Posts Tagged "goda vanor"

Mat i samband med skiftarbete

Jag blev nyligen intervjuad av fackförbundet Seko om vad man bör tänka på vad gäller matvanorna i samband med skiftarbete – alltså vad och hur man ska äta när man jobbar natt. Nu är artikeln publicerad på deras hemsida.

Natt- eller skiftarbete samt för lite sömn ökar risken för övervikt, fetma och de hälsorisker som är förknippade med att väga för mycket. När man har oregelbundna arbetstider är det särskilt viktigt att ta hand om alla delarna av hälsan eftersom det är en riskfaktor för ohälsa såsom hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes: Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om matvanorna, energibalansen och hälsan som helhet, inte enbart vad man väljer att äta under nattpasset. Det handlar till exempel även om att inte röka, träna regelbundet och att röra på sig varje dag.

Kroppen är inte inställd på att ta hand om mat under natten. Hormoner gör att ämnesomsättningen sjunker, och även magen brukar funka bättre om vi inte äter alltför mycket på natten. Det bästa är att äta frukost, lunch och middag som vanligt, och kanske lägga till ett mellanmål eller en lätt måltid på natten, och inte ändra tiderna alltför mycket när man ändrar sina sov- och arbetstider. Ät frukost när du kommer hem, innan du går och lägger dig och sover. Ät lunch när du vaknar och middag på kvällen.

Ät inte stora energirika måltider på natten, utan hellre en tallrik fil eller yoghurt med müsli, en tallrik havregrynsgröt och ett ägg, en burk keso och lite frukt, ett par smörgåsar med pålägg eller en sallad.

Goda vanor är viktigt för hälsan på lång sikt, men påverkar även hur du mår idag: När kroppen mår bra har du mer energi, är piggare, gladare, orkar mer både på jobbet och fritiden, och även hjärnan funkar bättre.

Näringsrekommendationerna gäller även för dig som är vakten på natten:
De flesta av oss behöver äta mer grönsaker, frukt och bär, rotfrukter och baljväxter, alltså ärtor och bönor
Välj gärna fullkorn istället för vitt bröd, och hela korn av havre eller vete istället för ris
Mer fisk och skaldjur, mindre kött och charkprodukter
Byt ut hårda fetter mot mjuka, alltså smör mot olja, mindre feta såser, grädde, godis, kakor, bullar etc. Mindre salt och socker.
Socker, fett, alkohol bidrar med mycket extrakalorier och alkohol påverkar dessutom sömnen negativt.

Här kan du läsa artikeln om Mat vid skiftarbete.

Snabba nyttiga luncher för hemmakontoret

Nu har många svenskar jobbat hemifrån ett helt år – och det verkar som att lunchen är en svår utmaning. Med lite framförhållning kan du enkelt vända lunchutmaningen till en hälsoboost. Och samtidigt göra en god gärning för klimatet. Kolla här!

Bygg din hälsosamma lunch i tre enkla steg:

Kolhydrater – stabila kolhydrater är basen. Använd gärna hela korn såsom kvarngryn, havreris eller matvete. Välj gärna svenskodlade produkter. Bröd med hela korn eller något annat grovt bröd med fullkorn är ett bra alternativ. Kolhydraterna ger energi och behövs för att både hjärnan och musklerna ska fungera som bäst. De bidrar även med mättnad och viktiga fibrer.

Protein – använd gärna middagsrester såsom fisk, kyckling, kött, ost, keso eller något växtbaserat. Att äta upp resterna istället för att slänga dem är en självklarhet för mig, men jag vet att det slängs oerhört mycket mat, helt i onödan. Lukta och smaka på maten och var inte orolig, den håller sig MINST 3-4 dagar, och ofta längre.

Ett enkelt tips är att alltid ha kokta ägg i kylen. De funkar fint som enda proteinkälla, eller i kombination med några bitar inlagd sill, en burk tonfisk eller bönor – och det går ju lika snabbt att koka 5 ägg som att koka 1, så lägg i ett par extra när du ändå är igång.

Grönsaker och annat gott – här kommer tuggmotståndet, krispigheten, färgerna och mer av mättnadskänslan in. Med hjälp av olika sorters grönsaker och olika tillagningssätt går det att variera hur mycket som helst: Råa, wokade, rostade, picklade, soltorkade, inlagda, mixade till röror…

Grönsaker, rotfrukter, bär och frukt ger både näring och massor av smak. Ha gärna några olika grönsaksröror och blandningar i kylen så går det snabbt och är enkelt att variera. Mina favoriter är hummus på kikärter eller gröna ärter, rödkål, coleslaw på vitkål och matyoghurt, rostade gulbetor, förkokta rödbetor och pesto gjord på örter, ost och nötter eller frön.

