Nu har SBU-rapporten Mat vid fetma publicerats.
Statens beredning för medicinsk utvärdering har systematiskt gått igenom och sammanställt den vetenskapliga litteraturen om kostråd för personer med fetma (BMI≥30 kg/m2 eller midjeomfång ≥102 cm eller ≥88 cm för män respektive kvinnor). Livsstilsråden för personer med fetma pekar i stort i samma riktning som råden vid diabetes.
På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måttlig lågkolhydratkost mer effektivt för viktnedgång hos vuxna än råd om lågfettkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomättade fetter. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) eller minskat intag av söta drycker kan också leda till viktnedgång.
När det kommer till att behålla en lägre vikt har kost med låg fettinnehåll och lågt glykemiskt index och/eller högt proteininnehåll bästa dokumenterade resultat. Det saknas enligt SBU-rapporten underlag för att bedöma om även råd om t ex lågkolhydratkost och medelhavskost är effektiva för att förebygga viktuppgång efter viktminskning.
För personer med fetma leder intensiv rådgivning om medelhavskost (med extra olivolja eller nötter och mandel) till lägre risk för insjuknande eller död i hjärtkärlsjukdom jämfört med råd om lågfettkost. Personer som dricker mycket kaffe har också lägre dödlighet oavsett orsak.
Personer med fetma har kraftigt ökad risk för diabetes. Risken att insjukna i diabetes är lägre hos dem som dricker alkohol och hos dem som dricker mycket kaffe, men den är högre hos dem som dricker söta drycker, till exempel läsk.
SBU-rapporten konstaterar att det finns många kunskapsluckor. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, baljväxter, potatis, sojaprodukter, kött och charkuteriprodukter – på både dödlighet, sjuklighet och viktminskning hos personer med fetma.