydrater är idrottarens viktigaste bränsle och många är alltför försiktiga när det gäller att äta till exempel bröd, pasta och potatis. Kolhydrater och tillräckligt med energi bidrar bland annat till att du sliter mindre på kroppen och orkar mer, både fysiskt och mentalt.

Veckans röster i Friskvårdspodden: Justus Alholt, Kajsa Asp, Annica Samuelsson och Anna Krantz.

Radioprat om nystart, goda vanor och om att sluta med socker

Idag var jag inbjuden till Radio P4 Göteborg för att prata om socker och hur man kommer in i nya goda vanor såhär efter julhelgerna. Många har dåligt samvete över vad de ätit under julen och framför allt över hur mycket julgodis som slunkit ner. Kanske har man gått upp i vikt och kanske har det blivit lite för mycket av såväl mat som godis och alkohol. Tankarna på en nystart och ett hälsosammare liv finns hos många, och genom att göra kloka val och sätta upp rimliga och realistiska mål ökar chanserna att nå dem.

Här kommer en liten sammanfattning av vad vi pratade om i radioprogrammet.

Lägg ditt fokus på positiva tankar kring vad kroppen verkligen behöver, istället för att fokusera på vad du ska dra ner på, undvika eller sluta med. Om du hela tiden tänker på allt som är ”förbjudet” är det väldigt stor risk att det är just det du blir sugen på. Skapa hälsosamt medvetna vanor kring maten – ät och njut av bra mat. Ät när du äter – fokusera på maten och smakerna och gör inget annat som distraherar dig samtidigt, såsom att köra bil, se på teve eller sitta framför datorn. 

Tänk efter – vad är det som gör att du är sötsugen? Är du egentligen stressad, trött, ledsen, törstig – eller rentav uttråkad? Eller är det så att du får i dig för lite energi? Ofta har man lite för bråttom med sina nyårslöften och vill få snabba resultat på vågen. Då kan det bli för lite mat och kroppen svarar med att bli sugen på det mest kaloririka: sötsaker, läsk och snacks.

Se till att få i dig tillräckligt av bra mat, näring och goda upplevelser – färg, form, konsistens och smak. Ät riktigt gott även när du vill gå ner i vikt. Njut av goda smaker från fisk, skaldjur, grönsaker, bär, kryddor, citrusfrukter och annat, så slipper du fundera på vad du är sugen på och vad du längtar efter. När kroppen är tillfreds och lugn och sinnena stimulerats slipper man suget efter sött.

Rör på dig varje dag. När man är fysiskt aktiv behövs mindre insulin för att ta hand om kolhydraterna. Då är det lättare att hitta en balans i blodsockret och få en stabil energinivå i kroppen. Dessutom har fysisk aktivitet massor av andra positiva effekter på hälsan, bland annat genom att höja energibehovet och bygga upp muskler och skelett. Undvik stillasittandet i vardagen och passa på att använda kroppen när du ska förflytta dig – cykla, gå, jogga istället för att ta bilen – och stå gärna vid skrivbordet istället för att sitta.

Hitta dina egna knep för att komma tillrätta med dina matvanor och för att nå dina långsiktiga mål. Kanske det handlar om att låta bli att ha godis och kakor framme. Godisskålar och kakfat vid kaffemaskinen på jobbet kan vara väldigt svåra att hålla sig borta ifrån. Kanske kan det vara så enkelt som att placera godiset längre bak i skafferiet och göra att det är svårare att komma åt (eller låta bli att ha det hemma) – på så sätt blir ditt ätande mindre impulsstyrt och lättare att hantera. Kanske handlar det om att tänka igenom vad du egentligen tycker det är värt, och om du verkligen innerst inne vill förändra dina vanor.

Och sist men inte minst: Vi behöver inte sluta med allt vi tycker om för att hitta en hälsosam balans. Vi måste inte träna tills vi får blodsmak för att det ska vara värt något. Vi måste inte se livet, hälsan och vanorna i svart eller vitt. Hitta en skön gråskala som du trivs med och slut fred med dig själv och din kropp.

