Träning för hjärnan –  Brain Athletics på #Vetenskapsfestivalen

Idag på Vetenskapsfestivalen arrangerade Brain Athletics seminariet ”Hjärnvägen hela resan – fysiskt aktiv hela livet”  

Hjärnforskaren Georg Kuhn inledde med att berätta om hur hjärnan förändras kontinuerligt och skapar kommunikation mellan celler. 3.000.000.000 nya synapser bildas varje minut. Och lika många tillbakabildas. 

Låg fysisk fitness har ett konstaterat samband med lägre performance i IQ-tester. Fitnessgrad vid 18 års ålder kan förutspå sjukdom senare i livet, t ex stroke, demens och depression. 

Vad är hönan och vad är ägget?Interaktionen mellan fysisk aktivitet och hjärnan är livslång, spiralen går antingen uppåt eller neråt. Exekutiva funktioner påverkas mest, vilket beror på de förändringar som träningen skapar i Prefontal cortex. Executiva funktioner är bland annat impulskontroll och förmåga att planera, fokusera, prioritera och skapa struktur – funktioner som ofta blir problem i samband med stress. 

”Om vi är smarta så tränar vi. Och när vi tränar blir vi smartare.”  

Ingemar Skoog från Centrum för åldrande och hälsa påpekade att det är viktigt att komma ihåg att det aldrig är en enskild faktor som avgör hälsa och sjukdom. Det finns riskfaktorer och friskfaktorer som påverkar oss genom livet. 

Sjukdomsrisk är till 75% beroende av livsstilen. Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan: Medelhavskost. Gröna bladgrönsaker. Fisk. Mindre stress. Fysisk träning. Lungkapacitet. Intellektuell aktivitet. Sjunga i kör och andra kulturella aktiviter. Rödvin. 

Högt blodtryck, diabetes och starksprit ökar sjukdomsrisken, inte minst sjukdomar i hjärnan.

”Man kan till stor del påverka hur många vinstlotter och hur många nitlotter man har i sin tombola”

Ingibjörg Jonsdotter från Institutionen för stressmedicin: 

– För höga krav på jobbet och för hög press under lång tid gör oss sjuka. 

Dåligt ledarskap, otrivsamt klimat på jobbet, brist på återhämtning, dålig kommunikation och att aldrig få positiv feedback på det man gör är några av orsakerna till att der blir för hög press. Sociala medier skapar ofta stress. Kombinationen när det är jobbigt både hemma och på jobbet ger symtom:

Nedstämdhet. Väldigt väldigt trött. Dålig sömn. Tankeverksamhet som aldrig slutar snurra. Främst påverkas våra exekutiva funktioner. 

Fysisk träning skyddar oss från att bli sjuka. Men: man kan inte köpa sig fri från en dålig arbetsmiljö. 

Kroppen är konstruerad för att röra sig. Det krävs för att de grundläggande funktionerna ska fungera. Träning behöver inte göras komplicerat. Bara det blir gjort och man hittar något man gillar. 

Rörelse behövs, oavsett om man är smal eller har övervikt. 

Lägg gärna 10 minuter på Dr Mike Evans film 23,5 hours ”30 minutes a day keeps the doctor away.”

Fysioterapeuten Lina Bunketorp Käll har i sin forskning visat att två timmars extra rörelse i skolan förbättrar resultaten i matte, svenska och engelska. Man lär sig bättre om man rör sig mer.

Mats Nahlbom är lärare på Vammarskolan i Valdemarsvik. Han har provat det i praktiken. Han vittnar om dålig uthållighet hos eleverna och dålig arbetsro i skolan. Efter några terminer var resultaten solklara. Två extra pulspass per vecka gjorde att samtliga elever klarade målen.   

Annelie Hultén, nybliven ordförande i Göteborgs friidrottsförbund var nästa talare. 

Hon belyste att hälsa och fysisk aktivitet har många gemensamma nämnare med klimatfrågan. Det som är bra för miljön är ofta också bra för hälsan. Och hjärnan. 

Vid planering av stadsmiljön är främjande av vardagsmotionen centralt. Att bygga platser som aktiverar människor i alla åldrar och kalla dem ”mötesplatser” istället för ”lekplatser” gör dem tillgängliga för en bredare publik.

Anna Iwarsson bad oss spana långt fram i livet: på vår ålderdom. Vem ser du? Vad ser du?

De flesta vill må bra och ha ett välmående. Den yngre generationen tar detta för givet – trots den ohälsosamma livsstil många av dem har. 

”Förr blev vi trötta fysiskt av jobbet. Nu blir vi mentalt utmattade. Men är rätt slappa i kroppen.”

Anna pratade också om en ny grupp: Elitmotionärerna.  

Vad är det i vår livsstil som gör att vi vill träna så extremt hårt? Många menar att det handlar om att skapa en struktur, att man ser ett samband mellan välmående och kontroll. Nära döden-upplevelser kanske gör att man känner sig mer levande. 

För att få fler människor i rörelse krävs fler goda förebilder (föräldrar, chefer, lärare, idoler), närhet och tillgänglighet. Det måste vara låga trösklar för att det ska bli gjort. 

Att den bästa träningen är den träning som blir av har vi hört förut. Men vad är det bästa för hjärnan?

Svaret är som så ofta när der gäller hälsa och balans: lite av allt: Muskelaktivitet, pulsträning som höjer hjärtfrekvensen, balansträning, och yoga, promenader och andra aktiviteter som sänker stress. Olika träningsformer har olika effekt, och alla är positiva för hjärnans funktioner och hälsa. 


Författare

Kajsa Asp Jonson är dietist, journalist, hälsoinspiratör och författare. Hon driver företaget Mersmak kommunikation och gav under våren 2012 ut boken Mersmak för livet.

Kommentera