Jag jobbar ganska mycket med friskvård på företag. Fast jag och mina kumpaner i Management by Movement väljer att se det utifrån ett större perspektiv, där alla tänkbara sätt ta hand om sig själv är en naturlig och grundläggande del i ledarskapet, både det egna – att leda sig själv – och i företagets struktur. Bra mat och träning går hand i hand med att klara av ett högt tempo, må bra och prestera på topp. För hur mycket humanitet det än finns i organisationen så är det lönsamhet man strävar efter. Money talks, så enkelt är det.
Allt fler företag väljer att väva in medarbetarnas hälsotal i resultatrapporten, och att se hälsosatsningar som en investering och kompetensutveckling. Det är en positiv utveckling, tycker jag.
Härom kvällen hade jag och Anna Iwarsson (tidigare Generalsekreterare på Friskis & Svettis Riks, numera rådgivare om framtidens ledarskap) en intressant diskussion på Twitter. Jag undrade:
– Vad är din syn på fysträning på jobbet? Trenden med träning och gemensamma satsningar inför lopp. Jag tänker friskvård 2.0.
– Finns trix för att det inte ska uppfattas som ”VI – som tränar och hänger med chefen” och ”DOM – som inte vet sitt eget bästa”? undrade jag.
– Skippa det kollektiva tänket, twittrade Anna. Börja med dig själv som förebild. Låt mig inspireras av din passion.
Det finns alltid en risk att budskap uppfattas på ett sätt som inte alls var menat. Personer som redan innan mår lite dåligt över vad de känner att de egentligen borde göra och äta, eller inte borde göra, äta eller dricka, tenderar att ta till sig information och pepp på ett negativt sätt. Hälsan och livsstilen är alltid den enskildes ansvar, men arbetsgivaren kan hjälpa till och underlätta för medarbetarna att välja en sund livsstil.
För att de hälsosamma vanorna ska bli det naturliga valet är det viktigt att det är enkelt och nära att träna och röra på sig. Och att den nyttiga maten är minst lika enkel, snabb och god som de mindre sunda alternativen. Ju lägre trösklar för goda matvanor och mer fysisk aktivitet, desto bättre. På företaget kan man till exempel ha frukt och vatten lättillgängligt – om det står en stor godisskål vid kaffemaskinen är det enkelt och nära att välja att äta godis, och bjuds det på semlor och wienerbröd varje dag är det många som har svårt att säga nej. Finns det bättre alternativ på samma plats är det många som hellre väljer det.
Att det finns träningsmöjligheter i nära anslutning till jobbet, eller till och med PÅ jobbet, gör också det hela enklare. Och så måste alla förstå att det är en god investering att låta personalen träna på lunchen, eller komma lite senare på morgonen om det passar bättre att starta dagen med ett träningspass. Är man lite generös och flexibel istället för att harkla sig och titta på klockan när medarbetarna kommer lite senare med rosor på kinderna och ett glatt leende, kommer det att ge resultat i form av nöjda och glada kollegor som samarbetar bättre, skapar goda relationer och sprider positiva vibbar.
Det måste också finnas en förståelse för att alla utgår från sig själv och sina förutsättningar, inklusive kroppsliga, ekonomiska, familjemässiga etc. Jag önskar att det fanns större möjligheter att göra roliga aktiva saker med familjen. Istället för att föräldrarna skjutsar barnen till olika aktiviteter flera gånger i veckan och därför inte hinner med sin egen träning – kan man hitta roliga aktiviteter att göra tillsammans? Gå en klätterkurs? Eller börja på ridskola? Träningsställen borde också tänka till när man schemalägger, så att junioranpassad träning finns parallellt med vanliga träningspass.
Anna har under hösten tagit fram en Tränings- och livsstilsrapport. Läs den!
PS. Bilden visar den blå linjen som man följer när man springer GöteborgsVarvet.