Vem får ge kostråd inom ramen för BOT?

Var på spännande möte om BOT igår. De flesta deltagarna var olika sorters kroppsterapeuter, men vi var några som representerade det så kallade Kostträsket.

Om den politiska motion som ska lämnas in senare i höst går igenom kan det bli möjligt att dra av hälsofrämjande tjänster såsom massage, personlig träning, naprapatbehandling och så vidare. På samma sätt som man kan få subvention när det gäller hjälp med städning i sitt hem är tanken att man ska få hjälp med renovering och städning av kroppen.

För att kunna argumentera för att BOT är en bra grej behöver vi utvärdera och beräkna hur mycket samhället, den enskilde och arbetsgivaren kan spara/tjäna på att köpa friskvårdande tjänster. Kroppsterapeuternas yrkesförbund har under några år jobbat intensivt med frågorna.

För oss som jobbar som privatpraktiserande dietister innebär BOT en möjlighet att få bättre snurr på verksamheten. För privatpersoner innebär det att man till ett rimligt pris kan få bra rådgivning och behandling innan man blivit sjuk av sina osunda matvanor – och slippa ha en kass livskvalitet i onödan. För samhället finns det massor av pengar att spara.

En viktig fråga är vilka gränsdragningar man behöver göra när det gäller att klassificera, kravspecificera och godkänna de aktörer som finns.

Jag är inte helt säker på det är vi som erbjuder våra tjänster som kan påverka detta, men vi får göra allt vi kan för att det ska bli så. Hur ska man till exempel kunna utvärdera en kostbehandling om den inte utförts av en välutbildad person, utan en kostrådgivare med tre dagars utbildning?

Dietister och nutritionister har gedigen utbildning i näringslära – snabbutbildade friskvårdare, personliga tränare och kostcoacher har det inte.

Vill du följa informationsflödet och vara med och påverka?
En bra start är att gå med i FaceBookgruppen
Inför BOT-avdrag nu!