På bilderna nedan har du några förslag att inspireras av. De funkar lika bra på hemmakontoret som att ta med sig i en matlåda. För mer tips och inspo, följ gärna mitt konto på Instagram.

Pep-rapporten synliggör utmaningar för ungas hälsa

”Coronapandemin må inte ha skördat många dödsoffer bland barn och unga. Ändå har den påverkat deras fysiska och psykiska hälsa. En hel generations välmående står nu på spel och det är dags att agera”  menar Carolina Klüft, verksamhetschef Generation Pep, tillsammans med flera andra skribenter i ett debattinlägg tidigare i veckan. Samtidigt publicerades den rapport som organisationen tagit fram utifrån sin senaste kartläggning – Pep-rapporten.

Rapporten visar tydligt att pandemin för många har inneburit mer stillasittande och mer tid framför skärmen. Utifrån vad jag ser i min närhet kan jag bara hålla med. Det egna ansvaret, motivationen och kunskapen hos en själv och övriga familjen får en betydligt större betydelse när inte samhällets skyddsnät finns där på samma sätt.

När skolor och föreningar håller stängt försämras matvanorna och det blir en större utmaning att bryta stillasittandet. Den nya situationen med distansundervisning tacklas olika av olika individer. Vissa ligger kvar i sängen större delen av skoldagen. Andra stiger upp, äter frukost, klär på sig och sitter vid sitt skrivbord när det är lektion, deltar i samtalen och är aktiva, även på idrottslektionerna.

Vi har pratat en hel del i Friskvårdspodden om hur distansarbete och hemmakontor påverkar vuxnas hälsa, och självklart påverkar det barn och unga minst lika mycket. Troligtvis mer, eftersom de är i en fas i livet där vanor och livsstil grundläggs. Deras personliga utveckling och fysiska och sociala förmågor och hälsa behöver näring och utmaningar på en lagom hög nivå, de behöver sin motivation och lust att göra bra saker för hälsan här och nu – inte minst eftersom de saknar konsekvenstänk. De förstår inte att deras beteende och val påverkar hur de mår på längre sikt. Och rutiner och vanor är bräckliga – under tonårstiden är det väldigt lätt att istället för att träna, ta en promenad eller springa en runda prioritera kompishäng, ännu ett par avsnitt av en serie eller några fler swipe på TikTok.

På samma sätt är det lätt att halka ur sina rutiner vad gäller maten. Det är skönare att ligga kvar under täcket än gå upp och äta frukost. Om ingen har förberett en bra lunch är det svårt att hinna fixa och äta något vettigt på de korta rasterna. Om man inte har skolmaten att falla tillbaka på är det lätt hänt att man istället tar en läsk, en energidryck, billiga sötsaker eller snabbmat – med följden att man får i sig för lite näring och för mycket kalorier. Läs här om en undersökning från Köpenhamn där en skolklass (årskurs åtta) har gått upp i snitt 7 kg under året som gått.

Även Livsmedelsverkets undersökningar om matvanor hos ungdomar visar att skolmaten har stor betydelse för hur mycket man får i sig av till exempel fisk och grönsaker. Det är inte ovanligt att skolmaten är det enda lagade målet en tonåring äter per dag. Samma undersökning visar också att tonåringar är mer fysiskt aktiva på vardagar än lördagar och söndagar. Med distansundervisningen är det plötsligt helg och hemmahäng varje dag i veckan, och dessutom har många fritidsaktiviteter hållit stängt eller begränsat sin verksamhet vilket bland annat gjort att många har slutat med sina lagsporter.

Våra vanor kring mat, rörelse och sömn påverkar hjärnan, koncentrationsförmågan, strategier för att hantera stress och vår förmåga att se samband och lära oss nya saker. Därför är det särskilt viktigt att en skoldag eller arbetsdag innehåller alla dessa delar. Att kliva upp ur sängen och ta sig till skolan gör att hjärnan vaknar och du får bättre förutsättningar för att hela du ska fungera som bäst. Läs gärna mer om detta hos Brain Athletics.

