Från stilla önskan till full storm

Tänk att lilla jag, bara genom att skriva att jag önskade att det fanns en opartisk motpol till LCHF under de kommunala hälsodagarna i Lerum, kunde röra upp så mycket känslor.

Jag har blivit anklagad för att vara okunnig, felinformerad, motsträvig och naiv. Jag har fått skarpa frågor och vassa påståenden om mig själv, om kollegor, om gamla kostrekommendationer och gud vet allt…

– Hallå eller, när Socialstyrelsen hade sin ”6-8 skivor”-kampanj gick jag i mellanstadiet!

De flesta av inläggen kommer från kostrådgivare som lever på LCHF-vågen. Jag ser det som ganska komiskt att man efter 80 timmars utbildning i privat regi kallar oss som har en medicinsk universitetsutbildning (läkare, dietister m fl) för obildade.

Jag har fått kritik för att jag valt att inte publicera alla inlägg, och det står jag för – det faktiskt jag som driver den här sidan, och jag tar mig friheten att bestämma tonen här. Jag fyller mitt liv och lägger min energi på andra saker än att lyfta fram och förstärka en konflikt som i mina ögon är helt absurd.

Jag förstår inte det här kriget. Jag förstår inte att man kan vara så arg på allt som inte ryms inom ramen för den egna övertygelsen. Och jag förstår inte hur man kan bortse från allt annat som maten står för. För mig är mat näring och energi, men också glädje, kultur, smak- och doftupplevelser, färger, äventyr, traditioner och brobyggare.

Jag har också blivit ombedd att inte dra alla LCHF-are över en kam. Det finns de som tycker att paprika innehåller för mycket kolhydrater. Det finns de som lägger smör och kokosfett i en kopp kaffe och tycker att det är en utmärkt frukost eftersom man ”slipper” äta på hela dagen och klarar sig på ett par glas vatten till lunch. Det skulle jag kalla ätstörning.

Och så finns det de som äter kött, fisk, ägg, rotfrukter, frukt och bär, och massor av grönsaker. De bakar sitt eget bröd och undviker tillsatser. Utan tvekan är det säkert många av dem som äter väldigt hälsosamt – men definitionen på vad LCHF egentligen är, känns ganska oklar.

60 kommentarer

Jag håller med dig. Önskar också en opartisk röst. Och visst finns det många kloka som äter LCHF (men jag tycker nog oftare att det liknar en GI-variant utan spannmål då…? ), men många, många irriteras på ”ofoget” fruktstund och bröd till skollunchen. Och då tappades ju perspektivet med kilona. Dessutom skulle jag önska att vi fick en djupare diskussion om nutrition ur ett vidare perspektiv. Ida pratas det nästan bara om blodsockret. Som man ju kan reglera rätt bra med sin träning…

Kära Kajsa! Stå på dig (vilket jag vet att du gör)! Det är hög tid att lite mera ”normala” kostråd får mer utrymme i debatten. Bara för att man inte är LCHF-anhängare behöver ju inte innebära att man vräker i sig socker och snabba kolhydrater och därmed låter både blodsockret och vikten åka joho upp och ner. Du behövs och du är kunnig, så fortsätt bara själv och var saklig så blir det bra. Du är för bra och kan för mycket och det finns väl andra som känner sig hotade av det kanske ;-)

Ja, det är ju helt galet att man anser att fruktstund och kolhydrater i skolmaten anses vara ett hot. Det finns ju massor av undersökningar som bland annat visar att inlärningen går bättre och arbetsmiljön i skolan blir lugnare av att barnen äter.

Jag instämmer med Annas linje, och tycker att du gör det bra som tar diskussionen på ett bra sätt, trots att du bara harmlöst önskade att det fanns en opartisk motpol till LCHF. Det är inte alldeles lätt att ens ta upp dessa ämnen idag när det är så pass infekterat. Blir krig direkt känns det som, vilket jag inte förstår att det behöver bli. Tycker det är riktigt trist och tröttsamt…

Tack för detta inlägg Kajsa! Det behövs. Jag har funderat mycket på den kolhydrathets som råder, och vad konsekvenserna kommer att bli för de som paniskt utesluter detta helt. Heja dig!

Tack själv.
Jag önskar att det var en mer sansad och konstruktiv diskussion istället för denna helt sanslösa hetsjakt – både på kolhydrater och personer som anser att människan behöver dem.
Ha en fin dag!

Jag tycker det finns många fördelar med en klar definition, bland annat för att man ska veta vad det är man pratar om – och för att man ska kunna utvärdera vilka hälsoeffekter man får av kosten och matvanorna.
Ha en fin dag!

Ja, äter ja! Men när de får bordsmargarin från Becel, såser, soppor och konstigheter som är fulla med tillsatser, då blir de inte lugnare! Gå in i en skola och säg uppriktigt att det är lugnt i en skolmatsal…Varför är margarin nyttigt som är gjort genom kemiska processer när smör är gjort av två saker: Mjölk och salt. Hur får du ihop det? Logiken finns inte – därför reagerar folk som du kallar för LCHF-folk på dina inlägg. Att äta ett äpple på fruktstunden kan väl ingen reagera på men däremot på allt som är PÅ smörgåsen och i maten. När jag var i din ålder (under ätaåttaskivorbrödomdagen-tiden) fanns inte Lätta, Becel osv. Vi har skapat livsmedel som aldrig är vad det utger sig för att vara. Köper du en kycklingfilé får du 80% vatten med i paketet och gärna lite salter också. Köper du en frukostskinka så får du socker, klister och saker man inte ens kan stava till – det är aldrig en SKINKA! Hur många gånger har tex skolbarnen ätit en ren Parmaskinka? Det finns tom parmaskinka som är fulla med tillsatser, det gäller att läsa! HUR kan kostrådgivare som bara går 80 timmars utbildning veta bättre än någon som är högskoleutbildad? Ja, hur kan jag som inte är vare sig det ena eller det andra lagt tusentals timmar på att läsa, testa själv och finna logiken i vad som är bra och inte? Kanske bara handlar om sunt förnuft?

