Inför IronMan: Tuff träning ger reslutat – även på jobbet. #Friskvårdspodden

Att vid 47 års ålder testa löpning för första gången i livet. Att ett halvår senare springa Göteborgsvarvet och ytterligare tre år senare göra sin första Ironman – vilket innebär 3,9 km simning (i havet), 18 mil på cykel och slutligen ett maraton, alltså 42 km löpning, allt i en följd.
Är det överhuvudtaget möjligt?

Vi har träffat Annica Samuelson och Justus Alholt, som båda tränar på en ganska hög nivå och har gjort flera utmanande lopp. De har mycket gemensamt men också många faktorer som skiljer dem åt, bland annat deras träningsbakgrund.

Veckans avsnitt av Friskvårdspodden handlar mycket om att sätta upp tändande målbilder, resan till målet, fysisk och mental träning men också om arbetsmiljö, teambuilding, friskvård och lönsamhet – hur träningen och satsningen hos några individer kan skapa ringar på vattnet och inte bara påverka hälsan hos medarbetarna utan även skapa gemenskap och sociala band.

Missa inte veckans avsnitt av Friskvårdspodden!

Och du som är fysiskt aktiv kan få ut ännu mer av din träning genom att ta del av vårt samtal om vad man behöver äta när man tränar mycket. Kolhydrater är idrottarens viktigaste bränsle och många är alltför försiktiga när det gäller att äta till exempel bröd, pasta och potatis. Kolhydrater och tillräckligt med energi bidrar bland annat till att du sliter mindre på kroppen och orkar mer, både fysiskt och mentalt.

Veckans röster i Friskvårdspodden: Justus Alholt, Kajsa Asp, Annica Samuelsson och Anna Krantz.

Nytt och intressant om #epigenetik

För inte så länge sedan trodde man att generna inte gick att påverka, eller att det tog flera generationer innan en förändring, till exempel i miljön, påverkade våra gener. Nu vet vi att generna, eller rättare sagt genuttrycket, i stor utsträckning påverkas av vår livsstil.

Forskningsområdet epigenetik ökar explosionsartat. En forskargrupp vid Lunds universitets Diabetescentrum har sammanfattat kunskapsläget kopplat till fetma och typ 2-diabetes. Intressant är bland annat att man kan konstatera att generna påverkar hur vi svarar på träning, och att träningen påverkar generna.

Motion har positiva effekter på sockeromsättningen och hela kroppens energibalans, liksom på immunförsvaret. Träning påverkar omsättningen av fettsyror i fettväven genom att öka aktiviteten i specifika gener – det är ett skäl till att fettförbränningen ökar när vi motionerar, men också ett skäl till att träning ger olika resultat på olika individer.

Matvanorna har också stor betydelse för påverkan på generna. Bland annat ser man att hög andel mättat fett i kosten gör att överskottsenergi lagras i levern och som bukfetma, jämfört med samma energimängd men med högre andel enkel- och fleromättat fett.

Det vi äter påverkar ju dessutom våra tarmbakterier, och här finns massor av andra intressanta och komplicerade kopplingar till genetik och ämnesomsättning.

Det är tur att vi inte behöver ha superkoll på alla dessa komplicerade samband – det räcker faktiskt att följa de nordiska näringsrekommendationerna: Att äta mer av grönsaker, frukt och bär, mer fibrer och fullkorn, välja mjukt eller flytande fett som rapsolja och olivolja, välja näringsrik mat istället för godis och chips – och röra på sig varje dag.

Vill du veta mer om sambanden på ett enkelt och överskådligt sätt, kika gärna på min senaste bok: Hjärna. Hjärta. Mage. Eller kontakta mig för att boka en föreläsning!

Bilden på Matpyramiden är lånad hos Sundkurs, en faktabas och inspirationskälla baserad på den samlade vetenskapen om hur livsstilen kan förbättra vår hälsa. Sundkurs har tagits fram av professor Mai-Lis Hellénius i samarbete med andra experter vid Karolinska Institutet, med stöd av HjärtLungfonden.

