Gurkmeja – superfood med guldstatus eller fake news?

Gurkmeja är en av de kryddor som ofta framhålls som antiinflammatorisk och som rik på antioxidanter. Den forskning som finns är i form av lab- eller djurförsök – relevanta studier på människa saknas, även om det finns en del på gång bland annat inom demensforskningen. Oftast är det inte gurkmeja som studeras utan kurkumin (curcumin på engelska), ett extrakt från gurkmeja (turmeric), och i doser som är betydligt högre än vad som kan anses vara normal konsumtion.

Inflammation bidrar till många olika sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar och ökad cancerrisk, och gurkmeja kan enligt förespråkarna även minska smärta, ledbesvär och depression, samt skydda hjärnan. Gurkmeja i form av shots och så kallad guldmjölk är väldigt inne just nu, men det bygger mer på rykten än på vetenskapliga bevis. På Nutritionsfakta.se finns en genomgång av vetenskapen kring kost och inflammation.

Svenskarna är early adopters och det finns många hälsogurus och tyckare. Kanske det går att boosta hälsan med en gurkmejashot, och vem vill inte ha en quick fix? Men värt att notera är att varken Livsmedelsverket eller World Cancer Research Fund skriver om hälsoeffekter av gurkmeja eller kurkumin.

Vart tredje fall av cancer kan förebyggas genom mer motion, bra matvanor, mindre alkohol och att inte röka. Här kan du läsa mer om sambanden kring kost och livsstil, och cancer. Att vara normalviktig minskar risken att drabbas av 11 olika cancerformer – att undvika att bli eller vara överviktig är en betydligt bättre satsning som har långsiktiga effekter på hela hälsan.

Att se till helheten i kosten, matvanorna och livsstilen är viktigare än att gå in på detaljer som specifika kryddor, aminosyror, vitaminer eller antioxidanter. En shot av gurkmeja, ett vitaminpiller, en daglig dos chiafrön, en detoxkur eller någon annan form av quick fix kan inte ersätta sunda vanor. Det är betydligt mycket viktigare att äta hälsosamt varje dag.

Antiinflammatorisk effekt får man av hälsosamma matvanor, lagom mängd energi i förhållande till hur mycket man rör på sig, och fibrer som ger tarmens bakterier energi och näring, och kan hjälpa tarmslemhinnan att bli en tät barriär som skyddar mot att oönskade ämnen tas upp i kroppen.

OM man vill använda gurkmeja för att ge färg i maten och som smaksättare, eller för de påstådda hälsoeffekter man läser om, är det säkrast att äta den i färsk form eller torkad i maten. Det sägs att kurkumin tas upp bättre om man äter det tillsammans med fet mat.

Att äta stora mängder gurkmeja är dyrt och inte helt ofarligt. Det är relativt vanligt att magen protesterar och dessutom finns en ökad risk för njursten. Lägg hellre pengarna på bra mat, schysst producerat kött, och mer grönsaker, frukt och bär.

Som alltid när man tar ett naturläkemedel eller kosttillskott finns risk för kontaminering med andra substanser (till exempel tungmetaller från odlingen eller kemikalier som tillkommer i fabriken) eller felaktig märkning på förpackningen, det finns alltså en stor risk att man får i sig andra ämnen än man tror.  Tillskotten innehåller dessutom ofta onödigt höga doser och överdosering innebär allvarliga risker.

Kosttillskott och så kallade superfoods är för de flesta ganska onödigt – vanlig mat och hälsosamma matvanor räcker för att få i sig allt man behöver. Tänk om vi kunde lägga lika stort fokus på vilka hälsoeffekter vi kan få av helt vanlig nyttig mat, och lägga lika mycket pengar på schyssta råvaror istället för piller, pulver och extrakt!

Flytta fokus och istället för att söka efter genvägar och tänka på vad det du äter ska vara fritt från – tänk på vad maten ger dig.
Läs gärna vidare här!

20131019-231208.jpg

Bilden: Fyra olika sorts morot – lila, röd, gul och vanlig orange. 

Författare

Kajsa Asp Jonson är dietist, journalist, hälsoinspiratör och författare. Hon driver företaget Mersmak kommunikation och gav under våren 2012 ut boken Mersmak för livet.

Kommentera