Vi kanske skulle kalla det ”sunt-förnuft-dieten” istället?
Det är väl ingen som vill ha utspädd mat eller ihopklistrad skinka, men jag ser inga motsättningar när det gäller att välja bra och schyssta råvaror vs att låta kolhydrater ingå i en välbalanserad kost.

Det var INTE det jag skrev. Eftersom begreppet är så brett anser jag inte att man kan uttala sig generellt, att ta en kopp kaffe med fettklumpar i har varken med sunt förnuft eller hälsa att göra, men det finns säkert många andra anhängare som har sitt sunda förnuft i behåll. Trevlig kväll!

Kajsa:

Du tycker att folk har upprörda känslor. Jag har varit med i det här gemet så länge att jag inte orkar uppröras längre. Du kan prova att läsa mitt inlägg långsamt med en mjuk inre röst eller läsa den som ett skällande. Är det inte otroligt vilken skillnad i intryck det blir? Jag skäller inte utan gör bara ett försök att förklara vad jag tror och tycker. Men du läser ju som du vill.

Du frågar efter en definition på LCHF. Problemet är att det inte finns någon självklar instans som kan besluta om en sådan sak. Finns det en definition av vad GI-modellen är? Vem har bestämt den? Hur vet man när man äter enligt GI? Det kanske inte är så lätt med definitioner? LCHF har växt upp lite här och där bland vanligt folk. LCHF-Magasinet som har erfarna LCHF:are i sitt stall har dock kommit med ett förslag som ser ut så här:

Max ca 10 gram kolhydrater om dagen = strikt LCHF
Max ca 25 gram kolhydrater om dagen (5 E%) = Normal LCHF
Max ca 50 gram kolhydrater om dagen (10 E%) = Övre gräns för LCHF
100 gram kolhydrater om dagen (ca 20 E%) = Kolhydratreducerad kost
30 E% kolhydrater om dagen, och däröver = Kolhydratbaserad kost

Det är ändå bra att ha någon form av definition då det annars är lätt att misstolka studier som man menar har en ingående LCHF-grupp. Det kanske bara är kolhydratreducerad kost som har använts? En sådan lär man inte kunna hålla sig i någon riktig ketos på men det sägs ändå att det är LCHF.

Sedan kommer det upp frågor om fetkaffe är LCHF. Svaret på den frågan är enligt ovanstående ”ja” så länge det totala kolhydratintaget understiger 50 gram kh/dag. Sedan är det resandens ensak om man vill dricka sådant eller äta riktig mat. Det finns olika syn på om det är bra eller inte och det är ett utmärkt diskussionsämne.

Du frågar också om varför en LCHF:are inte vill äta fullkornsprodukter. Förutom att man får i sig onödiga kolhydrater innehåller fullkorn antinutrienter som fytiner och lektiner. De minskar bl.a. mineralupptaget. Ju mer fullkorn spannmålsprodukten innehåller, ju mer fytiner och lektiner.

Det var också en fråga om varför LCHF:are inte är pigga på att äta rotsaker. Dessa kan skilja sig åt men tar vi t.ex. en potatis innehåller den runt 16 gram stärkelse per 100 gram. All stärkelse blir som du ver till glukos som i sin tur triggar det fettlagrande och fettförbrännarhindrande insulinet. En potatis om 100 gram motsvarar i sockerbitar glukosmässigt knappt 10 sockerbitar (hälfetn fruktos). Därför vill en LCHF:are ligga lågt med potatis. Sedan finns det andra rotsaker som innehåller mycket mindre kolhydrater. Rättika t.ex. innehåller 2,3 gram per 100 och ingår i flera LCHF-recept.

Nu är det upp till dig att påtala de fel jag har i det jag skrivit. Om du vill. Jag blir som sagt inte arg eller tycker att diskussionen är infekterad bara för att du nog inte håller med mig. Jag försöker så gott jag kan att förklara varför jag ser på saker på mitt sätt.

Jag hoppas verkligen inte att din blogg utvecklas som Eva Kullenbergs (dietist). Hon skriver saker och får mothugg och frågor men vägrar svara för det mesta. Argumenten är att hon redan svarat men hon vill inte ägna en minut åt att upprepa detta svar (som ingen lyckats hitta) för att få slut på skriverierna. Annars kan man som jag få höra att det är fritt att besöka hennes blogg och att jag inte behöver läsa där. Ett exempel när ett sådant ”svar” kom är när jag frågade henne vilket som höjde blodsockret mest, 5 gram socker eller 5 gram vetemjöl. Du kanske kan svara? :-)

Du har skrivit ”Välkommen in i debatten!” och då är det väl meningen att det ska vara en debatt också och att inte ta bort raka kommentarer där frågor och påståenden kommer upp? Det har gått så långt at tdet blivit en skuggblogg (http://www.kostradgivarna.se/2012/09/varfor-ar-jag-sa-arg/) där folk börjat lägga in kommentarer som de fått raderade på din blogg. Det är bra på sitt sätt så får folk avgöra själva om kommentarerna är otrevliga eller inte. Jag kanske gör sammalunda så jag sparar min kommentar för sådant ändamål om det blir aktuellt. Jag tycker det är bra.

En sista sak som jag vill nämna är att särskilt dietister tycker om att hänvisa till näringsrekommendationer, de som är och de som kommer. Jag får en känsla av att dessa rekommendationer är något som inte får diskusteras och att man kan avsluta en diskussion om man nämner dessa. Min uppfattning är att dessa rekommendationer inte är en evig sanning. Varför skulle man då upprepa arbetet med att ta fram dessa rekommendationer? Då måste det varit något fel med de förra? Och vad är fel i de kommande? Intressanta frågor tycker jag.

