Posts Tagged "motion"

Pep-rapporten synliggör utmaningar för ungas hälsa

”Coronapandemin må inte ha skördat många dödsoffer bland barn och unga. Ändå har den påverkat deras fysiska och psykiska hälsa. En hel generations välmående står nu på spel och det är dags att agera”  menar Carolina Klüft, verksamhetschef Generation Pep, tillsammans med flera andra skribenter i ett debattinlägg tidigare i veckan. Samtidigt publicerades den rapport som organisationen tagit fram utifrån sin senaste kartläggning – Pep-rapporten.

Rapporten visar tydligt att pandemin för många har inneburit mer stillasittande och mer tid framför skärmen. Utifrån vad jag ser i min närhet kan jag bara hålla med. Det egna ansvaret, motivationen och kunskapen hos en själv och övriga familjen får en betydligt större betydelse när inte samhällets skyddsnät finns där på samma sätt.

När skolor och föreningar håller stängt försämras matvanorna och det blir en större utmaning att bryta stillasittandet. Den nya situationen med distansundervisning tacklas olika av olika individer. Vissa ligger kvar i sängen större delen av skoldagen. Andra stiger upp, äter frukost, klär på sig och sitter vid sitt skrivbord när det är lektion, deltar i samtalen och är aktiva, även på idrottslektionerna.

Vi har pratat en hel del i Friskvårdspodden om hur distansarbete och hemmakontor påverkar vuxnas hälsa, och självklart påverkar det barn och unga minst lika mycket. Troligtvis mer, eftersom de är i en fas i livet där vanor och livsstil grundläggs. Deras personliga utveckling och fysiska och sociala förmågor och hälsa behöver näring och utmaningar på en lagom hög nivå, de behöver sin motivation och lust att göra bra saker för hälsan här och nu – inte minst eftersom de saknar konsekvenstänk. De förstår inte att deras beteende och val påverkar hur de mår på längre sikt. Och rutiner och vanor är bräckliga – under tonårstiden är det väldigt lätt att istället för att träna, ta en promenad eller springa en runda prioritera kompishäng, ännu ett par avsnitt av en serie eller några fler swipe på TikTok.

På samma sätt är det lätt att halka ur sina rutiner vad gäller maten. Det är skönare att ligga kvar under täcket än gå upp och äta frukost. Om ingen har förberett en bra lunch är det svårt att hinna fixa och äta något vettigt på de korta rasterna. Om man inte har skolmaten att falla tillbaka på är det lätt hänt att man istället tar en läsk, en energidryck, billiga sötsaker eller snabbmat – med följden att man får i sig för lite näring och för mycket kalorier. Läs här om en undersökning från Köpenhamn där en skolklass (årskurs åtta) har gått upp i snitt 7 kg under året som gått.

Även Livsmedelsverkets undersökningar om matvanor hos ungdomar visar att skolmaten har stor betydelse för hur mycket man får i sig av till exempel fisk och grönsaker. Det är inte ovanligt att skolmaten är det enda lagade målet en tonåring äter per dag. Samma undersökning visar också att tonåringar är mer fysiskt aktiva på vardagar än lördagar och söndagar. Med distansundervisningen är det plötsligt helg och hemmahäng varje dag i veckan, och dessutom har många fritidsaktiviteter hållit stängt eller begränsat sin verksamhet vilket bland annat gjort att många har slutat med sina lagsporter.

Våra vanor kring mat, rörelse och sömn påverkar hjärnan, koncentrationsförmågan, strategier för att hantera stress och vår förmåga att se samband och lära oss nya saker. Därför är det särskilt viktigt att en skoldag eller arbetsdag innehåller alla dessa delar. Att kliva upp ur sängen och ta sig till skolan gör att hjärnan vaknar och du får bättre förutsättningar för att hela du ska fungera som bäst. Läs gärna mer om detta hos Brain Athletics.

Så vad ska man göra?!
Det är inte lätt att motivera en trött tonåring att röra sig mer, sova på natten, vara ute i dagsljus, äta vettigt och minska på socker och snacks. Jag tror att man måste sätta på sig tonåringens glasögon och se det ur deras perspektiv. Hitta motivatorer som funkar här och nu. Se till att det blir kul och lustfyllt att röra på sig och äta bra grejer. Skär upp lite frukt och grönsaker i bitar och smyg in dem vid skärmen. Oftast är det vettigare att fokusera mer på vad man faktiskt behöver få i sig än vad man ska undvika.

