Posts Tagged "prevention"

Bra matvanor – som ett par bra skor

Övervikt och fetma är en riskfaktor för minst 13 cancersjukdomar. Även hjärt- och kärlsjukdomar, typ-2 diabetes och flera andra sjukdomstillstånd är vanligare hos personer som har övervikt eller fetma. Trots att vi har kunskap om detta, och trots ett stort utbud av hälsosam mat, ökar andelen personer med ohälsosamt hög vikt i nästan hela världen och fler människor dör av sjukdomar orsakade av övervikt än av undervikt och undernäring. I Sverige har mer än hälften av alla vuxna övervikt eller fetma och andelen närmar sig 20 procent bland barn och ungdomar.

Detta är uppgifter från årets Cancerfondsrapport som släpptes härom dagen. Temat är Prevention, och det handlar mycket om hälsosamma matvanor. Du hittar fler siffror från rapporten längst ner i detta inlägg.

Att äta bra för hälsan är inte svårt eller tråkigt, det är inte dyrt och det behöver inte ta mer tid än att äta ohälsosamt. Många gånger är det ganska små förändringar som krävs för att få stora resultat. Ofta räcker det med lite mer medvetenhet kring de val man gör i vardagen, att äta lagom stora portioner och lära känna sin kropp och sina signaler om hunger och mättnad.

Det handlar inte om detaljer, specialprodukter, mineraler, antioxidanter eller aminosyror, utan om en helhet och långsiktighet där du får i dig allt du behöver – och framför allt, en lagom mängd energi, protein, fett och kolhydrater utifrån dina behov och mål.

Att väga för mycket måste inte innebära ohälsa, men jag tänker på kroppen som en vän som ska bära mig genom livet, och den vill jag ta hand om på bästa sätt, så att den håller länge och blir en kraft och inte en börda. Att skapa en hälsosam livsstil med matvanor, träning och vardagsrörelse som funkar tillsammans med allt annat i livet, att må bra på lång sikt och njuta av livet är enligt mig oändligt mycket viktigare än att gå på diet för att få snabba resultat. Dieter är ofta som att köpa för små skor, det funkar sällan i längden.

Ta gärna del av mina bilder, inspiration och tips på Instagram – så ser du att nyttig mat även är läcker och oändligt god. För en som verkligen älskar mat (som jag) skulle det aldrig funka att ständigt gå och tänka på vad jag ska utesluta eller undvika, jag lägger allt mitt fokus på god och härlig mat som gör mig pigg, stark och frisk: grönsaker, bär, frukt, fullkorn, hjärtvänligt fett (rapsolja till exempel) och fisk, skaldjur, kyckling eller någon annan proteinkälla med hög näringstäthet, det vill säga mycket näring i varje tugga.

Varje gång vi äter kan vi tillföra mer av bra grejer som bygger en stark kropp och en pigg hjärna. Det är ingen uppoffring, utan en fantastisk möjlighet.

Mer fakta från rapporten

Fetma och övervikt är en av de största orsakerna till sjukdom och förlorade levnadsår i Sverige. Varje år insjuknar över 90 000 personer i sjukdomar kopplade till kostvanor och fysisk inaktivitet, flera av dem i cancer.

Redan i dag uppskattas samhällets kostnad för enbart fetma uppgå̊ till 70 miljarder kronor per år, enligt beräkningar från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE. Redan om tio år, 2030, kommer den årliga kostnaden ha ökat med ytterligare 17 miljarder kronor om inte trenden bryts.

51% av den vuxna befolkningen i Sverige har övervikt eller fetma, och kurvan pekar uppåt. Snabbast sker ökningen i åldersgruppen 16-29 år.

Andelen övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Sverige har ökat dramatiskt under de senaste tio åren. Bara mellan 2016 och 2019 steg andelen skolbarn som har fetma med 50 procent.

En aktiv folkhälsopolitik är en lönsam investering och skulle minska hälsoklyftorna, som just nu ökar. Barns och ungas vanor och livsstil formas efter föräldrarnas och de socioekonomiska skillnaderna är stora.

Nytt och intressant om #epigenetik

För inte så länge sedan trodde man att generna inte gick att påverka, eller att det tog flera generationer innan en förändring, till exempel i miljön, påverkade våra gener. Nu vet vi att generna, eller rättare sagt genuttrycket, i stor utsträckning påverkas av vår livsstil.

Forskningsområdet epigenetik ökar explosionsartat. En forskargrupp vid Lunds universitets Diabetescentrum har sammanfattat kunskapsläget kopplat till fetma och typ 2-diabetes. Intressant är bland annat att man kan konstatera att generna påverkar hur vi svarar på träning, och att träningen påverkar generna.