#Friskvårdspodden – med Christian Benedict om #sömn

I veckans avsnitt av Friskvårdspodden pratar vi vidare med sömnforskaren Christian Benedict om sömn och andra livsstilsfaktorer som påverkar hälsan.

Sömnvanorna är en viktig grund för bland annat hormonbalans,  minne, koncentrationsförmåga, återhämtning, skydd mot sjukdomar och vår förmåga att klara av stress. Sömnen är också en viktig faktor när det gäller aptit, mättnad och sötsug – när man är utvilad blir det lättare att äta hälsosamt. I förlängningen är alltså sömnen även viktig för att förebygga sjukdomar kopplade till övervikt och fetma, såsom typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Lyssna gärna också på förra veckans avsnitt där vi pratar med Christian om sömnvanorna hos unga personer. Läs gärna mer i boken Sömn.Sömn.Sömn. och lyssna här på veckans avsnitt av Friskvårdspodden!

Inspelningen med Christian Benedict gjorde vi på ett hotellrum i Stockholm – var kan vara mer lämpligt att prata om sömn än i ett sovrum liksom…?

Bild av Christian Benedict @sleepadvocate på Instagram. Från boken Sömn. Sömn. Sömn.

Friskvårdspodden – om #Peprapporten2019 och ungas dygnsrytm

I detta avsnitt dyker vi ner i Pep-rapporten som släpptes i veckan, och pratar med sömnforskaren Christian Benedict om sömnvanor och dygnsrytm hos växande barn och tonåringar. Vi träffade Christian i Stockholm för en inspelning, och det var så intressant och djuplodande att vi valt att dela upp det på två avsnitt. Den här gången blir det alltså fokus på barn och unga, den andra delen med resten av vårt samtal kommer nästa vecka. Om du vill veta mer redan idag kan vi rekommendera Cristians bok Sömn.Sömn.Sömn.

Klicka här för att komma till veckans avsnitt av Friskvårdspodden.

 

Barn gör som vi gör, inte som vi säger. Barn till fysiskt aktiva föräldrar rör sig mer och när det finns frukt och grönsaker hemma äter även barnen mer av det – ganska självklart. Generation Pep är ett initiativ av Kronprinsessparet Victoria och Daniel, och verksamhetschef är Carolina Klüft och syftet är att alla barn i Sverige ska få bättre och mer jämlika möjligheter till ett aktivt liv och hälsosamma matvanor.

Läs gärna mer om Pep-rapporten här!

I veckans avsnitt går vi igenom tio tips för att hjärnan ska funka så bra som möjligt. Om dem kan du läsa mer på Hjärnberikad.se.

Klicka här för att komma till veckans avsnitt av Friskvårdspodden.

Namn på Soundcloud: Pep-rapporten + Christian Benedict om sömn och hälsa för unga.

Fokus på ungas hälsa: #Peprapporten2019

Idag släpptes Pep-rapporten, en stor enkätundersökning som kartlägger vanorna hos 11.000 svenskar mellan 4 och 17 år. Att vi rör sig oss för lite kommer inte som någon överraskning men att det är så illa så tidigt i livet, och att försättningarna för hälsosamma vanor är så ojämlika är riktigt ledsamt att se. Barn och deras föräldrar behöver inspiration, kunskap och verktyg som underlättar hälsosamma val, inte minst för att stödja unga personer att bygga goda vanor för framtiden.

I denna debattartikel lyfter Carolina Klüft m fl huvudpunkterna i rapporten.

Vi vet ju om att barn gör som vi gör, inte som vi säger, och även i rapporten framkommer det att det äts mer grönt när familjen äter tillsammans, och att barn till fysiskt aktiva föräldrar rör sig mer än de med föräldrar som är mer stillasittande på fritiden.

4 av 10 barn äter grönsaker varje dag.
Var femte tonåring har minst 5 timmars skärmtid per dag – på sin fritid.
Många barn är med i någon organiserad idrott men deltagandet avtar redan i 9-årsåldern.
Barn till föräldrar med låg inkomst är mindre fysiskt aktiva.