Så vad ska man göra?!
Det är inte lätt att motivera en trött tonåring att röra sig mer, sova på natten, vara ute i dagsljus, äta vettigt och minska på socker och snacks. Jag tror att man måste sätta på sig tonåringens glasögon och se det ur deras perspektiv. Hitta motivatorer som funkar här och nu. Se till att det blir kul och lustfyllt att röra på sig och äta bra grejer. Skär upp lite frukt och grönsaker i bitar och smyg in dem vid skärmen. Oftast är det vettigare att fokusera mer på vad man faktiskt behöver få i sig än vad man ska undvika.

Kanske man kan komma överens om gemensamma regler vad gäller rörelse, skärmar och speltid. Muta dem lite, och framför allt: var en bra förebild. För vi vet ju att barn gör som vi GÖR, inte som vi SÄGER. Kanske är det en sanning som är ännu starkare och viktigare nu än någonsin tidigare.

Har du frågor om hälsosamma matvanor? Ställ dem till en dietist – inte till Google eller till någon som lovar snabba resultat.

Bra mat för hälsan är hållbara på sikt och bidrar till att du mår bra både nu och i framtiden.

I mina böcker finns enkel fakta och bra recept för alla åldrar:
Klara, färdiga… Kör! riktar sig till tonåringar.
Hjärna. Hjärta. Mage. är mer för vuxna.

  

 

Här är Generation Peps sammanfattning av rapporten och en länk om du vill läsa mer:

Varje år ger Generation Pep ut Pep-rapporten, en årlig temperaturmätare på barn och ungas fysiska hälsa. Över 8000 barn i åldern 4-17 år har fått svara på frågor om sina levnadsvanor. I årets rapport framgår att den pågående coronapandemin har påverkat barn och ungas mående negativt. Men den visar också att ”livsstilspandemin”  – där vi under lång tid blivit allt mer inaktiva och äter för lite av det kroppen behöver – inte tenderar att avstanna. 

I Pep-rapporten 2021 kan vi bland annat se att:

1 av 5 barn svarar att de rört sig mindre under pandemin och nästan 1 av 3 svarar att de har haft mer skärmtid under pandemin. Bland gymnasieungdomarna upplever 3 av 10 att de varit mindre fysiskt aktiva.

Endast 2 av 10 barn når  den  rekommenderade nivån av fysisk aktivitet. Flickor når rekommendationen i lägre  utsträckning än pojkar, redan ifrån  sju års ålder är flickor mindre aktiva.

1 av 10  barn  har  fem  timmar eller mer stillasittande skärmtid. Tonåringarna har mest skärmtid –  30  procent  spenderar  fem timmar  eller mer  framför skärmen  utanför  skoltid.

44  procent  av tonåringarna sover mindre än  rekommenderade  8-9  timmar  per dygn.

Endast  1 av 10 barn  lever hälsosamt, det vill säga att de både rör  på  sig  i den utsträckning de behöver samt äter tillräckligt av det som kroppen mår bra av.

Pep-rapporten 2021 visar  likt tidigare år  att endast två av tio barn och unga  når upp till Världshälsoorganisationens rekommendationer kring fysisk aktivitet om  i genomsnitt  60 minuter per dag. Allra värst ser det ut bland de äldre barnen. Det är också tonåringarna som blivit mest inaktiva under pandemin då deras idrottsaktiviteter ställdes in och  gymnasieungdomar har  haft digital undervisning  en stor del av läsåret.

Detta innebär att många  tonåringar  kan ha spenderat hela dagar stillasittandes under lektionstid för att sedan fortsätta med stillasittandet på sin fritid i form av datorspel, tv-tittande eller  surfande.

Du kan ta del av hela Pep-rapporten 2021 här.

 

 

Januarichallenge? Sockerförbud? Nyårslöfte? Läs det här först!

Just nu fullkomligt haglar det av januariutmaningar och challenges av olika slag. Jag blir trött, ledsen och lite arg på alla dessa regler som hittas på, till synes utan någon djupare kunskap kring vad som verkligen påverkar hälsan.

Jag får en känsla av att det inte finns någon vettig grund för reglerna utan att det bara skrivs listor med förbud och regler som gör det krångligt, tidskrävande och ganska smaklöst att leva mer hälsosamt – enligt någon annans tyckande och idéer om vad man behöver göra för att vara tillräckligt ”duktig”.

Det finns ingen quick fix för hälsan och exakt vad du äter just i januari 2021 spelar inte så stor roll – hälsosamma matvanor handlar om långsiktighet och att hitta goda vanor som blir etablerade och som blir en så naturlig del av ditt liv att du inte ens tänker på det. Det är som att borsta tänderna, inget man direkt funderar på, det bara händer.