Motion har positiva effekter på sockeromsättningen och hela kroppens energibalans, liksom på immunförsvaret. Träning påverkar omsättningen av fettsyror i fettväven genom att öka aktiviteten i specifika gener – det är ett skäl till att fettförbränningen ökar när vi motionerar, men också ett skäl till att träning ger olika resultat på olika individer.

Matvanorna har också stor betydelse för påverkan på generna. Bland annat ser man att hög andel mättat fett i kosten gör att överskottsenergi lagras i levern och som bukfetma, jämfört med samma energimängd men med högre andel enkel- och fleromättat fett.

Det vi äter påverkar ju dessutom våra tarmbakterier, och här finns massor av andra intressanta och komplicerade kopplingar till genetik och ämnesomsättning.

Det är tur att vi inte behöver ha superkoll på alla dessa komplicerade samband – det räcker faktiskt att följa de nordiska näringsrekommendationerna: Att äta mer av grönsaker, frukt och bär, mer fibrer och fullkorn, välja mjukt eller flytande fett som rapsolja och olivolja, välja näringsrik mat istället för godis och chips – och röra på sig varje dag.

Vill du veta mer om sambanden på ett enkelt och överskådligt sätt, kika gärna på min senaste bok: Hjärna. Hjärta. Mage. Eller kontakta mig för att boka en föreläsning!

Bilden på Matpyramiden är lånad hos Sundkurs, en faktabas och inspirationskälla baserad på den samlade vetenskapen om hur livsstilen kan förbättra vår hälsa. Sundkurs har tagits fram av professor Mai-Lis Hellénius i samarbete med andra experter vid Karolinska Institutet, med stöd av HjärtLungfonden.

#Friskvårdspodden – med Christian Benedict om #sömn

I veckans avsnitt av Friskvårdspodden pratar vi vidare med sömnforskaren Christian Benedict om sömn och andra livsstilsfaktorer som påverkar hälsan.

Sömnvanorna är en viktig grund för bland annat hormonbalans,  minne, koncentrationsförmåga, återhämtning, skydd mot sjukdomar och vår förmåga att klara av stress. Sömnen är också en viktig faktor när det gäller aptit, mättnad och sötsug – när man är utvilad blir det lättare att äta hälsosamt. I förlängningen är alltså sömnen även viktig för att förebygga sjukdomar kopplade till övervikt och fetma, såsom typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Lyssna gärna också på förra veckans avsnitt där vi pratar med Christian om sömnvanorna hos unga personer. Läs gärna mer i boken Sömn.Sömn.Sömn. och lyssna här på veckans avsnitt av Friskvårdspodden! Kör du via iTunes är det enklast att hitta avsnittet via denna länk.

Inspelningen med Christian Benedict gjorde vi på ett hotellrum i Stockholm – var kan vara mer lämpligt att prata om sömn än i ett sovrum liksom…?

Bild av Christian Benedict @sleepadvocate på Instagram. Från boken Sömn. Sömn. Sömn.

Friskvårdspodden – våra bästa förebilder

Veckans avsnitt av Friskvårdspodden sänds på Internationella kvinnodagen och programmet är en hyllning till två kvinnor som varit väldigt viktiga för oss. Det handlar om Annas mormor och Kajsas farmor, två personer som nog aldrig skulle se sig själva som viktiga eller våga tänka sig själva som betydelsefulla, men som varit fantastiska förebilder och präglat oss mycket.

– Farmor dog för över tjugo år sedan men är fortfarande en väldigt viktig person för mig, säger Kajsa. Hon var snäll och generös, framför allt med sin kärlek. Samtidigt som hon alltid tog hand om och ställde upp för andra var hon även snäll och generös mot sig själv. Varje dag tog sig en stund för sig själv, kanske spelade lite på pianot eller satte sig och solade en stund i trädgården bland rosorna som hon älskade.

Långt innan begrepp som egentid och mindfulness existerade såg hon till att göra det hon behövde för att må bra.

Annas mormor gick bort nyligen, och även hon var en stark kvinna och bland annat verksam som affärskvinna, politiker och nämndeman. Hon hade ett stort nätverk och var inte rädd för att prova nya saker, även i ganska stora projekt – ett mod som gått i arv till Anna till exempel vad gäller att driva företag och projekt med stora drömmar och mål, och att utmana sig själv på olika lopp.

Vi har dem för alltid med oss i hjärtat och tankarna, och tänker på dem lite extra en dag som den här.