Fler tips och massor av bra recept och inspiration hittar du i boken Hjärna. Hjärta. Mage – för hållbar hälsa och ett skönare liv.

Mersmak2016_0870

Bästa pannkakorna – med havre och mycket ägg

På helgerna kör vi ofta pannkakor till frukost. Jag använder havremjöl istället för vanligt mjöl. Det är både godare och nyttigare. Vetemjöl tycker jag är ganska meningslöst och byter gärna ut det mot något som är mer smakrikt, ger längre mättnadskänsla och innehåller mer näring.

Havren innehåller bra fettsyror och en särskild fibersort  som är bra för både balansen i såväl kolesterol som blodsocker: betaglukaner. 

Här är mitt snabbaste och bästa pannkaksrecept – som en sexigare version av gröt och ägg: 

Vispa ihop 4 dl mjölk, 2-3 ägg, 2 dl havremjöl i en bunke. Låt stå och svälla en stund – om du hinner. Värm upp en stekpanna eller ett pannkaksjärn och stek pannkakorna på medelvärme i flytande smör&rapsolja tills de är fint gyllenbruna. 

Servera med bär, fruktsallad, en klick kvarg eller vispad grädde. Och för den som vill ha sylt är det bra att blanda med minst hälften färska eller tinade bär. Det blir både godare och mer hälsosamt. 


#pannkakor #ägg #egg #protein #kolhydrater #energi #mjök #havre #uppladdning #frukost #mellis

Senaste nytt om #sportnutrition – kost och idrott

Sport Nutrition Conference som arrangerades i Berlin 27-29 september möttes rådgivare till olympier och andra elitidrottare för att diskutera och utbyta kunskap kring protein, energibehov, uppladdning och återhämtning, periodisering och praktiska utmaningar.

Vetenskap vs. praktisk kunskap

Fokus på kongressen var sambanden mellan energiintag, timing och bra näringstäthet, och prestation, uthållighet och långsiktig progression. Och inte minst: vikten av att öka basala kunskaper om mat och hälsa. Att ordna matlagningskurser och att gå till affären med sina adepter ger viktig kunskap för livet och gör att man kan prata om ”allt” istället för ett stelt samtal vid ett skrivbord. Att vara med på träningspass och långpass och verkligen sätta sig in i de grenspecifika detaljerna är också viktigt.

The use of carbohydrate to improve performance in endurance and team sports

Dr. Stuart Galloway berättade om hur High fat diet gör att idrottaren blir långsammare, tröttare och presterar sämre. Glykogen behövs i musklerna för prestation och uthållighet. Lågkolhydratkost minskar mängden muskelglykogen och försämrar återhämtningen.

Under senaste tiden har det kommit flera reviews. De visar att kolhydrater har en moderat positiv effekt på fysisk prestation och kapacitet. Kolhydraterna påverkar dessutom de kognitiva funktionerna och minskar mental trötthet och ökar precisionsförmågan.

Det viktigaste är att äta bra mat och ladda med energi inför och mellan träningspassen. Om man behöver fylla på under tiden spelar det ingen större roll om man använder drycker, geler, barer eller vanlig mat. Det viktigaste är att det funkar för individen och inte ger problem med magen.

Upptaget av kolhydrater från drycker är något snabbare och gör det enklare att även få i sig tillräckligt med vätska. Gel ger ofta problem i magtarmkanalen pga hyperosmolalitet och måste tas tillsammans med mycket vätska.

Intresset för kost och nutrition är stort bland unga idrottare men kunskapsnivån kring vanlig mat och grundläggande hälsosamma vanor är låg. Det finns massor av information tillgänglig men oftast kommer den från någon som säljer eller producerar produkter som ligger i linje med deras budskap.

– De basala kunskaperna och en bra baskost måste finnas där: Sports nutrition goes on top of good regular nutrition, poängterade Prof. Luc van Loon. Först när det grundläggande är på plats kan man titta på aminosyror, mineraler, pH-buffrare och så vidare.

