Posts Tagged "klimatsmart"

(Grön) Måndag hela veckan

Vad hände med begreppet Grön måndag, eller Meatless monday? Länge sedan man hörde det uttrycket, tänker jag. Är det för att folk har tröttnat eller för att det känns som att vi passerat den nivån? Och vi pratar inte om flexitarianer så ofta. Det är liksom helt normalt att äta lite av allt…
Jag äter gärna grönt alla dagar i veckan, men flexar friskt. Varför malla in sig i ett fack och begränsa sina möjligheter till god mat och härliga upplevelser?! Jag tycker det är minst lika viktigt att fokusera på vad maten ger, i form av näring, hälsa, upplevelser, biologisk mångfald, öppna landskap. Med våra matvanor kan vi påverka så många olika faktorer och dimensioner som har betydelse för både oss själva och andra, både nu och för framtiden.
För några år sedan kändes det djärvt att prata om att äta vegetariskt en gång i veckan. Det är rätt intressant att det har gått från något ganska udda till något som man bara ”gör” utan att tänka att det är särskilt speciellt. Många har gått från att ha kött som sitt förstahandsval till att äta mestadels växtbaserat och äta kött mer sällan. Man behöver inte vara vegetarian för att äta vegetariskt.
Härom dagen lyssnade jag på Richard Tellström som bl a berättade att ”vegetariskt” för första gången kommit med på svenskarnas tio-i-topplista för vardagsmat. Vegetariskt samsas på listan med specifika rätter som Spagetti och köttfärssås och Korv Stroganoff. Så vi är väl inte riktigt ”där” än. Först när vi har specade rätter som Falafel, vegetarisk lasagne och Pulled Oumph på listan kan vego anses ha nått hela vägen hem till de svenska köksborden.

Matsvinnsköket – tre önskningar i en!

I helgen arrangerades MAT2018 i Växjö. Jag medverkade som konferencier och moderator, bland annat för SM i Utomhusmatlagning, vid ett seminarium om mat, klimat och hälsa om och för ungdomar, och i Matsvinnsköket.

MAT i Växjö är som ett Matens Almedalen, där alla möjliga aspekter på mat och måltider står i fokus, bland annat näring, hälsa, smak, gastronomi, ekologisk och lokal odling, klimat och miljö, och innovationer inom livsmedelsproduktion.

Matsvinnsköket är ett initiativ av Ulrika Brydling, där lokala mataffärer skänker mat som skulle ha slängts, till exempel med små skönhetsfel eller som närmar sig bäst-före-datum. Istället för att gå till soptippen eller bli biogas förädlas maten av duktiga kockar, till måltider som lunchgäster äter i parken utanför Konserthuset. Pengarna går oavkortat till välgörande ändamål, i år till We effect.

Matsvinnsköket gästades i år av Tareq Taylor, en verklig mathjälte, med stort hjärta, massor av kunskap och ett smittande engagemang! Vi pratade om mat, måltider, kockarnas roll inom skolan och vården, vad som påverkar aptit och smak, och hur man kan minska matsvinnet hemma. I parken fanns möjlighet att lyssna till debatter mellan politiker och prata med kockar från offentliga måltider i Kronoberg.

Några enkla tips för att minska matsvinnet:

Smoothies är som fruktens pytt-i-panna: här kan man använda alla möjliga ingredienser, och det blir bara godare om frukten är väl mogen.

Titta, smaka och lukta på maten – bäst-före-datum är en vägledning, men maten är oftast fortfarande bra några dagar efter datumet passerat.

Recept ska användas som inspiration, inte som en lagtext.

Linssoppa med kanel och chili #recept

På allmän begäran kommer här ett recept på linssoppa. En värmande grönsakssoppa är mättande och väldigt prisvärd mat – denna är dessutom fiberrik och klimatsmart.

