I dagens GP svarar redaktören Cecilia på frågor om hur det har gått sedan vi gjorde mammalöpningsreportaget för några veckor sedan.
Jag vet att hon kämpar med förkylningar och skador och vad kan man säga? Det blir ofta inte riktigt som man tänkt sig.
Inte ens en väldigt hög motivation räcker alla gånger. Ibland måste man ha en plan B. Och ibland även en plan C.
Det gäller att ha ett långsiktigt mål så att planen inte blir lika sårbar. Har man ett tydligt långsiktigt mål är det lättare att komma upp på banan igen efter ett bakslag.
Krya på dig Cecilia!
Min frågespalt handlar om allmänt sunda vanor – som många förväxlar med bantning.
10 kommentarer
Kajsa!
Har Du hört om göteborgsbloggaren Mats Lindgren, som sluppit förkylningar i 4 års tid. Han hänvisar till att (socker/kolhydrater) glukos i blodet orsakar, att vårt immunförsvar blir kraftig nedsatt. Därav följer att inflammationer kan frodas i kroppen och förkylningar grassera och förstöra livsglädjen för så många människor.
Jag tänker, att det vore något att kolla för er som har grundutbildning och avgöra huruvida Mats är ute och cyklar. Ty han menar också att han inte är ett unikum i sammanhanget.
Jag är också ett ”unikum” i så fall eftersom jag inte haft någon förkylningsbakterie, som kunnat utveckla sig i min kropp, sedan 7 år tillbaka! Detta är helt sant – förkylningsfri i 7 år! I hela mitt tidigare liv har jag haft dessa ständiga snor/host/feberperioder. (Under nämnda 7-årsperiod har jag förstås inte intagit några kolhydrater att tala om…)
Jag är glad att slippa dessa perioder (med så enkla medel) och Du måste förstå att jag gärna ser att fler fick känna av glädjen att slippa dem. De är ju också mentalt tröstlösa.
Kajsa, visst är detta ändå intressant!
Septemberhälsningar
Rolf Aronsson
Mats Lindgren är väl samma person som även gjort inlägg här på sidan. Att du sluppit vara förkyld är bara att gratulera. Förkylningar sprids med virus. Jag förmodar att du inte har barn i förskoleåldern?
Har även sett tidigare påståenden från förespråkare av lågkolydratkost där budskapet är att man varken behöver mammografi eller vaccinering om man bara undviker KH.
Ett högt spel, om du frågar mig.
Trevlig kväll!
Av inläggsförfattaren
du är bra du, särskilt i GP idag. Idag var vi en sväng hos grannen och hon berätttade glatt att de inte vågar äta potatis längre, samtidigt som det stod en stor skål med godis på bordet??
Tack.
Det är nog ganska vanligt att man prioriterar lite galet – tyvärr.
Av inläggsförfattaren
Jamen visst är detta intressant!
Tack för gratulationer, men det var knappast det som jag for efter.
1.Svagt immunförsvar. Hur får vi ett starkt och effektivt sådant?
2.Inflammationer (kroniska). Hur undviker vi dem?
3.Här finns det säkert något som kan väcka en dietists intresse, eller hur!
Det var sådant jag ville få synpunkter på när jag skrev förra inlägget.
Att spela ett högt spel, som Du nämner om, det gör ju vissa människor. Ett bra exempel på detta är när prediabetiker och de med utvecklad diabetes 2 behandlas med insulin och får rekommendationen att äta som vanligt = kosttallriken.
DET är ett högt spel när man inte från första början ber dessa människor att ta bort det i kosten som deras bukspottkörtel inte klarar av att matcha längre, detta sistnämnda inte så konstigt efter många års överuttag av insulin!! Och detta höga spel genomförs av den svenska sjukvården i samklang med hela västvärlden. Vill man, kan man lätt se ett samband med starka intressen från läkemedelsindustrin. Vem skulle annars vara intresserad av att låta diabetes 2 utvecklas enligt det s. k. naturalförloppet med sitt långvariga lidande? Det är också känt att WHO och liknande instanser är preparerade med tjänstefolk från nämnda, kraftfulla intressen. Detta som en parentes ang. högt spel.
Hör av Dig i sakfrågorna ovan!
Septemberhälsningar
Rolf Aronsson
Träning och lagom mycket mat tycker jag är bästa medicinen, och givetvis ska man sätta in läkemedel om det behövs.
Jag är inte immunolog, så vill du ha adekvata svar på dina frågor om immunförsvarets mekanismer föreslår jag att du vänder dig till en specialist inom området.
Jag litar på de experter som utsetts för att driva arbetet med riktlinjer och vägledning. Här finns t ex en länk till Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder
Av inläggsförfattaren
Att lita på Socialstyrelsen kan nog räknas som ett högt spel, bl a med tanke fågelinfluensan och dess vaccineringsföljder med skadade barn! Intag av omega-6-fetter skapar arakidonsyra, som är inflammationsdrivande, och dessa inflammationer ger vårt immunförsvar fullt upp att göra. Effekten blir då att förkylningsperioderna inte kan ges full kraft att bekämpas.
Eftersom jag inte har möjlighet att sätta mig in i alla frågor så känns det bra att lita på experter som har hög kompetens inom respektive område. Hur du väljer att göra är upp till dig.