De senaste årens lågkolhydratstrend har drabbat idrottarna; man ser fler sjukdagar och kroppen svarar inte på träningen så som man förväntar sig. En av de norska dietisterna berättade att man i Norge under de senaste åren inte har haft lika många alteter som kommer ända upp till toppen. Hon sa också att de elitidrottare (inom skidåkning) som skött kosten och fått i sig bra näring och energi sedan barnsben aldrig är skadade – ”de klarar hur mycket träning som helst!”.

Nyheter kring proteinintag och muscle reconditioning

Det är alltid intressant att lyssna på kostintresserade personer som Prof. Luc van Loon: Nutrition kan användas för att maximera performance och progression. Optimala kostförutsättningar vad gäller innehåll och timing ger fler och större muskelceller.

När man äter startar kroppens signalsystem och skickar en anabol signal. 20 gram protein per måltid maximerar effekten. Aminosyror stimulerar proteinsyntesen men att ta dem som tillskott ger inte tillräcklig mängd för att bygga muskler.

Fysisk aktivitet stimulerar muskeltillväxt och ökar mängden aminosyror i muskeln. Kött och mjölk är de proteinkällor som studerats mest. Bland de växtbaserade proteinkällorna är det främst soja som studerats men det finns många andra proteinrika grödor som är värda att undersökas.

Återhämtning: Det behövs inga stora mängder kolhydrater i återhämtningsmålet för proteinsyntesens skull men de flesta som idrottar mycket behöver det för att återställa energiförråden. Det är viktigt att få i sig bra med protein inom 24 timmar. Ju tidigare nästa pass är desto viktigare att maten kommer så snart som möjligt, helst inom 30 minuter. Inte minst har det stor betydelse att se till så att det finns aminosyror och energi till den återhämtning som sker under natten när vi sover.

Kanske är det allra bäst att få i sig aminosyrorna inför träningen. Redan under träningen är proteinsyntesen förhöjd, och direkt efter passet kan digestion och absorption vara försämrat i upp till 45 minuter.

Alkohol minskar muskelproteinsyntesen p g a att signalerna via mThor störs.

Prof. Romain Meeusens rubrik var Is fatigue a brain-derived emotion and can we modulate it through nutrition?

Främst är det en rubbad vätskebalans som kan ställa till det och göra oss trötta. Uttorkning kan påverka beteendet och sänker förmågan att fokusera, ökar känslan av trötthet. Vätska är särskilt viktigt t ex vid lagsporter som fotboll och under långa pass i varma förhållanden.

Hjärnan använder 130 gram glukos per dag. Vid vila är tillgången på kolhydrater hög. Hjärnans glykogen lagras i astrocyterna. Att mäta glukosnivåer i hjärnan är svårt men man vet att halten glykogen är sänkt i alla delar av hjärnan efter 120 minuters fysisk aktivitet.

Den världsberömda triatleten Faris Al-Sultan berättade om sina erfarenheter av nutrition och återhämtning. Han menade att det allra viktigaste är bra mat i tillräcklig mängd, plus sömn och massage. Återhämtningsmålen är viktiga (hellre lite grann än inget alls), men tillräckligt med sömn är det som har allra störst betydelse för återhämtningen. Om man tar bort kvällsmålet innan läggdags minskar muskelmassan och prestationen försämras.

Inom uthållighetsidrotter är det många som provar Train low (alltså med låga nivåer av kolhydrater) eller att träna fastande för att adaptera till ökad fettoxidation och påverka mitokondriernas utveckling och funktion. Vid tävling kör man med höga nivåer av kolhydrater (Compete high), men då måste man också ha tränat på att köra med höga glykogennivåer innan tävlingsdags. Totala kolhydratsmängden per vecka ska vara efter det individuella behovet, det handlar alltså inte om att gå på LCHF.