Jag vädjar nu till dig att du när du får en stund över, svarar på Rolf Aronssons frågor. Han är inte otrevlig. :-)

Mvh
//Lars-Erik Litsfeldt (www.litsfeldt.se)

Hej!
Tack för detta klargörande. Jättebra att äntligen någon kom med en definition.
Jag gillar inte att du skriver om en person som inte får chans att bemöta, men att redigera i andras inlägg känns inte heller rätt.
Näringsrekommendationerna är under revidering men den info som hittills kommit ut är att det inte kommer att vara några jätteförändringar på makronutrientnivå.
Som sagt i gårdagens inlägg så tror jag att det är större fel på vad folk verkligen äter och dricker än på rekommendationerna.
Trevlig helg!

Ursäkta? Fettklumpar??? Nu får du ge dig. Jag har en KLUMP COCOCSOLJA i mitt morgonkaffe och varför det? Jo, för att cocosoljan innehåller antiinflammatoriska egenskaper, smörjer mina leder och ger en liten mättnadskänsla en stund. Känns bra i min kropp helt enkelt. Ditt sätt att uttrycka dig känns ganska förnedrande. Men det är väl bättre att ha en fettklump margarin på en så kallad fullkornsmacka som är lika mycket socker i din kropp som 18 sockerbitar. Jo, sunt förnuft var det.

Inte alls svårt, men jag är tacksam att jag fick en lista över de olika definitionerna och varianterna från en av ”er”. Håll med om att det måste bli olika effekter i kroppen (vikt, blodfetter mm) beroende på vilken man går efter, och att det i de striktare varianterna verkar svårt att på ett naturligt sätt få i sig de näringsämnen man behöver.

Att översätta alla sorters kolhydrater till antal sockerbitar känns lite gammalmodigt. I en fullkornsmaka finns så mycket mer, och den har ju till skillnad från sockret en långsam och långvarig effekt på blodsockret.

Jag har svårt att hålla SLV:s rekommendationer av den anledning att jag blir hungrig och sugen. Vetemjöl och socker triggar mig och detta får mig att vilja äta mer än vad jag behöver. Jag har varit med i Viktväktarna omkring 7 gånger. Fungerar ”utmärkt” när jag går på möten och kryssar i bladen vad jag äter. De första omgångarna där gick jag ner i vikt. När jag slutar gå på möten så går jag sakta sakta sakta upp i vikt och så får jag börja om igen (fantastisk affärsidé för övrigt!).

När jag äter en kost med naturliga fetter och med låg halt av socker och stärkelse (vetemjöl, pasta, potatis m.m.) så är jag lugn, min kropp triggas inte och jag går inte längre upp i vikt, jag klarar av mina arbetsuppgifter utan blodsockersvängningar.

Vetemjöl och socker är inte de typer av livsmedel som rekommenderas, utan mat med långsammare effekt på blodsockret såsom quinoa, fullkornsbulgur, och hela korn av t ex kamutvete, samt bröd med hela, korn.
Potatis har ett högt mättnadsindex.

Bra att du tar upp det här med tät uppföljning. Det är en oerhört viktig faktor i alla typer av livsstilsförändringar, även när det gäller att sluta röka, komma igång med motion och så vidare.

PS. Kritik mot andra såsom Viktväktarna är det nog bäst att du tar direkt med dem.

Har du tips på någon bra länk där Livsmedelsverket visar vad de faktiskt rekommenderar? Det du skriver här är ju bättre än den mat vad som ges på många skolor och daghem. När pasta och vitt bröd m.m. ifrågasätts av föräldrarna brukar skolorna hänvisa till Livsmedelsverkets rekommendationer.

Tät uppföljning? Ja, vissa behöver det. Speciellt om det är få kalorier och lite fett. Då behöver iallafall jag någon att hålla i handen. Mitt problem är att jag inte vill gå på möten hela livet. Med den naturliga kosten jag numera äter håller jag mig mätt. Har ätit den här kosten i snart 3 år. Pengarna jag sparar på att inte behöva gå på möten kan jag lägga på bättre råvaror. UNDERBART!

Jag har slutat röka på egen hand efter 20 hemska år. Fungerade utmärkt! Vet att en del behöver uppföljning men inte alla. Jag valde bort plåster och substitut och anammade en mental förändring. Då höll det!

Hör vad du säger, ska inte baktala VV här mer. Vad jag ville var att belysa att den kosten (som liknar mycket vad jag förstått SLV förespråkar) inte har fungerat på mig gällande vikthållande.

Kajsa, du säger …”att det i de striktare varianterna verkar svårt att på ett naturligt sätt få i sig de näringsämnen man behöver”.

Här kanske vi har ett intressant ämne? Kan du utveckla vilka näringsämnen du befarar att man kan få svårt att få tillräckligt av? Fibrer är något som kan komma upp vet jag. Jag känner inte till att fibrer skulle vara nödvändigt att få i sig. De som har problem med magen kan i vissa fall få hjälp av fibrer och då kan man ju äta det men annars ser jag inte någon vits med att få i sig det. Många med IBS kan bli besvärsfria i princip över en natt när de slutar med olösliga fibrer.

Men det kanske finns andra näringsämnen som det kan bli svårt med? Här får du hjälpa mig.

Överhuvudtaget verkar det väldigt begränsande att hålla sig till under 10 gram kolhydrater per dag – stor risk att det blir ensidigt befarar jag. Det vore intressant att se en matdagbok! Vad äter man för att få i sig vitaminer, fibrer och antioxidanter? Jag får inte ihop snacket om att man äter så himla mycket grönsaker med ett så lågt kolhydratintag.