Jag har inget exakt recept men brukar göra ungefär såhär (det blir ca 4 portioner):

Du behöver:
1 burk krossade tomater (gärna Mutti)
1-2 dl vatten
1 dl röda linser
1 msk olivolja
1 lök
1-2 klyftor vitlök
1 morot
1/2 paprika
1 kanelstång
ca 1/2 tsk chiliflakes
1-2 tsk grönsaksfond
salt och svartpeppar

Gör såhär:
Börja med att skala och skiva löken och vitlöken. Fräs dem i oljan i en medelstor kastrull. Häll i tomatkross och vatten, linser och kryddor (kanelstång och chili) samt moroten, skalad och skuren i tärningar. Låt puttra 20-30 minuter.

Lägg i paprikan skuren i bitar, och om du vill kan du till exempel lägga i broccoli eller blomkål. Smaka av med grönsaksfond, salt och peppar och låt koka ytterligare ca 10 minuter. Ta ur kanelstågen så den inte ger för mycket smak. Om du vill ha en tunnare soppa, späd med mer vatten. Smaka i så fall av den igen så det inte blir för lite smak. Jag gillar – som du ser på bilden – när det är ganska trögflytande.  🙂

Ät och njut – av den mustiga smaken och av att du gjort en bra insats för både dig själv och för miljön.

Livsmedelsstrategin – äntligen här! Men hur blir det…?

Den nyligen offentliggjorda Livsmedelsstrategin syftar till en långsiktig hållbarhet, att skapa fler jobb och främja inhemsk produktion. När vi vet att en stor del av sjukdomsbördan beror på ohälsosamma matvanor, att varannan vuxen i Sverige väger för mycket och att vart tredje fall av de vanligaste cancerformerna skulle kunna förebyggas genom en mer hälsosam livsstil (avseende kost, alkohol, fysisk aktivitet och vikt) – då undrar man lite varför det inte läggs ett större fokus på matens och matvanornas roll för svenskarnas hälsa fram till år 2030.

Intresset för hälsosamma, säkra och hållbart producerade livsmedel är enligt skrivelsen stort. Förväntningarna på allmänheten är att vi ska göra ”informerade och medvetna val” utifrån till exempel hälsa, hållbarhet, ursprung och etik – men hur ska allmänheten kunna vara informerad och medveten när man drar ner på hemkunskapen och kunskaperna kring hälsa allmänt sett är låg?

Undersökningar visar att hälsoklyftorna ökar – barn till föräldrar med låg utbildning får allt sämre matvanor, medan barn med högutbildade föräldrar får en mer hälsosam start. ”Regeringens långsiktiga mål är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation och i detta arbete är skillnader i matvanor mellan olika grupper ett viktigt område.” – men då måste vi satsa mer på hälsofrämjande långsiktiga projekt som fungerar!

Produktion och konsumtion av livsmedel ska vara hållbar. ”Offentlig sektor ska verka för att kunskapsnivån, såväl generellt som hos barn och unga, vad gäller livsmedelsproduktion, mat och måltider höjs, gärna i samarbete med lokala livsmedelsaktörer” – ligger det alltså på den lokala bondens ansvar att utbilda barnen? Och där jag bor är det en stor kexfabrik som är den dominerande livsmedelsaktören. Hur ska man kunna lita på att en producent (hur lokal den än är) ger relevanta kunskaper kring mat och måltider? Och kring hälsa?!

baddare-goteborgskex
Baddare från Kungälvsbaserade Göteborgskex – lokalproducerat är ingen garanti för att det är hälsosamt.

Produktionen av livsmedel har en betydelsefull roll i omställningen till ett hållbart samhälle och ambitionerna kring miljö och klimat, hälsa, djuromsorg, fortsatt låg antibiotikaanvändning, kvalitet och livsmedelssäkerhet är höga. Konsumenterna ska ges stora valmöjligheter och efterfrågan på livsmedel utifrån exempelvis hälsa, ursprung och hållbarhet ska mötas.

Jag hoppas att detta innebär att man även efterfrågar ökad kunskap inom såväl livsmedelsbranschen som inom offentlig sektor, skola och fritidsverksamheter.

Och jag önskar att det fanns en större tydlighet och definition kring vad bra val för hälsan är – inte enbart vad gäller ekologisk och etisk produktion utan även kring vilken fantastisk potential matvanorna har för att bidra till hälsa, livskvalitet och minskad belastning på vård och omsorg.

