Mjölk smartaste drycken

Livsmedelproduktionen står för ca 25 % av utsläppen av växthusgaser i Sverige. Kött och mjölk pekas ofta ut som bovarna i sammanhanget. Djurhållning innebär en klimatpåverkan, men ger livsmedel med hög näringstäthet.
Nu finns ett helt nytt mått på livsmedlens näringsinnehåll i relation till deras klimatpåverkan, kallat Nutrient Density to Climate Impact Index, NDCI-index, som beräknas genom att dividera ett livsmedels näringstäthet med dess klimatpåverkan. På det sättet kan man jämföra livsmedel (i det här fallet drycker) och se hur klimatsmarta de är i förhållande till näringsinnehållet.

Måttet på klimatpåverkan är baserat på en livscykelanalys, som inkluderar de utsläpp av växthusgaser som odling, produktion, förpackning och transporter ger upphov till. I studien jämfördes NDCI-index för svenskarnas vanligaste måltidsdrycker: mjölk, läsk, apelsinjuice, öl, rött vin och kolsyrat mineralvatten, samt soja- och havredrycker, som är de vanligaste vegetariska ersättarna till mjölk.

Läsk, öl och kolsyrat vatten innehåller för lite näring för att få ett NDCI-idex över noll. Rött vin har en högre näringstäthet men dess höga utsläpp av växthusgaser gör att NDCI-indexet blir lågt (0,01). Havredryck har låg både näringstäthet och klimatpåverkan, vilket ger ett lågt NDCI-index (0,07). Sojadryck har en hög näringstäthet i
förhållande till klimatpåverkan, vilket ger ett NDCI-index på 0,25.
Apelsinjuice har en högre näringstäthet men också högre klimatpåverkan (NDCI-index=0,28). Högst NDCI-index har mjölk (0,54), vilket är dubbelt så högt som det för sojadryck och runt 7 gånger så högt som NDCI-index för havredryck. Detta förklaras till stor del av den mjölks höga näringstäthet. NDCI-index presenterades idag på Medicinsk Riksstämma.
När man diskuterar klimatpåverkan av mat måste man även ta med aspekten att olika livsmedel bidrar med olika näringsämnen.