Tomat innehåller 3,7 gram kolhydrater per 100 gram
Vitkål innehåller 3,8 gram kolhydrater per 100 gram
Paprika, grön 3,3 gram kolhydrater per 100 gram
Paprika, gul 4,4 gram kolhydrater per 100 gram
Paprika, röd 5,2 gram kolhydrater per 100 gram
Rättika 2,5 gram kolhydrater per 100 gram
Purjolök 5,2 gram kolhydrater per 100 gram

Och om man inte vill täcka kalciumbehovet med enbart hårdost, finns det ju KH i många mjölkprodukter också:
mjölk 5 gram kolhydrater per 100 gram
keso 2,1 gram kolhydrater per 100 gram
gräddfil 4,4 gram kolhydrater per 100 gram
kesella 3,6 gram kolhydrater per 100 gram
matyoghurt 4,7 gram kolhydrater per 100 gram

Fibrernas funktioner är många. Tarmbakterierna är superviktiga för hälsan och som du kanske vet så är fibrerna viktiga för en stabil bakterieflora.

När det gäller IBS finns det ingen universalmetod när det gäller att tillföra eller utesluta något livsmedel eller näringsämne, som fungerar för alla. Det enda man sett som fungerar är att äta regelbundet och undvika stress.

Ha en fortsatt fin dag.

Frågan om det blir ensidigt får nog var och en ta ansvar för. Det kommer ut LCHF-kokböcker hela tiden så recept saknas iallafall inte. Men jag uppskattar omsorgen!

Vad man äter för att få i sig vitaminer, fibrer och antioxidanter? Ägg innehåller ju alla kända vitaminer utom C som ju fås från grönsaker. Det finns också en mängd mineraler i ägg. Behovet av C tror jag minskar med minskningen av mjölmat och kolhydrater. Inuiterna fick i sig väldigt små mängder C när de åt traditionellt.

På tal om inuiter fick de också i sig väldigt lite fibrer men det blev ju folk av dem ändå. Du säger att fibrer är superviktiga för hälsan och en stabil bakterieflora. Det är såvitt jag vet bara tarmbakterierna som kan tillgodogöra sig fibrerna (du får rätta mig om jag har fel men det är så jag uppfattat det). Resultatet blir gaser. Många som gått över till LCHF inklusive jag själv kan vittna om hur lugn magen blivit. Folk brukar säga att magen blivit så lugn och att man inte känner någon uppkördhet. Kan det bero på att man inte äter så mycket fibrer? Är det fenomenet obehagen till trots en hälsofara? Hur märker jag om jag har en instabil bakterieflora?

Beträffande antioxidanter vet jag att jag för några år sedan blev testad för min oxidativa stress. En expert på antioxidanter hade hört att jag bara åt ett äpple i veckan och det på lördagen. Han var väldigt intresserad av att se hur det stod till med stressen. Det visade sig till hans förvåning att jag hade den lägsta oxidativa stressen han hade mätt upp i Sverige. Så vad antioxidanter beträffar så verkade det inte vara någon ko på isen. Antioxidanter är ju för övrigt något som kroppen kan tillverka själv. Kroppen kan ju tillverka kolesterol, glukos och en massa annat om det fattas.

Kanske lite orättvist att antyda att jag sagt att LCHF skulle vara en universalmetod för att komma tillrätta med IBS. Jag vet bara att väldigt många blir bra väldigt fort när de slutar med fibrerna. Tyvärr har många med magproblem fått rådet att äta mer fibrer vilket gett som resultat att magen blivit sämre.

Matdagbok? Jag ska försöka få till en sådan. Det är snart dags för middag och jag har en del kycklinglår liggande som jag ska fixa till. I morse gjorde jag en äggröra på fyra ägg och kanske en matsked grädde. I pannan fanns då redan i skivor en ganska liten tomat. Jag stekte ett halvt paket bacon till. På äggröran rev jag ett par matskedar parmesanost och sedan lade jag på en klick smör. Det är väl bara tomaten som har några kolhydrater att räkna med. Äggen kan innehålla något men siffrorna varierar från 0 till 1,4 gram per 100 gram och jag vet inte vilket som är rätt. Jag har inte ätit någon lunch (gör nästan aldrig det) men nu när jag skriver om mat så känner jag att det skulle vara gott med något. Vi ligger ju en timme före här på Åland! :-)

//Lars-Erik

Då var middagen avklarad! Jag stekte tre benfria kycklinglår i smör under lock (det är så mycket mer smak i låren jämfört med filéerna). Det fanns ingen grädde hemma (!) så jag slog på en dl creme fraiche istället. Tog också en halv röd paprika till, vilken vägde 60 gram. Skulle tro att jag landade runt 10 gram kolhydrater, kanske något mer beroende på hur man räknar äggen. Annars får man räkna tomaten 3,7 (liten tomat som inte finns kvar för kontrollvägning), paprikan 3,2 gram och creme fraichen 2,5 gram vilket blir totalt 9,4 gram.

Sim salabim :)

I ett tidigare inlägg skrev du om ketos. Strävar du alltid efter att vara ketogen?
Vad händer i det längre perspektivet? T ex med skelettet? Muskler och andra vävnader?

Ps. Jag trodde röd paprika var bannlyst ;)

Ketos är ju en del av tänkiet. Men jag tänker inte att nu j-r ska jag vara i ketos. Det blir man bara i mer eller mindre utsträckning. I princip alla är i ketos om morgonen innan de fått sin morronmacka. Det som händer är att kroppen tillverkar sitt eget socker. Har inte hört att ketos skulle vara särskilt bra eller dåligt för skelett och muskler. Har du någon info om det?