För de barn och unga som inte deltar i någon organiserad aktivitet är helger och andra lediga dagar allra värst för hälsan. Man rör sig nästan inte alls, och man äter mer onyttigt – fredagsmyset hänger i fram till söndag kväll.

Vi pratar mer om Pep-rapporten i veckans avsnitt av Friskvårdspodden.

Skolmaten får ofta mycket kritik men faktum är att maten och idrotten i skolan är viktiga för att minska hälsoklyftorna i samhället. Skola och fritids ska vara miljöer där hälsa är en självklarhet och det behövs en samsyn hos alla som arbetar och finns i skolmiljön – pedagoger, skolhälsan och måltidspersonalen. Bort med godis, läsk, snacks och glass – fram med grönsaker, frukt och bär, smoothies och fullkornsmackor, och gör det gott, kul och inspirerande!

Ett område som känns angeläget att ta tag i är utbudet i idrottshallarna. Att idrotten är en arena som gör det svårt att äta hälsosamt känns ju helt sjukt. När ska klubbarna fatta att det lönar sig att satsa på bra mellanmål, näring och energi som bidrar till hälsa och utveckling, istället för kexchoklad och dammsugare?

Bra mat och näring är skadeförebyggande och bidrar till utveckling, och rätt energi i kroppen och hjärnan ökar lusten att röra på sig – alltså en viktig investering både för individen och idrottsföreningen.

Friskvårdspodden om bruk, missbruk och medberoende

Att ta ett glas vin då och då är för många en helt naturlig del av livet. Men vad händer när det blir för mycket och för ofta – när alkoholen tar för stor plats och påverkar relationerna, resultatet och hälsan? Och var går gränserna?

Enligt Socialstyrelsen innebär ”riskbruk” antingen en hög genomsnittlig konsumtion (d v s 14 standardglas per vecka för män och 9 standardglas för kvinnor) eller en intensivkonsumtion minst en gång i månaden. Intensivkonsumtion innebär 5 standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män och 4 standardglas eller fler för kvinnor. Ett standardglas motsvarar 33 cl starköl, 12-15 cl vin eller knappt 4 cl sprit.

Veckans huvudperson i Friskvårdspodden menar att var femte person i arbetsför ålder har problem med missbruk – det kan bli en väldigt kostsam historia, både för arbetsgivaren och den privata ekonomin, och socialt förstås. Det är viktigt att dessa svåra och känsliga frågor hanteras på rätt sätt och ofta behöver medvetenheten och kunskapen öka.

Vi pratar med Mikaela Frohde om dold psykisk ohälsa – stress, alkohol, droger och medberoende – på arbetsplatsen. Mikaela arbetar på Ljung & Sjöberg som är ett tjänsteföretag dit man kan vända sig i dessa frågor – både som chef eller kollega, och som privatperson. Ljung & Sjöberg har utvecklat konkreta verktyg för att organisationer ska kunna arbeta framgångsrikt och långsiktigt med dold psykisk ohälsa.

Här kan du lyssna på veckans avsnitt av Friskvårdspodden.

Mikaela Frohde.

Kalla bad – Linda Ahlgren i Friskvårdspodden

Att stiga ner i iskallt vatten har positiv effekt på både humöret och hälsan. Det menar Linda Ahlgren som är veckans gäst i Friskvårdspodden.

– Ett svalkande dopp ger effekter liknande de du får av ett träningspass. Tanken blir klar, blodcirkulationen får en skjuts och du får en endorfinkick.

Men varför har det blivit så trendigt att vinterbada?
Det och mycket annat pratar vi om i veckans avsnitt av Friskvårdspodden.

Vi blev så inspirerade av mötet med Linda att vi själva bestämde oss för att prova, och trots bitande vind, grå himmel och duggregn tog jag förra veckan mitt livs första kalla bad. En minst sagt frisk upplevelse!

Kontrasterna i livet utmanar och utvecklar kroppen och sinnena. Vänta inte till semestern med att uppleva, umgås och återhämta dig. Berika livet ofta istället. Att bada kallt kan vara ett äventyr som berikar i vardagen.

