I dagens KungälvsPosten handlar min krönika om klimatsmarta val. Hur ska vi förhålla oss till alla rapporter och larm om hål i ozonskiktet, kväve i Östersjön, dioxin i ekoäggen, antibiotikaresistens och global uppvärmning? Är det ens någon mening att bry sig? Självklart är det det.
Var och en av oss kan inte göra så stora avtryck, men gör alla en liten del så kan vi tillsammans få saker att hända. Man behöver inte gå till det extrema – precis som när det gäller din egen hälsa så handlar det om att tänka igenom vad du kan göra här och nu för klotets framtid, och göra kloka medvetna val.
Satsa på kvalitet och schysst mat, och köp lite mindre – det är bra för både dig och klimatet.
Vi kan välja vilken mat vi äter. Välja svenskt: mjölk, ägg, kyckling och kött, gärna från djur som fått beta utomhus. Ställ frågan om var köttet kommer ifrån även när du är på restaurang, när du köper färdigmat eller plockar ihop din egen lunchsallad i mataffären. Bli flexitarian och ät mer vegetariskt – och låt köttet vara tillbehör eller smaksättning istället för att alltid ha huvudrollen på tallriken.
Vi kan välja att köpa hem lagom mycket mat – och äta upp den. I dagsläget slängs var fjärde matkasse direkt i soporna. När var och en av oss varje vecka i snitt slänger 1 kilo helt felfri mat är det en helt meningslös miljöbelastning som dessutom gör matkostnaderna onödigt höga. Gör matlådor av resterna, eller använd dem som hemlagat ”halvfabrikat”, som bas i nya vardagsrätter.
Bra för miljön – bra för dig
Många av de klimatsmarta valen är dessutom bra val för hälsan. Hållbarhetsfrågorna kring hälsa, matvanor, miljö, jämlikhet, ekologi och ekonomi går ofta hand i hand. Vi kanske kan cykla och gå mer, sortera soporna, välja tåget istället för flyget när det är möjligt – och fundera lite mer kring vår egen konsumtion innan vi impulsköper och jagar lågprisvaror.
Ett vanligt inlägg i debatten är att det bara är de som har det bäst ekonomiskt som har råd att göra de hälsosamma valen, men faktum är att även nyttig och klimatsmart mat kan faktiskt vara väldigt prisvärd mat; rotfrukter, ärtor och bönor, potatis, ägg, mjölk och blodpudding är några exempel.
Jag tycker att godis, läsk, chips och färdigmat av låg kvalitet borde vara dyrare för att det skulle kunna styra lite över vad vi prioriterar att handla, men allra billigast är det ju faktiskt att låta bli att köpa det. Tänk ”näring per krona” – alltså vad får du för plusvärden av maten du lägger pengarna på. Är priset lågt lär du eller någon annan få betala för det i slutänden – i form av dålig hälsa, dåliga arbetsförhållanden hos de som är inblandade i produktionen, medicinering och antibiotika till djur i förebyggande syfte, utfyllnad till exempel i form av insprängt vatten i maten. Satsa hellre på kvalitet och schysst mat, och köp lite mindre – det är bra för både dig och klimatet.
Hållbart hälsosamma vanor handlar om att få i sig rätt mängd energi och näring, sova gott, röra på sig och avsätta tid för återhämtning. Det finns ingen quick-fix, varken för hälsan eller för planeten. Vi måste alla dra vårt lilla strå till stacken och ta vårt ansvar på längre sikt.
Varje liten droppe i havet har betydelse, och tillsammans kan de bilda en stor våg.
Texten ovan är en omarbetning av min krönika i dagens KungälvsPosten som jag publicerar här – eftersom allt som jag ville säga inte fick plats i spalten.