Genom att låta hälften av träningspassen göras med lågt glykogen kan man på bara tre veckor driva upp kapaciteten hos triatleter. Det skickar signaler till muskelcellen att göra samma prestation under mer stressiga förhållanden – men det är ingen garanti för att man presterar bättre när det verkligen gäller.

Periodiseringen är viktig och max två lågglykogenpass per vecka är lagom. De viktiga passen som kräver perfekt teknik, hög kadens och high power ska göras på högt glykogen.

En elitidrottare tränar flera hundra gånger per år, men äter mellan 1000 och kanske 2000 gånger. Det finns både för eliten och för dig som tränar på lite lägre nivåer otroliga möjligheter att genom mat och näringsintag (protein, fettsyror, kolhydrater, vitaminer, antioxidanter, mineraler mm), energiintag, timing och tarmbakterier påverka prestation och utveckling, stärka immunsystemet och minska skaderisken – och inte minst: slå personliga rekord.

IMG_2942
Inom ca 5 timmar från det att du ätit en måltid finns aminosyrorna i dina muskler; Du är vad du äter!
Professor Luc van Loon har en skönt avslappnad stil.
Triatleten Faris Al-Sultan och hans dietist – som även är cyklist.
Och en god frukost.


Mat under OS
Det var intressant att höra läkaren och professorn Bernd Wolfarth berätta om hur den tyska truppen förberedde sig och laddade på plats under OS i Sochi 2014. Några faktorer som påverkade näringsbehovet var den ökade träningsmängden inför OS, ökad mental stress och oxidativ stress, ökade järnbehov för att anpassa kroppens syretransportförmåga till höjdförhållandena, större vätskeförluster vid andning i det kalla och torra vädret. Och naturligtvis ett ökat behov av energi.

För den som tävlar i flera olika grenar kan schemat bli väldigt tight. Man måste förbereda inför och återhämta sig efter varje lopp. Stora tävlingar innebär många tidskrävande procedurer i samband med kontroller, väntan, media mm. Detta ökar stressen och försämrar och försenar återhämtningen – och gör det extra viktigt att alltid planera in och ta med sig rejäla återhämtningsmål, gärna 600 kcal eller mer.

Det absolut viktigaste är att idrottaren inte får i sig för lite energi och blir katabol. Tillräcklig mängd tillgängliga kolhydrater är högsta prioritet.

Boosta pannkakorna!

Pannkakor är perfekt träningsmat: ett bra mellanmål innan träningen – och passar bra som återhämtning. De går bra att förbereda i god tid och i en bra plastburk håller de sig några timmar i träningsväskan utan att behöva kylförvaras.

Äggen och mjölken bidrar med protein, mjölet med kolhydrater och energi. Genom att delvis byta ut vetemjölet mot havregryn och grahamsmjöl blir pannkakorna både nyttigare och godare. Mixa smeten med stavmixer så blir den slät och pannkakorna enklare att steka.

Servera gärna med fruktsallad eller bär, och keso eller kvarg. Vill du ha sylt till pannkisarna är det bra att blanda ut den med färska eller frysta och tinade bär. Då får du mer fräsch smak, vitaminer, antioxidanter och fibrer, och mindre socker.

Du behöver (ca 10 pannkakor)

  • 5 dl mjölk
  • 3 dl havregryn
  • 0,5 dl grahamsmjöl
  • 0,5 dl vetemjöl
  • 3 ägg
  • 1 krm salt
  • smör&rapsolja till stekning

Gör såhär

Häll mjölken i en bunke. Tillsätt havregryn och grahamsmjöl. Mixa med stavmixer till en slät smet. Tillsätt vetemjöl, ägg och salt och mixa igen. Håll mixerstaven långt ner i bunken, och ta det försiktigt så det inte stänker!

Stek pannkakorna på medelvärme i stekpanna, pannkaksjärn eller plättjärn – och servera med frukt, bär, kanel, och keso eller kvarg, eller lite sylt, kanske en klick vispad grädde eller glass.

pannkakor

Bröd utan #gluten – onödigt om du inte behöver det!