”Regeringen anser att det krävs ett samlat arbete för att främja bra matvanor hos befolkningen.”

Jag håller med – och är gärna med på det tåget.

 

Krönika i KungälvsPosten – En droppe i havet

I dagens KungälvsPosten handlar min krönika om klimatsmarta val. Hur ska vi förhålla oss till alla rapporter och larm om hål i ozonskiktet, kväve i Östersjön, dioxin i ekoäggen, antibiotikaresistens och global uppvärmning? Är det ens någon mening att bry sig? Självklart är det det.

Var och en av oss kan inte göra så stora avtryck, men gör alla en liten del så kan vi tillsammans få saker att hända. Man behöver inte gå till det extrema – precis som när det gäller din egen hälsa så handlar det om att tänka igenom vad du kan göra här och nu för klotets framtid, och göra kloka medvetna val.

Satsa på kvalitet och schysst mat, och köp lite mindre – det är bra för både dig och klimatet.

Vi kan välja vilken mat vi äter. Välja svenskt: mjölk, ägg, kyckling och kött, gärna från djur som fått beta utomhus. Ställ frågan om var köttet kommer ifrån även när du är på restaurang, när du köper färdigmat eller plockar ihop din egen lunchsallad i mataffären. Bli flexitarian och ät mer vegetariskt – och låt köttet vara tillbehör eller smaksättning istället för att alltid ha huvudrollen på tallriken.

Vi kan välja att köpa hem lagom mycket mat – och äta upp den. I dagsläget slängs var fjärde matkasse direkt i soporna. När var och en av oss varje vecka i snitt slänger 1 kilo helt felfri mat är det en helt meningslös miljöbelastning som dessutom gör matkostnaderna onödigt höga. Gör matlådor av resterna, eller använd dem som hemlagat ”halvfabrikat”, som bas i nya vardagsrätter.

Bra för miljön – bra för dig

Många av de klimatsmarta valen är dessutom bra val för hälsan. Hållbarhetsfrågorna kring hälsa, matvanor, miljö, jämlikhet, ekologi och ekonomi går ofta hand i hand. Vi kanske kan cykla och gå mer, sortera soporna, välja tåget istället för flyget när det är möjligt – och fundera lite mer kring vår egen konsumtion innan vi impulsköper och jagar lågprisvaror.

Ett vanligt inlägg i debatten är att det bara är de som har det bäst ekonomiskt som har råd att göra de hälsosamma valen, men faktum är att även nyttig och klimatsmart mat kan faktiskt vara väldigt prisvärd mat; rotfrukter, ärtor och bönor, potatis, ägg, mjölk och blodpudding är några exempel.

Jag tycker att godis, läsk, chips och färdigmat av låg kvalitet borde vara dyrare för att det skulle kunna styra lite över vad vi prioriterar att handla, men allra billigast är det ju faktiskt att låta bli att köpa det. Tänk ”näring per krona” – alltså vad får du för plusvärden av maten du lägger pengarna på. Är priset lågt lär du eller någon annan få betala för det i slutänden – i form av dålig hälsa, dåliga arbetsförhållanden hos de som är inblandade i produktionen, medicinering och antibiotika till djur i förebyggande syfte, utfyllnad till exempel i form av insprängt vatten i maten. Satsa hellre på kvalitet och schysst mat, och köp lite mindre – det är bra för både dig och klimatet.

Hållbart hälsosamma vanor handlar om att få i sig rätt mängd energi och näring, sova gott, röra på sig och avsätta tid för återhämtning. Det finns ingen quick-fix, varken för hälsan eller för planeten. Vi måste alla dra vårt lilla strå till stacken och ta vårt ansvar på längre sikt.

Varje liten droppe i havet har betydelse, och tillsammans kan de bilda en stor våg.

Texten ovan är en omarbetning av min krönika i dagens KungälvsPosten som jag publicerar här – eftersom allt som jag ville säga inte fick plats i spalten.