Kanske man kan komma överens om gemensamma regler vad gäller rörelse, skärmar och speltid. Muta dem lite, och framför allt: var en bra förebild. För vi vet ju att barn gör som vi GÖR, inte som vi SÄGER. Kanske är det en sanning som är ännu starkare och viktigare nu än någonsin tidigare.

Har du frågor om hälsosamma matvanor? Ställ dem till en dietist – inte till Google eller till någon som lovar snabba resultat.

Bra mat för hälsan är hållbara på sikt och bidrar till att du mår bra både nu och i framtiden.

I mina böcker finns enkel fakta och bra recept för alla åldrar:
Klara, färdiga… Kör! riktar sig till tonåringar.
Hjärna. Hjärta. Mage. är mer för vuxna.

  

 

Här är Generation Peps sammanfattning av rapporten och en länk om du vill läsa mer:

Varje år ger Generation Pep ut Pep-rapporten, en årlig temperaturmätare på barn och ungas fysiska hälsa. Över 8000 barn i åldern 4-17 år har fått svara på frågor om sina levnadsvanor. I årets rapport framgår att den pågående coronapandemin har påverkat barn och ungas mående negativt. Men den visar också att ”livsstilspandemin”  – där vi under lång tid blivit allt mer inaktiva och äter för lite av det kroppen behöver – inte tenderar att avstanna. 

I Pep-rapporten 2021 kan vi bland annat se att:

1 av 5 barn svarar att de rört sig mindre under pandemin och nästan 1 av 3 svarar att de har haft mer skärmtid under pandemin. Bland gymnasieungdomarna upplever 3 av 10 att de varit mindre fysiskt aktiva.

Endast 2 av 10 barn når  den  rekommenderade nivån av fysisk aktivitet. Flickor når rekommendationen i lägre  utsträckning än pojkar, redan ifrån  sju års ålder är flickor mindre aktiva.

1 av 10  barn  har  fem  timmar eller mer stillasittande skärmtid. Tonåringarna har mest skärmtid –  30  procent  spenderar  fem timmar  eller mer  framför skärmen  utanför  skoltid.

44  procent  av tonåringarna sover mindre än  rekommenderade  8-9  timmar  per dygn.

Endast  1 av 10 barn  lever hälsosamt, det vill säga att de både rör  på  sig  i den utsträckning de behöver samt äter tillräckligt av det som kroppen mår bra av.

Pep-rapporten 2021 visar  likt tidigare år  att endast två av tio barn och unga  når upp till Världshälsoorganisationens rekommendationer kring fysisk aktivitet om  i genomsnitt  60 minuter per dag. Allra värst ser det ut bland de äldre barnen. Det är också tonåringarna som blivit mest inaktiva under pandemin då deras idrottsaktiviteter ställdes in och  gymnasieungdomar har  haft digital undervisning  en stor del av läsåret.

Detta innebär att många  tonåringar  kan ha spenderat hela dagar stillasittandes under lektionstid för att sedan fortsätta med stillasittandet på sin fritid i form av datorspel, tv-tittande eller  surfande.

Du kan ta del av hela Pep-rapporten 2021 här.

 

 

Nytt och intressant om #epigenetik

För inte så länge sedan trodde man att generna inte gick att påverka, eller att det tog flera generationer innan en förändring, till exempel i miljön, påverkade våra gener. Nu vet vi att generna, eller rättare sagt genuttrycket, i stor utsträckning påverkas av vår livsstil.

Forskningsområdet epigenetik ökar explosionsartat. En forskargrupp vid Lunds universitets Diabetescentrum har sammanfattat kunskapsläget kopplat till fetma och typ 2-diabetes. Intressant är bland annat att man kan konstatera att generna påverkar hur vi svarar på träning, och att träningen påverkar generna.

Motion har positiva effekter på sockeromsättningen och hela kroppens energibalans, liksom på immunförsvaret. Träning påverkar omsättningen av fettsyror i fettväven genom att öka aktiviteten i specifika gener – det är ett skäl till att fettförbränningen ökar när vi motionerar, men också ett skäl till att träning ger olika resultat på olika individer.

Matvanorna har också stor betydelse för påverkan på generna. Bland annat ser man att hög andel mättat fett i kosten gör att överskottsenergi lagras i levern och som bukfetma, jämfört med samma energimängd men med högre andel enkel- och fleromättat fett.