Här är en bra och överskådlig artikel om omega 3 och omega 6.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/Fakta-om-fett/Omega-3–och-omega-6-fettsyror/
Jag tycker att det är bra att vaccinera så att man stoppar epidemier, men när det gäller ämnesområdet vaccinationer är jag bara mamma och lekman. Vill du diskutera detta med någon expert får du söka någon annanstans. Ha en fin dag!
Av inläggsförfattaren
Du har ovan hänvisat till Slvs artikel om fleromättade fettsyror. Jag har lästa artikeln och följt upp tre av hänvisningarna. Två av de övriga hänvisningarna gäller nationella och nordiska rekommendationer, och detta innebär ju att man hänvisar till sig själv!
1. Den första hänvisningen är ett långt dokument där man hänvisar till andra dokument, vilket gör det omöjligt att i grunden utvärdera värdet av innehållet. Enbart av detta skäl, bör referensen avfärdas. Dessutom utgår man i sin rekommendation om dagligt intag av kolhydrater från det felaktiga antagandet att hjärnan behöver kolhydrater. Hjärnan fungerar utmärkt på ketoner, och den mängd glukos som behövs tillverkas av kroppens egna organ.
2. I ref 6 diskuteras kvoten omega-3/omega-6, men inget underlag ges för att mängden skulle vara avgörande, vilket anförs i artikeln.
3. I ref 2 hänvisas till D Mozaffian m fl. Denne läkare har under året 2012 (sic!) medverkat 16 vetenskapliga artiklar och sedan 1993 i 146 stycken. Detta ger väl anledning till försiktighet med att hänvisa till honom!?
Avslutningsvis vill jag påpeka att artikeln innehåller mycket försiktiga resonemang om omega-3/6, som inte ger för handen några tvärsäkra slutsatser. Icke desto mindre ger just sådan råd i sina rekommendationer om intag av flytande margariner och oljor. Rapsolja skapar arakidonsyra och medverkar vid en lång rad skadliga processer i kroppen.
Med yrkesmässig rådgivning i kost- och hälsofrågor följer ett mycket stort ansvar. Detta ansvar innebär att man vidareutbildar sig och kritiskt följer den vetenskapliga utvecklingen. Dagens kostråd vilar på en mycket svag grund (Cochrane, SBU m fl) och att enbart vara en megafon för de för dagen gällande normerna duger inte!
Eftersom jag inte bedriver någon egen forskning får jag väl härmed bekänna att jag är en MEGAFON. Om du nu anser att alla som för vidare någon annans budskap är det.
Din kritik mot Livsmedelsverket tycker jag att du ska framföra till dem. Jag har inte något inflytande där. Däremot måste jag be dig korrigera din uppfattning om att SLV=NNR. I arbetet med NNR ingår experter från hela Norden.
Här kommer en länk till en intressant artikel:
http://www.nordisknutrition.se/artiklar/1-09/s28-30_fleromattade_1-09.pdf
Några nedslag ur artikeln:
”Kroppen reglerar nivån
Modern livsmedelsproduktion med användning av mycket växtoljor och ett lägre intag av fisk har ökat kostens n-6/n-3-kvot under 1900-talet. Frågan om vilken betydelse tillförseln av arakidonsyra och långa n-3-fettsyror via maten har är flitigt diskuterad. Vi vill dock framhäva att kroppen är bra på att reglera nivån av arakidonsyra och DHA i cellmembranerna inom snäva till måttliga gränser.”
”Frågan om vad som är optimalt intag av fleromättade fettsyror, liksom andelen linolsyra (18:2 n-6), alfa-linolen- syra (18:3 n-3) och långa n-3 fettsyror (≥20 kolatomer) är komplex, och omdiskuterad. Enligt Nordiska Näringsrekom- mendationer (NNR) bör essentiella (fleromättade n-6 och n-3) fettsyror bidra med minst 3 procent av energiintaget (E%), inklusive minst 0.5 E% n-3 fettsyror. ”
Vad jag har fått lära mig så behöver hjärnan ca 100 gram glukos per dag.
http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/vad-innehaller-maten/kolhydrater/
Ketoner fungerar som bränsle men inte lika effektivt.
Det kan du bland annat läsa om här. http://www.paulun.se/page610319.aspx (där finns även referenserna om du vill fördjupa dig)
”Visst går man ned i vikt på en ketogen diet, men studier visar att de inte är effektivare än andra dieter på lång sikt (1). Dessutom får inte hjärnan det bränsle den som mest behöver utan måste förlita sig på ett sämre alternativ. Att äta en ketogen kost är som att köra en bensinbil på gengas. Man tar sig fram men det är inte optimalt. Studier visar att den mentala kapaciteten är nedsatt under en period utan kolhydrater (2). Att ersätta kolhydraterna med stora mängder långkedjade mättade fetter är inte bra för hjärt-/kärlhälsan (3) och tycks öka risken för diabetes typ 2 (4). ”
Hur menar du i punkt nr 3? Som handledare har man ofta många projekt på gång samtidigt.
Nu har jag lite annat som behöver bli klart här.
Ha en trevlig dag.
Av inläggsförfattaren