Intressant diskussion det här och roligt att du vågar stå kvar och debattera Kajsa. Själv vågar jag påstå att viss mat har en inflammerande funktion medan annan mat har en läkande funktion. Mitt liv har tidigare kretsat kring inflammatoriska sjukdomar som diabetes och hjärtbesvär. Vidare har jag haft kronisk bronkit och prostatabesvär sedan ungdomen. ”Kronisk” värk och ledbesvär är andra jobbiga saker som följt mitt liv. det konstiga är att jag då trodde att allt detta var normalt. Man har ju bara referenser till sitt eget liv och det är först när man gör en stor livsstilsförändring som man får perspektiv. För snart fyra år sedan bytte jag till LCHF-kosten efter att ha lyssnat på Annika Dahlqvist när hon höll ett av sina föredrag. Sedan dess har alla mina sjukdomar släppt och försvunnit någonstans. Vart vet jag inte men de finns inte kvar hos mig. Det är dags att erkänna hur vi lite vi vet om ämnesomsättningen i kroppen.
Jag vet i varje fall med säkerhet att sockerarter i olika former har en starkt inflammerande påverkan på min kropp. Jag vet också med säkerhet att naturligt fett såsom smör, kokosfett m.m har en läkande effekt på min kropp. Eftersom jag har skrivit i min blogg Fet hälsa i flera år om mina hälsovinster så känner jag också till hundratals andra som också blivit friska från alla möjliga besvär som t.ex. allergier, migrän, astma, ledbesvär, magproblem m.m.
Vi är ju ”följa-john-människor” som gör det som andra människor gör. Så är det även med dietister och läkare. Om man granskar den s.k. ”vetenskapen” bakom så är den ofta en upprepning från föregående talare. Min läkare sade till mig att jag riskerade att dö eftersom mitt kolesterol var skyhögt en gång i tiden i samband med mitt kostbyte. Då tog jag ett eget beslut att avstå från mediciner, statiner och insulin och helt enkelt våga tro på att kosten kan hjälpa mig. Så skedde och jag har inte varit sjuk en dag sedan dess. Att vetenskapen går framåt innebär helt enkelt att man vågar ifrågasätta gällande normer ungefär som man en gång ifrågasatte funktionen med blodiglar. Jag tror att det är viktigt att alla vi som gjort remarkabla hälsovinster med hjälp av kosten vågar tala om detta och att vi efterfrågar produkter från sjukvård och Livsmedelsverk som utgår ifrån orsaker och inte symtom. När min kropp får naturlig föda som jag anser att LCHF-kosten är så blir mitt immunförsvar starkt och orkar försvara mig.

Hälsar Mats Lindgren i all vänlighet

Hej!
Och tack för din kommentar.
I mitt fall (och säkert många andras) handlar det inte om att våga eller inte, men det tar ju en hel del tid. Men nu börjar det dessutom bli lite kul :)

Den kroniska inflammationen, som vissa med positiv energibalans har, hävs när man minskar energiintaget. Man behöver inte utesluta kolhydraterna helt.

Det skulle vara intressant att veta vad du mer har gjort för livsstilsförändringar – börjat motionera lite mer kanske? Börjat äta mer grönsaker? Mindre godis? Mindre öl och läsk?
Trevlig kväll!

Hej igen! Ja, att motionera är aldrig fel men det har inget med ämnesomsättningen att göra enligt min åsikt. Tyvärr gör många det felet att man sätter likhetstecken mellan motion och hälsa. Så är det tyvärr inte, i varje fall inte i min kropp. Jag har tidigare varit elitidrottsman och tränat mycket i min ungdom men tyvärr omkullkastades oftast mina planer av att jag blev sjuk när jag minst anade det. Som du förstår är ju godis het oacceptabelt i mitt fall och med min bakgrund. Visst, jag äter ovanjordsgrönsaker och öl och läsk är förstås lika oacceptabelt som godis när man har en kropp med min historia. Jag äter 85% choklad och tar gärna ett glas vin till god mat.
Jag önskar att alla människor, med en liknande bakgrund som jag själv, får en andra chans som jag har fått. Att ha ett icke-fungerande immunförsvar tack vare för mycket glukos i blodbanorna önskar jag ingen. Mitt liv idag är egentligen osannolikt med tanke på min sjukdomshistoria men likväl är det så.
Trevlig kväll på dig också!

Jag är nyfiken på hur positiv energibalans i sig skulle öka inflammationen, mekanismen liksom.

Annars är det ju så att högt blodsocker är inflammerande. Det finns en bra förklaring av Dwight Lundell här: http://www.nyapolitiken.biz/medicin_o_halsa/hjartkirurg-talar-ut.html

Han skriver bl.a ( i översättning).: ”Extra sockermolekyler fäster på en mängd olika proteiner som i sin tur skadar kärlväggen. Dessa upprepade skador på kärlväggen utlöser inflammation. När du har toppar i ditt blodsocker i blodet flera gånger om dagen, varje dag, är det precis som att dra ett sandpapper på insidan av dina ömtåliga blodkärl.”

En person som äter ”vanligt” får i sig både socker och stärkelse som snabbt blir till blodsocker. Där har vi då det höga sockret som kan bli inflammerande. En person som överäter kan göra det pga att hen äter mycket kolhydrater. Äter man mycket kolhydrater kan det i sig leda till överätning. Jag har ett referat om en studie på det här: http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/9553/LCHF-forbranner-mer-kalorier-an-lagfettskost.aspx

Drar man ned på kolhydraterna blir det mindre inflammation och lättare att äta lagom mycket. Dessutom slipper man ju höga nivåer av fettlagrande insulin. Kanske kan detta sammanblandas med att den som överäter får inflammation även om det faktiskt är ett högt blodsocker som är busen?

Men det här är en tanke bara, du kanske har bra källa på att överätning i sig eder till inflammationer? Vore intressant i så fall.

Vet du, nu har vi gått över gränsen för åtminstone min medicinska kompetens. De här frågorna får du ställa till någon annan.
Trevlig kväll – resten av denna kommer jag att ägna åt mina barn.