Lyssna här på veckans avsnitt av Friskvårdspodden, som även bjuder på några tips kring uppladdning inför Annas stundande fysiska utmaning, Frozen Lake Marathon.

Lizzie Signhild Björklund Asp, Kajsas farmor, föddes 1913 och dog 1996, hon blev 83 år gammal.

Aase Synöve Helmborn, Annas mormor, föddes 1921 och dog den 30 januari 2019. Hon blev 97,5 år gammal.

 

Tveksamt samarbete: Apoteket – Food Pharmacy

Jag har alltid haft ett stort förtroende för Apoteket. Och haft en känsla av att det som finns där är bra grejer, är noggrant testade och har en vetenskaplig grund. I samband med avregleringen för några år sedan förändrades innehållet något och vissa produkter och kampanjer har varit tveksamma, jag minns till exempel en kampanj om kosttillskott som bland annat visade järninnehållet i salta fiskar, och lärde oss att det krävs 442 gram vitlök för att nå upp i dagsbehovet av kalcium – allt för att visa att det är svårt att komma upp i ett bra näringsintag utan att käka piller och tillskott. Det är inte sant. Helt vanlig mat i lagom mängd räcker i normalfallet alldeles utmärkt för att täcka näringsbehovet.

Under den här veckan fick jag återigen tillfälle att höja på ögonbrynen. I ett nyhetsbrev informerade Apoteket om ett nytt samarbete – med Food Pharmacy. Food Pharmacy är ett företag som framför allt är väldigt duktiga på en sak: marknadsföring och PR. Den noggranna kvalitetskontroll som Apoteket skriver om på sin hemsida känns tveksam, åtminstone i valet av samarbetspartner i frågor om kost och hälsa.

På Food Pharmacy pratar man mycket om kostens antiinflammatoriska effekt, om specifika shots och smoothies med ingredienser som gurkmeja för att man ska hålla sig frisk, och om tarmbakteriernas avgörande roll. Det är veganskt, glutenfritt och sockerfritt – termer som inte ens nämns i de officiella, och gediget vetenskapligt grundade, nordiska näringsrekommendationerna, NNR.

Det är onödigt och synd att krångla till det, och gå in på detaljer istället för att zooma ut och se till helheten vad gäller matvanor och fysisk aktivitet. Det vi behöver göra för att förbättra folkhälsan är att äta lagom mycket, röra oss mer, och följa de basala kostråd som enligt vetenskapen till exempel minskar risken för cancer, hjärtkärlsjukdom, diabetes typ 2 och övervikt/fetma. Att hålla sig normalviktig är en viktig grund, och det löser man inte med en shot gurkmeja eller annan quickfix-lösning. Goda matvanor innehåller frukost, lunch och middag, med grönsaker, fullkorn, fisk, ägg, potatis, rotfrukter, bönor, lite kött om man vill, yoghurt och andra mejeriprodukter, och en liten mängd socker är helt okej. Det viktiga är att vi äter varierat och får i oss lagom mycket energi, rätt sorts fett, och fibrer för tarmbakterierna.

Att prata kost och inflammation är väldigt populärt och inget vi normalt sett behöver fundera på. Inflammation är en naturlig process som bland annat ingår i kroppens svar på träning, och i vårt immunsystem (immunförsvar). Inget farligt alltså, utan faktiskt nödvändigt för att stärka kroppens funktioner. Vill du läsa mer om matvanornas och kostens påverkan på inflammationsmarkörer finns en bra översikt på nutritionsfakta.se.

Att undvika gluten är en modediet och det verkar som att ca tio gånger fler undviker gluten än de som faktiskt behöver det. Onödigt, krångligt och dyrt om du frågar mig. I fullkorn finns massor av goda och viktiga egenskaper för hälsan.

Att äta veganskt kräver mycket kunskap för att kosten ska bidra med allt som kroppen behöver. Visst är det bra att äta mer grönt, men att uteslutande leva på mat från växtriket är ganska komplicerat. Och varför göra maten och matvanorna till ett projekt? Följer du de Nordiska Näringsrekommendationerna behöver du inte fundera så mycket, eller krångla med specialdieter. Ät och njut, och låt livet vara enkelt.

 

Kost och livsstil för hjärta, hjärna och kärl

Onsdagen den 16 maj föreläser Kajsa Asp Jonson om kost och hälsosamma matvanor i seminariet Hur kan jag minska risken att drabbas av folksjukdomen stroke?

Seminariet är öppet för alla och ingen föranmälan behövs. Varmt välkommen att lyssna på föredragen om hur livsstil och levnadsvanor förebygger hjärt-kärlsjukdomar, och hur du kan göra för att minska riskerna och njuta längre av livet.