Vi vill även passa på att tipsa om ett tidigare avsnitt, med ännu en gäst som gillar det här med kontraster och kyla/värme. Klicka här för att komma till Friskvårdspodden med Markus Torgeby.

Linda Ahlgren har tillsammans med fotografen Linda Vagnelind skrivit boken Kalla bad. Boken är tänkt att inspirera till fler sköna vinterbad, och den som tycker det känns mer tryggt på land kan börja med att bläddra bland bokens vackra bilder och illustrationer.

Skärmhjälpen skapar digital balans – Friskvårdspodden

I veckans avsnitt av Friskvårdspodden möter vi Gustav Martner som utvecklat Skärmhjälpen. Avsnittet sponsras av Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän.

Gustav Martner menar att det finns en stark koppling mellan skärmtid och hur vi mår – vad och hur mycket vi konsumerar på nätet får effekter för såväl fysisk som psykisk hälsa. I avsnittet diskuterar vi för- och nackdelar med digitalisering, skärmtid och sociala medier. Vi fördjupar oss också i hur den digitala världen och verkligheten interagerar, hur vi kan skapa en medvetenhet och balans – och få ut det bästa av båda delarna.

Skärmhjälpen  har utvecklats i syfte att hjälpa oss att bli mer medvetna om hur mycket tid vi tillbringar framför skärmarna, och inte minst vad vi lägger tiden på och hur det påverkar oss.

Här kan du lyssna på Friskvårdspodden – med Gustav Martner.

Och vill du höra mer om skärmarnas påverkan på hjärnan, lyssna gärna även på Friskvårdspodden med Anders Hansen.

Bilder

Jag tyckte bilderna som togs i samband med reportaget i DN blev väldigt fina.  De som jag tyckte allra mest om kom inte med i artikeln. De har jag nu köpt loss så de kan användas i sammanhang.

Högupplösta bilder finns att ladda ner under fliken Pressbilder.

Fotograf: Tomas Ohlsson

Friskvårdspodden – våra bästa förebilder

Veckans avsnitt av Friskvårdspodden sänds på Internationella kvinnodagen och programmet är en hyllning till två kvinnor som varit väldigt viktiga för oss. Det handlar om Annas mormor och Kajsas farmor, två personer som nog aldrig skulle se sig själva som viktiga eller våga tänka sig själva som betydelsefulla, men som varit fantastiska förebilder och präglat oss mycket.

– Farmor dog för över tjugo år sedan men är fortfarande en väldigt viktig person för mig, säger Kajsa. Hon var snäll och generös, framför allt med sin kärlek. Samtidigt som hon alltid tog hand om och ställde upp för andra var hon även snäll och generös mot sig själv. Varje dag tog sig en stund för sig själv, kanske spelade lite på pianot eller satte sig och solade en stund i trädgården bland rosorna som hon älskade.

Långt innan begrepp som egentid och mindfulness existerade såg hon till att göra det hon behövde för att må bra.

Annas mormor gick bort nyligen, och även hon var en stark kvinna och bland annat verksam som affärskvinna, politiker och nämndeman. Hon hade ett stort nätverk och var inte rädd för att prova nya saker, även i ganska stora projekt – ett mod som gått i arv till Anna till exempel vad gäller att driva företag och projekt med stora drömmar och mål, och att utmana sig själv på olika lopp.

Vi har dem för alltid med oss i hjärtat och tankarna, och tänker på dem lite extra en dag som den här.

Lyssna här på veckans avsnitt av Friskvårdspodden, som även bjuder på några tips kring uppladdning inför Annas stundande fysiska utmaning, Frozen Lake Marathon.

Lizzie Signhild Björklund Asp, Kajsas farmor, föddes 1913 och dog 1996, hon blev 83 år gammal.

Aase Synöve Helmborn, Annas mormor, föddes 1921 och dog den 30 januari 2019. Hon blev 97,5 år gammal.

 

1 of 93
12345