Framgångsreceptet är att utgå ifrån sig själv och ta små steg i rätt riktning – inte göra helt om och ändra allt på en gång, på ett sätt som är alldeles för långt ifrån de vanor du redan har. Gör dina hälsoförändringar i små steg och låt de vara enkla och njutbara. Unna dig massor av grönsaker, frukt och bär, och god hälsosam mat som både är fantastiskt god och som bidrar med massor av hälsoeffekter i kropp, knopp och själ.

Ta en titt på bilderna på mitt Instagramkonto @mersmak_kommunikation – visst verkar det trevligare och mer hållbart att leva hälsosamt på det här sättet?!

Unna dig ett gott nytt år!

Hoppas du haft en riktigt trevlig och rolig kväll. När fyrverkeridammet lagt sig och sista champagneglaset är diskat kanske något vagt minne av ett nyårslöfte gör sig påmint. Kanske handlar det om att sluta röka, kanske om att springa något lopp, om ett mindre midjemått, godisstopp eller sundare matvanor.

Nyårslöftena ter sig ofta i svart eller vitt. De vittnar om en önskan om att skapa ett mer hälsosamt liv, men ofta är de inte verklighetsförankrade och just därför dömda att misslyckas. Många gånger är ambitionerna höga, och färgade av förbud och blodsmak – och stor risk för skador. Och motivationen är lite som ett tomtebloss: väldigt sprudlande, intensiv och full av energi till en början, men den varar knappt januari ut.

Det man lovar vid tolvslaget har en tendens att bli överambitiöst, och när verkligheten kommer i kapp är allt som blir bestående en känsla av misslyckande och bekräftelse på att man har precis så ”dålig karaktär” som man redan visste – ”vad var det jag sa? Jag visste att jag inte skulle klara av det”.

Ett mer genomtänkt nyårslöfte kan däremot vara väldigt positivt – en nystart på något som blivit vardag är aldrig fel. Sätt gärna höga mål, men låt dem vara långsiktiga och realistiska – så att du även innerst inne vågar tro på att du klarar det. Dela upp målet i små delmål, gärna tydligt mätbara så att du med täta intervaller kan säkerställa att du är på rätt väg. Tänk igenom vad just du behöver för att göra det möjligt att nå dina mål – kanske behöver du bli bättre på att planera in träningen i kalendern, köpa ett par nya träningsskor eller göra en veckomatsedel för att frigöra tid och få bättre koll på vardagsmaten?

Låt det bli ett SMART nyårslöfte den här gången: Specifikt, Mätbart, Attraktivt, Relevant och Tidsbestämt. Och gör gärna förändringar som peppar och inspirerar, och öppnar upp möjligheter. 

Tänk på vad du behöver lägga till istället för vad som ska uteslutas eller förbjudas. Hur kan du i små steg ändra dina vanor för att hitta en långsiktigt hållbar livsstil? Lägg till en näve grönsaker till middagen och ett par skedar färska bär på frukostfilen. Tänk hellre på vad maten ger dig än att fokusera på att den ska vara fri från socker, gluten, tillsatser eller vara extremt kalorisnål. Lägg till ett träningspass eller en promenad på lunchen – all rörelse är bättre att sitta stilla. Små steg i rätt riktning tar dig sakta men säkert till en mer hälsosam helhet.

Unna dig ett gott nytt år, på dina villkor.

motljus

Istället för nyårslöften – nå dina mål via fem enkla steg. 

Första vardagen och dags för en kamp mot dina nyårslöften? Dags att börja träna, sluta röka, hitta formen, bli av med muffinsmagen och sätta kurs mot Beach 2017 – eller är det dags att hitta smarta långsiktiga sätt att jobba med din hälsa och dina mål?Fundera en stund och skriv ner hur din målbild ser ut. Vad behöver du göra för att ge dig själv en ärlig chans att nå målen? Är det värt det? Om svaret är JA är det bara att sätta igång. Let’s do this!
Ta hjälp av mina fem enkla tips – för att bli bättre på någon sport, få mer gjort på jobbet eller i skolan, för att hitta vanorna som gör att du aldrig mer behöver gå på diet, och för att du vill känna mer energi och prioritera din hälsa.

Gör gärna en checklista och jobba varje dag med dessa fem mål:

1. Mindre alkohol

2. Mer grönt

3. Mer rörelse

4. Prioritera din sömn

5. Hitta balansen

Fler tips och massor av recept hittar du i boken Hjärna. Hjärta. Mage. – din guide till balans, hälsa och ett skönare liv. 


Bild: Maria Gustafsson, i samband med inspelningen av ett avsnitt till podden Gott prat