Vi har lite olika syn och förutsättningar gällande grönsaker inom LCHF. En del är väldigt viktfokuserade och bannlyser i princip alla grönsaker. Andra äter det för att det är gott och innehåller nyttigheter. En del är så pass sockerberoende att de helt enkelt triggar igång sitt beroende om de äter grönsaker med mycket kh medan andra inte har några problem ens när de äter rotfrukter. Det är en ganska flexibel kosthållning men det är viktigt att lära känna sin egen kropp och inte göra som ”alla andra”. Jag kan t.ex. äta liberalt med grönsaker utan att känna sockersug. Däremot kan jag inte fuska med socker (som i en tårta eller glass) flera dagar i rad utan att sedan tappa gränserna och får det tufft länge att vara måttlig.

Max ca 10 gram kolhydrater om dagen = Strikt LCHF
Max ca 25 gram kolhydrater om dagen (5 E%) = Normal LCHF
Max ca 50 gram kolhydrater om dagen (10 E%) = Övre gräns för LCHF
100 gram kolhydrater om dagen (ca 20 E%) = Kolhydratreducerad kost
30 E% kolhydrater om dagen, och därutöver = Kolhydratbaserad kost
Mats Forsenberg, Annika Dahlqvist och Sten Sture Skaldeman står bakom förslaget till definitionen.

ok?

Jag förstår att LCHF har en stor bredd. Enligt Litsfeldts definitioner på vad som egentligen är Lchf så får det ju inte plats några större grönsaksportioner, men jag ser heller inga skäl till att äta så lite KH som under 10 gram per dag.

De som äter så små mängder kolhydrater gör det ju inte för att det är speciellt roligt eller gott. Det är oftast de med övervikt och/eller sjukdom som diabetes men även de som har problem med sockermissbruk eller är sockerberoende. En typ 2-diabetikers metabolism har ju havererat och han måste hålla sig ifrån det som gör denne sjuk. Exakt som en nykter alkoholist måste hålla sig ifrån alkoholen. Vill diabetikern inte hålla nere kolhydraterna kan han ta insulin eller SU. Det trista med det är att vikten går upp då på grund av insulinets verkningar.

Björn Ferry kör lågkolhydratkost brukar man säga även om han vida överstiger LCHF-gränserna för kolhydratintag. Han ligger nära den mängd kolhydrater Svenne Banan äter. Dock är andelen kolhydrater mycket låg även om den är hög i gram.

Det finns grader i detta och var och en får se vad som behövs för att man ska må bra. Det vore ju lite konstigt annars för vi är alla olika.

Efter nyår kommer jag ut med en bok för den som vill komma igång med LCHF utan att plugga ihjäl sig innan. Om du vill testa och se hur du mår skickar jag gärna en bok. Den är skriven för att man ska kunna köra igång dagen efter man köpt boken. Det ingår grönsaker i recepten :-) Själv har jag testat på kul att se om jag kan leva utan grönsaker (och frukt förstås) under en månad och det gick bra även om jag saknade en del texturer att bita i. Men jag överlevde och föll ur en del. Om du testar vet du om du tycker att LCHF är skräp för din del eller om det kanske kändes OK och kanske till och med bra. Det är ju svårt att veta om man inte provat? Jag har upplevt dig som en ovanligt nyfiken dietist, det är tyvärr alldeles för ovanligt med sådana. Det är med nyfikenhet man lär sig. Fråga alla som upptäckt nya saker. :-)

Tack för tipset. Jag har också skrivit en bok. Den heter ”Mersmak för livet” och ger en helhetssyn på hälsa, glädje och enkla sunda vardagsvanor som inkluderar både mat, motion och återhämtning.
Jag tror att vi mår bra av att röra på oss och att äta av både protein, fett och kolhydrater, men att mängden energi och kvaliteten på fett och kolhydrater är det vi behöver vara noga med.
Sköt om dig! :)