Att vara brödproducent i dessa hårda tider av kolhydratsfobi och undvikande av gluten kan inte vara lätt. Det är märkligt hur stark den glutenfria trenden blivit, även bland personer som inte alls behöver undvika gluten. Trenden kommer från USA, som det brukar vara med mattrender, men utbudet av glutenfria produkter var tills för ett par år sedan mycket större i Sverige och Norden eftersom det är betydligt vanligare med celiaki här. Nu har utbudet vuxit explosionsartat även i USA.
Enligt trendspaningar från United minds undviker 11 procent av svenska folket gluten, motsvarande siffra i USA är cirka 30 procent av den vuxna befolkningen.
Läkare varnar nu för att haka på trenden och laborera med glutenfri kost på egen hand. För den som har glutenintolerans på riktigt kan det vara betydligt svårare att upptäcka detta om man går på specialkost; det krävs gluten i kosten för att man ska kunna se de tarmförändringar som sker vid oupptäckt celiaki. Se gärna detta inslag på TV4-nyheterna.

Att välja glutenfritt är trendigt – men onödigt om du inte har celiaki.
Lägg pengarna på frukt, grönsaker och fisk istället!

Många brödproducenter har hakat på trenden och tillverkar dyra glutenfria bröd med hög fiberhalt, mycket frön och nötter, vilket gör att det även passar in i LCHF-världen. ”Världens dyraste linfrön”, var det någon kollega som sa…

Jag gillar det innovativa tänket i Fazers nya rotfruktsbröd. Här har man ersatt en tredjedel av mjölet med bönor, morot, palsternacka och rödbetor och rostade kikärtor – ett bra sätt att öka vår konsumtion av rotfrukter och baljväxter och öka fiberintaget utan att vi ens tänker på det. Ingredienserna gör dessutom brödet saftigt och hållbart på ett naturligt sätt.

rotfruktsbrod Foto: Fazer 

Förra veckan var jag på en bloggträff som Fazer arrangerade för oss som skriver mycket om kost och träning. Det handlade om kolhydraternas roll för fysisk och mental prestation, men också mycket om träningens effekt och betydelse för vår mentala hälsa. Läs gärna mer här!

Fysisk träning och bra kost motverkar depression.

Idag var jag på ett väldigt spännande frukostmöte med fokus på hälsa, balans, träning, kost och hjärnan. Vi var en grupp kost/träningsmänniskor som träffades och hade ett väldigt intressant samtal, bland annat Petra Månström, Anna Lissjanis och Anki Sundin.
Forskaren Mia Lindskog från KI inledde med att berätta om sin forskning kring hur träning kan motverka stressinducerad depression.
Hjärnan är ett nätverk av kopplingar: synapser. Nervcellsaktivitet är en elektrisk signal medan överföringen däremellan, i kopplingarna mellan nervcellerna, sker kemiskt. Det är i synapserna man kan påverka hjärnan, t ex med antidepressiva läkemedel.
Vi vet sedan länge att ämnen i mat och dryck påverkar hjärnan. Det finns alltså även mekanismer som gör att det vi gör med kroppen påverkar hjärnan – bland annat hjärnans funktioner och välmående. Vi vet att träning ger välbefinnande, bland annat via endorfinfrisättning – men nu har man alltså hittat ytterligare en av mekanismerna som gör att träning påverkar humöret positivt.
Mia Lindskog är en av forskarna bakom den studie som jag skrivit om tidigare, där man bland annat sett att stress påverkar synapserna i hjärnan hos otränade möss, men inte hos de vältränade. Hon berättade om vad som sker i kopplingarna vid depression. Och hur man kan motverka det:
– Kynurenin som bildas vid stress och kan påverka hjärnan oskadliggörs av ämnet PGC-1alfa1 som bildas i musklerna vid träning. Det är en av anledningarna till att vältränade muskler skyddar mot depression.
Mia rekommenderade denna sammanfattning i The scientist.

