Posts Tagged "helhetshälsa"

Hur smarta blir vi i en värld av smartphones och sociala nätverk?

Efter tio år med sociala medier och smartphones börjar allt fler förstå att det finns baksidor, och vi börjar bli medvetna om att hjärnan påverkas och störs av det ständiga informationsflödet. Alla typer av förändring innebär väl i någon mån ett socialt experiment, men utvecklingen de senaste 10-20 åren har gått oerhört fort och vi har nog ännu inte hela bilden av hur mobilanvändandet påverkar oss. Här kan du läsa några av mina reflektioner som jag även skrivit om i KungälvsPosten.

I takt med att allt fler tillbringar allt mer tid med näsan i en skärm istället för att säga hej till grannen eller bjuda på ett leende när man möter någons blick på bussen, så har psykisk ohälsa ökat lavinartat, inte minst bland unga. Människor träffas mer sällan och undersökningar visar att ungdomar dricker mindre alkohol (och senare), har sex mer sällan (och senare) och slåss mindre. Detta kan tyckas vara en välkommen utveckling men är samtidigt lite oroväckande och sorgligt. Kanske är det tecken på att unga är mindre nyfikna och umgås mindre än vad vi gjorde för inte så länge sedan. Underhållningen är inte längre bort än ett skärmklick eller en swipe, och ständigt tillgänglig. Att använda sin fantasi är ganska ovant, och att gå utanför dörren tycks bli allt svårare.

För många är mobiltelefonen nästan som en kroppsdel. Så fort man stannar upp eller får en kort paus tar man – nästan reflexmässigt – upp den för att kolla om det hänt något nytt eller kommit något mail. Och det har det nästan alltid, även om det bara var några minuter sedan senaste gången man kollade. Nyheter, notiser från Instagram, Facebook, Twitter, WhatsApp, Messenger eller LinkedIn, sms eller mail. Enligt Anders Hansen rör vi i snitt vid mobilen 2600 gånger per dygn. Han pratade mycket om detta när han gästade oss i Friskvårdspodden, och när han var med i Skavlan för ett par veckor sedan.

När hjärnan aldrig får vila eller får tid för reflektion påverkas koncentrationen och minnet negativt, sömnen störs, vi blir mindre empatiska och mindre intresserade av andra människor. Jakten på gilla-markeringar och nya händelser påverkar hjärnans belöningssystem och vissa menar att man utvecklar ett beroende. Kanske är telefonen ”smart”, men den gör definitivt inte oss människor klokare.

Det är hög tid att vi blir mer medvetna om hur vi använder skärmarna. Utan det ständiga informationsflödet och jakten på ”likes” blir vi lugnare, gladare, mer närvarande och kanske lite mer mänskliga.

Här har jag uppdrag som live-twittrare på Connectdagen 2014 – långt inne i skärmen…

Mindful eating på Friskvårdspodden

Friskvårdspodden gästas denna gång av Elin Borg, expert inom mindful eating. Mindful eating innebär att öka sin medvetenhet kring ätandet och har många positiva effekter.

– Det handlar bland annat om impulskontroll, vilket man även har stor nytta av i många andra sammanhang, menar hon:

”Mindful eating handlar om att medvetandegöra ätandet och allt som påverkar ätandet. Målet är att du vid varje tillfälle som du stoppar något i munnen vill vara medveten om varför du äter, vad du äter, hur du äter och hur din kropp påverkas av det du äter. Ett medvetet ätande hjälper dig att välja bort oönskat ätande, så som småätande och överätande, men också att vara mer närvarande när du äter och att verkligen njuta av den mat som du väljer att äta.” Läs mer här

I avsnittet får vi lära oss mer om mindful eating och hur det går till. Det finns inga rätt eller fel, det handlar om att bli mer medveten. Att äta mer medvetet och följa kroppens signaler för hunger och mättnad är ett sätt att nå och behålla en hälsosam vikt. Genom att lyssna mer på kroppen minskar risken för att man äter mer än man behöver, vilket är en stor anledning till ohälsa kopplad till levnadsvanor och livsstil – ohälsosamma matvanor är faktiskt det största hotet mot hälsan i Sverige och kan bland annat leda till fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa former av cancer.

Varför äter vi?
Lusten att äta kan delas in i fyra olika kategorier – hunger, vana, socialt ätande och kompensatoriskt ätande. Kompensatoriska orsaker kan till exempel vara att man är uttråkad, stressad eller arg och ätandet kan vara ett sätt att kanalisera andra känslor. I samtalet går vi på djupet inom de olika typerna och Elin tipsar om hur man kan öka sitt medvetenhet utifrån sin egen situation och var man befinner sig just nu.

Det finns som sagt inga rätt eller fel, men det känns som att många prioriterar andra saker än just medvetenheten när det gäller matvanorna. När man äter lunchen framför datorn eller i farten på väg mellan två möten, äter snacks i biosalongen eller chips framför teven är det för mycket distraktion för att man ska känna när man ätit lagom mycket. Ta en funderare – måste du till exempel äta något onyttigt bara för att du går på bio? Måste du äta något alls medan du ser på filmen?

Mindful eating ger ytterligare en dimension på matvanor för hälsan – ”en bra lunch” handlar alltså inte bara om innehållet utan även om dina tankar och känslor.

Klicka här för att komma till Friskvårdspodden om mindful eating.

Fler länkar och instruktioner i mindful eating
Elin Borg är författare och föreläsare, med bakgrund som socionom och mindfulnessinstruktör. Hon driver företaget Well-Aware-ness och har bland annat skrivit boken Mindful Eating – Lyssna på din kropp och ta kontroll över ditt ätande.

Här kan du testa Elin Borgs övningar i mindfulness och mindful eating.

Om träning och hjärnan – nytt på Friskvårdspodden!

Vill du ha en snabbkurs i hur hjärnan påverkas på kort sikt när vi tränar, och långtidseffekterna av att träna regelbundet, då ska du definitivt lyssna på veckans avsnitt av Friskvårdspodden.

Den här gången intervjuar vi Jenny Nyberg, hjärnforskare vid Göteborgs universitet, som under många år studerat hur hjärnans hälsa och funktion påverkas av fysisk aktivitet.

Vi pratar om minne, inlärning, kreativitet, koncentrationsförmåga och fokus, hjärnans åldrandeprocesser och om exekutiva funktioner, och hur allt detta påverkas positivt av att vi rör på oss.

De exekutiva funktionerna styrs från pannlobens olika system av nervbanor – det exekutiva systemet – som ibland kallas ”hjärnans dirigent”. Härifrån styrs förmågan att rikta och behålla uppmärksamhet och koncentration, se sammanhang och reglera beteenden, motiv och känslouttryck utifrån aktuell situation.

Exekutiva funktioner fungerar ofta sämre vid stress – det är en av anledningarna till att det är när vi känner att vi ”inte har tid att träna” som vi behöver det som bäst. Hjärnan fungerar mycket bättre efter pulshöjande aktivitet – dessutom släpper stressen och vi blir gladare. Fysisk aktivitet har positiv effekt för att förebygga och behandla lindrig form av depression.

I avsnittet kommer vi även in på andra faktorer som påverkar hjärnhälsan, såsom berikande miljöer, sömn och kost.

Vill du ha en snabbkurs i hur hjärnan påverkas på kort sikt när vi tränar, och långtidseffekterna av att träna regelbundet, ska du definitivt lyssna på avsnitt 3 av Friskvårdspodden.

Jenny Nyberg är vice ordförande i Brain Athletics, en förening vars syfte är att sprida kunskap om träningens effekter på hjärnan och att samla in pengar till hjärnforskning.