Kajsa: ”Jag tror att vi mår bra av att röra på oss och att äta av både protein, fett och kolhydrater, men att mängden energi och kvaliteten på fett och kolhydrater är det vi behöver vara noga med.”
Det där låter alldeles utmärkt. Möjligen beträffande kolhydraterna att det inte går att i praktiken leva utan att man får i sig en viss mängd (t.ex. glykogenrester i kött). Det blir ingen debatt eller diskussion om man använder så svepande formuleringar. Det ramlar lätt in i ett politikerspråk där man säger sig vilja ha rättvisa och jämlikhet etc. Ingen kan säga emot.
Däremot kan det bli intressant om man måste börja definiera. Vad innebär det att vara noga med mängden energi? Förmodligen att vi ska vara i energibalans? Det vill väl alla? Men hur vet man hur mycket man gör av med? Vad gäller för oss som har svårt att hålla vikten? Hur mycket ska man dra ned på energiintaget? Forskningsingenjören Johan Hedbrant har en del material om detta på sin sajt. Han skriver om Marion Apfelbaums studie i Warszawagettot:
” Marion Apfelbaum konstaterade alltså att energilagret hos varje fånge initialt uppgick till ca 14 kg fettväv (100 000 kcal fettväv, som antas innehålla 7 kcal/g). Detta motsvarar inte 14 kg övervikt, utan de fettreserver en normalviktig människa har. Då fångarna befriades efter två år var reserverna slut. De hade alltså gått ner 14 kg på 24 månader — något mer än 0.5 kg per månad.
Men vänta nu. Kostransonen var ca 800 kcal per dygn, och det förväntade energibehovet var ca 2 500 kcal per dygn. De åt alltså 1 700 kcal per dygn mindre än sitt förväntade energibehov. 1 700 kcal motsvarar ca 240 g fettväv. Den viktminskning man förväntat sig var alltså ca 240 g/dygn, 7 kg/mån eller 175 kg på två år. Men fångarna i koncentrationslägret gick endast ner 14 kg på två år.
På något sätt har energibalanstänkandet fört oss mer än en faktor 10 fel.”
(http://www.fetmaparadoxen.se/ebalans/apfel.htm)
Det här är ju ganska nedslående för den som vill kaloribanta och det börjar bli några stycken som behöver gå ned i vikt… Även Stephan Rössner har erkänt att det finns ett ”gummiband” som gör att man går inte ned så mycket som man borde om man minskar si och så mycket kalorier liksom man inte går upp så mycket som man borde om man ökar energiintaget om man räknar kalorier.
Att vara noga med mängden energi är alltså inte helt lätt. Lagom mängd kan väl bara räknas ut bakifrån när man har facit på vituppgång eller nedgång?
Om kolhydrater kan jag säga att det i de Nordiska Näringsrekommendationerna (s 180) sägs ”There is no absolute need for food carbohydrates to sustain life, provided that adequate amounts of protein, for de novo synthesis of glucose, and fat are consumed.”
Det är alltså något som kommer ur ”bibeln” för dietister. Kolhydrater behövs egentligen inte så länge man äter fett och proteiner. Som LCHF-förespråkare undrar man ju därför varför det anses så viktigt för dietister att säga att man inte behöver utesluta alla kolhydrater. Jag undrar; vad är det som är så himla nyttigt i quinoa och allt vad det heter? Vad är det det innehåller som man inte får i sig annars med ett minimalt kolhydratintag? Varför kan man inte säga att ”du behöver inte kolhydrater men om du inte blir sjuk och fet av dem så ät vet jag!”.
Jag tycker det är jättegott med rostat bröd med smör, lagrad ost och ett lager skotsk marmelad ovanpå. Visst blir ätandet roligare med sånt men för mig går det inte att upprätthålla kroppen i ett någorlunda friskt skick om jag äter sådan frukost. För något år sedan gjorde jag ett experiment på mig själv och åt exakt enligt instruktionerna i broschyren ”Bra mat för alla” som vänder sig till hjärtsjuka och diabetiker. Det var en jobbig dag. En och en halv timme efter grötfrukosten som skulle vara så bra hade jag ett blodsocker om 12,3. Jag kollade några dagar innan med ägg/baconfrukost och då låg samma värde på mellan 4,6 och 5,2. Det måste väl ändå vara sämre med grötfrukost för en diabetiker? Ändå är det gröt och ”långsamma kolhydrater” som räknas som bra i experternas värld. Jag förstår det bara inte. Hela dagen sedan lyckades jag inte ha någon koncentration. Jag räknade ned tills jag skulle få ta min förmiddagsbulle och räknade ned tills jag skulle få min makaronilunch. Hela tiden titta på klockan och räkna ned till nästa mål eller mellanmål. Ska livet vara så? Men man får höra att man äter fel när man äter så att man mår bra. Jag blir ledsen av att höra sådant. Jag känner mig nedvärderad som en figur som inte har någon hjärna och som någon som inte förstår mitt eget bästa. Jag förstår att andra blir förbannade också. De får höra att de ”upplever” att de mår bättre.
Det jag vill är att dietister, kostchefer och andra experter ska sluta racka ned på LCHF. Ska man nödvändigtvis racka ned på det ska det ske med blanka vapen. Tala om vad som är fel och ge det vetenskapliga stöd för era synpunkter som ni avkräver ”oss”. Vi vill väl alla att alla ska må bättre? Då måste det vara en konstruktiv dialog och inga svepande ”lagom-råd” som man får kastade efter sig.
Kommer vi till fettet sedan så säger du att det handlar om kvalitén på fettet. Det tycker jag också men den intressanta frågan är väl hur man definierar fett som har kvalitet? Minns att SLV inte lyckades visa studier som visade att det fanns någon fara med mättat fett. Fler och fler experter kommer ut ur garderoben och säger att det inte finns någon grund för varningarna. Ändå ska det varnas… Följer inte majoriteten av experterna med forskningen alls? Varför slår de oss inte i huvudet med en kontrollerad studie som visar att det är farligt? Jag vet en förklaring till det.
Slutligen om proteinerna så innehåller animalier fullvärdigt protein. Ska man äta baljväxter och annat så måste man vara duktigt påläst för att få i sig de essentiella sorterna.
Alltså: Slå mig gärna i huvudet med fakta och visa att jag har fel så ska jag hålla tyst sedan om hur mycket bättre det är med LCHF än med tallriksmodell och lättmargarin. Jag vädjar också till din empatiska sida att sätta dig in i hur folk som fått ett nytt friskt liv kan bli ledsna och arga när de får höra att de gör fel för att det inte står så i Livsmedelsverkets råd. Jag förstår dem.
Jag ber om ursäkt att det blev väldigt långt inlägg men å andra sidan tror jag att jag fått med viktiga delar i min filosofi, mina invändningar och bekymmer om folks hälsa. Jag som fri man kan ju äta det jag vill men det är många på institutioner, vård och skolor som inte kan påverka utan får äta det som står till buds och då är det oftast något som bestämts av experter. Det är inte alltid bra mat. Så tycker i alla fall jag. :-)
//Lars-Erik
PS. Att röra på sig är bra. Vi är överens! Understundom gör jag det också. :-)

Lite off topic kanske, men det var aldrig Socialstyrelsen som drev den där 6–8 skivor bröd om dagen-kampanjen. Trots det är det den kampanj som är hårdast kopplad till Socialstyrelsen. Det visar att man inte ska tro allt man hör :-)

Jag tycker den där diskussionen om hur hälsosamt det ”naturliga” smöret är medan det ”onaturliga” margarinet är en styggelse är lite udda. Processen att tillverka de båda är ju ganska lika. Det är ju inte så att mjölk och salt bli bredbart och jättehållbart bara för att man blandar det. Även smör måste emulsifieras, konserveras och så vidare. Den stora skillnaden är att man gör det ena på flytande animaliska fetter och det andra på flytande vegetabiliska fetter. Sen kan man säkert tycka att det smakar olika, men det är ju en annan sak. Att påstå att margarin a priori är ohälsosamt och smör a priori hälsosamt saknar stöd.