(null)
Kynurenin är förhöjt vid många olika sjukdomstillstånd. Men vi vet ännu inte om kynurenin är en orsak till depression eller en markör och ett resultat av depressionen.
– Träning förebygger stressutlöst depression. Men vi har inte visat att träning kan bota depression.
Det är svårt att göra försök på människor eftersom det är svårt att kartlägga och göra alla påverkansfaktorer lika, men de undersökningar man gjort på människa, t ex analyser av muskelbiopsier, gör att man ganska säkert kan säga att samma mekanismer sker även hos oss, berättade Mia Lindskog.
Några av deltagarna berättade om hur deras humör och lust, bland annat i samband med hård träning, påverkas av tillgång på energi och kolhydrater.
Intressant och kul att träffas IRL – vi som tidigare mest setts på Instagram och Twitter.

(null)

(null)

(null)

Och för den som undrar varför jag tycker det här med socker till barn är så allvarligt…

För den som undrar varför jag går igång så starkt på det här med socker och barn; om jag är väldigt väldigt rädd om mina barns tänder, att jag vill begränsa deras kaloriintag, eller om jag helt enkelt är ”en såndär som tycker att barn inte ska få ha det lite roligt, mysigt och gott” – se den här intervjun med vetenskapsjournalisten Ann Fernholm.

Vi är inte snälla mot barnen när vi ger dem sötsaker. 

Och sen vill jag gärna belysa rättviseaspekten; Det är INTE rättvist att en fyraåring får lika mycket läsk som pappa som väger 4-5-6 gånger mer. Snarare kan man tänka att barnets sockerkoncentration blir 4-5-6 gånger högre. Alltså som att barnet får 2-3 liter läsk när pappa dricker 50 cl.

Läs gårdagens blogginlägg om fredagsdisco i fyran.

Och just det – idag är det One of those days; Kanelbullens dag. Även idag behöver man se över vad som egentligen är en normal portion.

Jag har många gånger gått förbi det här skyltfönstret i Göteborg och tänkt att den här bullen (som alltså ligger på ett tårtfat) är tänkt att räcka till hela släkten. Men efter allt som hänt under den här veckan så vet jag inte längre.
Jag hoppas att den delas på minst 5-6 personer.

kanelbullensdag

Gröt vs. müsli i dagens #GP #blogg100 del 3

Även i år kommer jag att vara GöteborgsPostens kost- och hälsoexpert. Varje vecka svarar jag på en läsarfråga som publiceras både i den tryckta tidningen och på webben på GP plus.

GP hälsoexpert

Idag handlar det om gröt jämfört med müsli som frukost. Många upplever att man håller sig mätt längre på müsli än en portion havregrynsgröt. Och det är inte så konstigt. Visserligen känner man sig ofta mer mätt just när man ätit om man får i sig något varmt, men havregrynsgröten ger ett snabbt blodsockersvar (högt GI) och innehåller väldigt lite energi, därför blir man hungrig snabbt igen. Läs gärna mer om GI här.

Müsli – om man väljer en bra variant, det finns ju även de sorter som mest påminner om smulade havrekakor – tar som regel längre tid på sig i magsäcken. Dessutom innehåller müslin ofta även nötter och frön som ger en del fett, ett långsammare och mer långvarigt blodsockersvar och mer energi. Därför håller man sig mätt längre.

Om man gillar gröt men vill ha en mer mättande frukost är det bra att lägga till lite nötter eller mandlar, skivad banan, ett kokt ägg, och kanske en smörgås med pålägg. Gröten i sig ger bara ca 100 kcal, vilket blir en väldigt energisnål frukost, lägger man till mjölk kommer man upp i 150 kcal. Frukosten bör innehålla ungefär en fjärdedel av dagens totala energi, det innebär för de allra flesta cirka 400-500 kcal.

Frukostätare har enligt forskningen mindre problem till exempel med övervikt, frukosten lägger en bra grund för hela dagens måltidsmönster. För den som äter väldigt tidigt är det bra att dela upp frukosten i två så att det inte blir för lång tid till lunchen.

Idag såg min frukost ut såhär

musli frukost

1 of 2
12