Hur kan jag minska risken att drabbas av folksjukdomen stroke?

 

 

 

Helhetstänk för hälsan i nytt bloggsamarbete

Via ett nytt spännande samarbete får jag nu möjligheten att sprida mina tankar och funderingar kring kost och näring till ännu fler. Läs gärna mitt första blogginlägg hos BMS Horizont här.
Och en liten del av det kan du även läsa här:

Ät bättre – inte mindre!

Många är helt fokuserade på vad de ska undvika i kosten och mat förknippas med oro, ångest, påhittade farligheter och larm. Väldigt få tänker på näring, energi, byggstenar, läkning och positiva upplevelser.

Om vi tänker oss att våra celler till 100 procent består av vad vi ätit de senaste tio åren, och att det som sker i tarmen när maten möter bakterierna styr över såväl fysisk som psykisk hälsa, då är det inte så svårt att motivera sig till att äta lite mer grönsaker, bättre proteiner och fetter, och mindre socker, salt och ohälsosamt fett. Sätt fokus på bra näring istället för på vad du ska undvika. Och ge kroppen vad den behöver, istället för förbud och pekpinnar.

Jag vill hellre ha en kropp byggd av bra proteiner, fetter som ger smidiga kärl och gör att cellmembranen och hjärnan fungerar optimalt, än hårda kärl, övervikt, inflammationsprocesser och låg energi. Och om jag råkar ut för något som kräver topprestationer av kroppens försvar, läkningsprocesser och återhämtning vill jag förstås vara i bästa möjliga beredskapsläge.

I mångas ögon är dietisten en person som är ute efter att förbjuda allt som är roligt. Men tvärt om – de råd och rekommendationer som gäller syftar till att vi ska kunna ha mer roligt, njuta av livet och av god och hälsosam mat, och leva längre!

Vill du läsa inlägget i sin helhet så finns det hos BMS Horizont.

Kajsa-Asp-Jonson-BMS-Horizont

Hjärna. Hjärta. Mage. på MAT2016

Mässan MAT2016 arrangeras i Växjö under två dagar i september i syfte att skapa en nationell mötesplats där du kan uppleva, smaka, sprida och få kunskap, inspirera och inspireras och skapa debatt med fokus på hållbarhet, folkhälsa och måltiden som helhet.

Seminarier och föreläsningar är en viktig del , för att öka kunskapen kring matens betydelse ur flera perspektiv. Seminarierna riktas både till branschfolk – alla de som på något sätt arbetar med mat, vare sig det är i offentlig eller privat verksamhet – och en allmänhet som har ett intresse av mat, folkhälsa och hållbarhet.

På fredag föreläser jag på följande tema:

Ladda för livet! Goda vanor för prestation, lönsamhet och effektivitet

Vi påverkas både mentalt och fysiskt av vad vi laddar kroppen med. Våra tankar påverkar vårt beteende och våra känslor, och fysisk rörelse påverkar både hjärnan och kroppen.

Lär dig mer om hur allting hänger ihop – matvanor, sömn, träning och förmågan att hantera stress, och om livsstilens betydelse för prestation, lönsamhet och effektivitet.

Kajsa Asp Jonson är dietist, författare, journalist och föreläsare med spetskompetens inom kost, hälsa, prestation och medicin. Hon driver företagen Mersmak kommunikation och Kajsa Asp kommunikation AB med säte i Göteborg.

Tid: Fredagen den 16 september kl 14:00. Seminariet är fullbokat.

mat2016

Högintressanta länkar om livstilens betydelse för vår hälsa

Idag hittade jag så många intressanta artiklar i Läkartidningen, så jag bara måste dela med mig:

Betala för sjukdom eller investera i hälsa?
Lars Rydén, professor,
Karl Andersen, professor, Cardiovascular Research Center, Landspitali, University of Iceland, Reykjavik
Viveca Gyberg, ST-läkare, Linda Mellbin, med dr, specialistläkare; enheten för kardiologi, institutionen för medicin (Solna), Karolinska institutet, Stockholm

Sund livsstil skyddar hjärta–kärl. Det vet vi!
Mai-Lis Hellénius, professor, institutionen för medicin, Karolinska institutet, Stockholm

Medelhavskost och statiner mot hjärt–kärlsjukdom
Jan Håkansson, distriktsläkare, Krokoms hälsocentral 

Ännu mer skäl för BOT alltså.

Ha en fin dag!
Här på bästkusten är det höst och halv storm, men väldigt härligt och mycket sol.