”Nu är det upp till dig att påtala de fel jag har i det jag skrivit. Om du vill. Jag blir som sagt inte arg eller tycker att diskussionen är infekterad bara för att du nog inte håller med mig. Jag försöker så gott jag kan att förklara varför jag ser på saker på mitt sätt. ”

Jag ska se om jag lyckas uppbåda energi för att gå igenom konsekvenserna av det du skriver här ovan, Lars-Erik. Men det här inlägget är ett utmärkt exempel på vad som är problemet med i princip alla LCHF-are jag stött på, och det är att det är exakt rätt argument och svar på fel fråga. Mycket av det du säger kan vara sant, men eftersom du (förmodligen omedvetet) utelämnar så mycket av vad en väl fungerande kost handlar om så blir ändå hela argumentationen vilseledande.

När det gäller kostrekommendationer allmänt så är ett av de stora skälen till att kliniska dietister inte rekommenderar LCHF att det finns alldeles för många fall där en LCHF-kost lett till dåliga konsekvenser. En stor andel av alla som börjar klarar inte av att hålla sin LCHF-kost, och slutar då i en sämre nutritionsstatus än innan och med sämre kostvanor. Det kan man ju säga inte är LCHF-kostens fel. Men samtidigt är det ganska oansvarigt att inte ta med utfallen i den verkliga världen när man rekommenderar en kost. LCHF kan fungera utmärkt för vissa. Men för en given individ är sannolikheten större att utfallet av en LCHF-kost blir sämre än innan. Det bör man vara medveten om.

”Vilket engagemang”

Ha ha :-) Jag har en viss fäbless för såna här diskussioner. Det är en av mina karaktärsbrister.

”Racka ner” och ”slå i huvudet” – inte riktigt min kopp te. Men men.
Benämningen politikerdiskussion får stå för dig, men jag tror att väldigt många skulle slippa sin livsstilsrelaterade hälsoproblem om dessa enkla råd följdes. JAG är inte ute efter någon debatt. Men eftersom jag valt att publicera din uppsats här vill jag även i viss mån bemöta den.

Ang att man inte måste ha KH för att överleva är väl en sak, men av många anledningar känns det helt onödigt att ta bort dem helt. Vilket jag ju också förstått att många av ”er” heller inte gör.

Här kan du läsa en intervju med professor MaiLis Hellenius – en av de experter jag verkligen litar på:

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=39924&a=144245&l=sv

”- Idag finns över 200 000 publicerade studier – epidemiologiska studier, interventionsstudier som undersökt effekten av olika kost, och de som visar på nya molekylärbiologiska mekanismer – och de allra flesta visar att mättat fett inte är bra i stora doser. Som forskare ska vi titta på denna helhet och göra en syntes, medan de som förespråkar LCHF kan plocka något resultat ur mängden och slå upp det som en sanning, säger Mai-Lis Hellénius.”

Och här är en annan artikel som borde intressera:
”Bantning med lågkolhydratdiet kan sätta fart på aterosklerosprocessen
Kolhydratfattig kost ökar fria fettsyror och LDL-kolesterol

Åke Nilsson, professor emeritus, verksamhetsområde gastroenterologi och nutrition; medicinskt ansvarig, avdelningen för klinisk nutrition, Universitetssjukhuset, Lunds universitet
ake.nilsson@med.lu.se

Sammanfattat
En studie visar samma viktminskning under sex veckor med extremt kolhyd­ratsnål kost (Atkinsdiet) som med en kaloribegränsad normalkost.
LDL-kolesterol ökade med 10 procent med lågkolhydratkosten men minskade med 6 procent i jämförelsegruppen, vilket korrelerade till nivån av fria fettsyror.
Lågkolhydratdieten hade således inga fördelar men metabola nackdelar.”
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=14132

Och slutligen – ett uppfriskande inslag:
Medelhavskosten skyddar hjärtat
Ny systematisk genomgång ger ökat stöd för kostrekommendationer
”Slutsatserna är i korthet att det finns en hög grad av evidens (samband) för nyt­tan med medelhavskost, grönsaker, nöt­ ter och en »högkvalitativ« kost samt för skadligheten med ökat intag av trans­ fetter och föda med högt glykemiskt in­dex. Medelhög evidens finns för sam­band med intag av fisk, omega­3, folater, vitaminer, frukt, kostfiber och alkohol. Svag evidens finns för samband mellan hjärt–kärlsjukdom och intag av vitaminsupplement, totalfett, mättade fett­syror, fleromättade fettsyror, kött, mjölk och ägg.

Det är således viktigare med hälsobe­främjande kostmönster än fokusering på enskilda kostkomponenter – ett nytt perspektiv för många! Kanske kan man därmed mycket förenklat sammanfatta kostbudskapet för kardiovaskulär pre­vention som så att man bör äta ordent­ligt av det nyttiga (se ovan), så tål man nog resten.”
http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/12118/LKT0932s1959_1959.pdf

Hej!
Nej, jag har inte hunnit se programmet.

Att det finns fler mediciner än sjukdomar tycker jag inte låter konstigt alls. Ofta har man ju många olika symtom som behöver behandlas, och ibland har olika läkemedel kompletterande verkan eller synergieffekter.

Jag tycker att man bör göra allt man kan med kostbehandling ( t ex fettkvalitet, växtsteroler, betaglukaner och omega 3), viktminskning och motion innan man sätter in kolesterolsänkande medicin – som många gånger ger rätt jobbiga biverkningar.
Ha en fin dag!

Kan du ge dig tid att titta på programmet, det kan bara ses i max 30 dagar, och det har gått några dagar nu. Det handlar också om att läkemedelsbolagen tänjer gränser för vad som kan betraktas som friskt/sjukt. Men du – växtsteroler var väl inte så särskilt bra? Var det inte så att Becel (margarin) innehöll växtsteroler? Halten av växtsteroler i blodet förknippades med hjärtinfarkt väl? Hur vet man var gränsen går? Kan du sånt?