Det vi äter påverkar ju dessutom våra tarmbakterier, och här finns massor av andra intressanta och komplicerade kopplingar till genetik och ämnesomsättning.

Det är tur att vi inte behöver ha superkoll på alla dessa komplicerade samband – det räcker faktiskt att följa de nordiska näringsrekommendationerna: Att äta mer av grönsaker, frukt och bär, mer fibrer och fullkorn, välja mjukt eller flytande fett som rapsolja och olivolja, välja näringsrik mat istället för godis och chips – och röra på sig varje dag.

Vill du veta mer om sambanden på ett enkelt och överskådligt sätt, kika gärna på min senaste bok: Hjärna. Hjärta. Mage. Eller kontakta mig för att boka en föreläsning!

Bilden på Matpyramiden är lånad hos Sundkurs, en faktabas och inspirationskälla baserad på den samlade vetenskapen om hur livsstilen kan förbättra vår hälsa. Sundkurs har tagits fram av professor Mai-Lis Hellénius i samarbete med andra experter vid Karolinska Institutet, med stöd av HjärtLungfonden.

Fira julen mer klimatsmart

Julen är en period som förknippas med mycket kött och annan mat, godsaker och familjetraditioner – och en hel del klimatpåverkan. Finns det något du kan göra annorlunda den här julen – för att minska klimatavtrycket?

Planera

Tänk igenom vad som känns slentrianmässigt och onödigt – planera och prata igenom hur ni vill ha det. Köp inte saker eller mat bara för att hålla fast vid traditioner (som kanske ingen egentligen uppskattar).

Janssons frestelse, potatis, röd- och grönkål, svenska äpplen, bröd och sill i alla dess former är rätter som påverkar klimatet i liten utsträckning. Sill, lax och annat fet fisk är dessutom rik på D-vitamin och fettsyror som är positiva för hjärta och kärl. Kött, korv, skinka och köttbullar ger ett större klimatavtryck och innehåller mer av det mättade fettet. Ät gärna mindre av dessa.

Allt som är gött är inte kött

Prova gärna något nytt vegetariskt recept. Grönkål, rödkål, clementiner, fikon och nötter är säsongsanpassade ingredienser som passar perfekt i en fräsch och matig sallad. Toppa gärna med kärnor av granatäpple och en vinägrett eller syrlig dressing gjord på pressad apelsinsaft.

Använd kikärter, bönor och andra baljväxter och gör nya varmrätter med härliga kryddor. Många av julens kryddor passar perfekt i vegetariska rätter.

Och rostad grönkål är fantastiskt gott, både som ensamt snacks och som topping på en sallad eller soppa.

Det handlar om att balansera mängden – så slipper man man tröttna på julmat och slänga det som inte blir uppätet. Att slänga mindre mat – alltså köpa hem mindre, förvara smart och äta upp innan det blir för gammalt – är bästa sättet att minska klimatavtrycket utan att det egentligen behöver märkas vid matbordet. Vi slänger 20-25 procent av maten vi bär hem från affären, alltså var fjärde matkasse. Och det vi slänger har ju belastat klimatet helt i onödan.

Skippa skumtomtarna

De mesta sötsakerna på julbordet innehåller massor av kalorier men ingen annan näring. Skumgodis är i princip fritt från näringsämnen och tillverkningen innebär processer som kostar mycket energi. Dessutom innehåller det ofta en hel del tillsatser; konserveringsmedel, konsistensgivare och färg- och smakämnen. Välj bort skumtomtar och annat godis och ät hellre torkad frukt som fikon, russin och nötter när du vill ha något sött. De är mer klimatsmarta alternativ som dessutom innehåller fibrer och en hel del mineraler och andra näringsämnen som gör nytta i kroppen.

Gör eget godis och choklad, och välj gärna fairtrade och eko när du köper dina råvaror. Tycker du att de är dyra – satsa hellre på kvalitet än kvantitet. Jag lovar att de både gör och smakar mer gott än lågprisalternativen.

Rörligt umgänge

Hitta andra sätt att umgås med släkt och vänner än att sitta stilla. Åk pulka, ta en långpromenad, gör snöänglar, åk skridskor, ta en skidtur. Ta en promenad varje dag när du är ledig.

Julklappar för livet

Hoppa över prylar och andra dammsamlare. Ge bort en upplevelse, en god middag, ett träningskort, ett presentkort på massage eller personlig träning istället. Eller varför inte en god bok?!

Skapa dig den jul du önskar. Julen är tid för eftertanke och lugn och ro. Ställ inte krav på dig själv eller andra som skapar stress, utan njut av sköna dagar och passa på att ladda batterierna.

IMG_3905  IMG_3791        IMG_3547 IMG_3510  IMG_3232IMG_9694.JPG

 

 

 

Gummibandsmetoden: Ta små steg i rätt riktning

På regelbunden basis skriver jag krönikor kring mat, hälsa och livsstil till KungälvsPosten.

Dagens krönika handlar om hur jag ser på nyårslöften och att sätta mål som är möjliga att nå – som ett skönare alternativ till storslagna satsningar på ett nytt och nyttigt liv som varar ett par veckor och sedan bara lämnar kvar en bitter känsla av besvikelse och uppgivenhet. Läs här om det jag kallar Gummibandsmetoden:

… ”Att ändra vanorna i små steg ger kanske inte samma dramatiska effekt, men små förändringar ger ofta varaktiga resultat. Du kommer inte att bli hög på din egen förändringsvilja eller av att du på några dagar tappar ett par kilo vätska, men de nya vanorna är lättare att behålla. När de efter några veckor sitter stabilt kan du gå vidare mer fler förändringar och i små steg bygga upp goda vanor för hälsan.

Fokusera på vilka plusvärden du får av att lägga till bra grejer istället för att lägga en massa kraft på att tänka på vad du inte ”får” äta eller dricka. Tänk på hur ditt immunförsvar stärks av att lägga till ett par skedar bär i frukostgröten eller en näve bladspenat till lunchen. Och visst blir du piggare när du tar en promenad på lunchen eller tar cykeln istället för bilen till jobbet?

Låt varje gång du äter vara ett tillfälle att tillföra kroppen något bra. Istället för en färdigköpt chokladboll, gör en egen på kakao, nötter och torkad frukt. Ta en banan och några nötter istället för en snickers, eller ett par bitar mörk choklad som gör dig mer nöjd och mindre sockerchockad.

Jämför dig inte med andra utan anpassa utmaningarna efter dina egna förutsättningar och låt dem hellre innebära löften och åtaganden inför dig själv. Lägg ditt fokus i att det är du som styr över dina val och vanor. Ge dig själv en klapp på axeln varje gång du hållit ditt löfte till dig själv.

Du är den som bäst känner skillnaden – och stoltheten när du klarat av att nå ditt mål och lyckats med det du bestämt dig för.”

Svårstartad??

Alla får någon gång en svacka och gör uppehåll i sin träning. För vissa varar uppehållen någon vecka eller två, för andra kan det ta ett par år innan man tar nya tag och återgår till sina sundare vanor.

För många är det 100% av eller 100% på som gäller, vilket är synd, för tröskeln blir så mycket högre om man tycker att man måste göra allting rätt för att det ska vara någon idé.

Även små steg i rätt riktning innebär att du är på rätt väg.

Veckans läsarfråga i GP kommer från en dam som känner att åldern tar ut sin rätt, trots flitigt promenerande med hunden. För att hålla kroppen stark och rörlig behöver man träna mer allsidigt. På vanliga gympapass hos Friskis & Svettis eller liknande tränar man både kondition, rörlighet, styrka och balans. Alla delarna är viktiga.

Om man samtidigt ser över matvanorna och drar ner lite här och där – främst på onödiga fett- och sockerkällor som choklad, godis, kakor, snacks och läsk, kanske minskar portionsstorlekarna och funderar lite över sitt ätbeteende – går man ner i vikt och ser ännu större skillnad både på midjemått och vikt.

Sen tror jag att det allra viktigaste för att behålla sin motivation är att verkligen bestämma sig och förankra sitt beslut i något som verkligen betyder mycket för en själv – då blir det lättare att prioritera och välja i vardagen.

De små besluten du tar varje dag skapar din livsstil och på sikt är det det som avgör hur kroppen mår – där är vikten en parameter som har stor betydelse för många, men det finns många andra; styrka, rörlighet, glädje, coping, självkänsla och så vidare.

Idag har jag lämnat barn på dagis för sista gången. Känns stort. 🙂