Det här med tarmbakteriernas betydelse för vår hälsa är ju så himla intressant. Tarmbakterierna lever av fibrer och det är en av många anledningar till att vi behöver äta mer av fiberrik mat som rotfrukter, grova grönsaker, frukt och fullkorn. Läs gärna mer här om du vill veta mer om varför fibrer är bra.
Nu har en forskargrupp i Göteborg fått pengar för att ta reda på mer om sambanden mellan tarmbakterier och fetma.
1988 var fem procent av Sveriges barn överviktiga eller feta. 2004 hade andelen ökat till 21 procent – och ökningen fortsätter.
En fetare kost, mindre motion och ett genetiskt arv lyfts fram som viktiga faktorer bakom fetmaepidemin. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är nu ytterligare en orsak på spåren.
Professor Fredrik Bäckhed och hans kollegor får nu 30,8 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse till ett projekt som ska kartlägga tarmfloran hos nyfödda barn. Målet på sikt är att utveckla helt nya metoder för att bekämpa barnfetma.
Läs gärna mer på Sahlgrenska akademin.
4 kommentarer
Hej, Kajsa!
Vad mycket pengar det finns. En spottstyver av alla dem kunde man också spendera på de här knepiga LCHF-idéerna som många i folkhavet mår bra av. Varför människor mår bra är också värt att studera!
Det är faktiskt intressant ur flera perspektiv hur man undviker att kolla denna företeelse. Inte kan den vara osynlig bland de som har pengarna och bara finnas till för dem som råkar få veta att små mängder kolhydrater och mer fett, också mättat, är avgörande för deras hälsa!
Ja, jag ser faktiskt en rädsla bland utbildat folk att ta upp och kontrollera sakfrågorna här och dra logiska slutsatser av vad man då finner. Jag noterar hur man isolerar sig i komplexa lärostystem och fjärmar sig från den vanliga verkligheten som alla har omkring sig. Så har det blivit på kostområdet.
Alla generationer har en undran hur just deras epok i världen ska sluta. Den undran, med fokus på hälsan, är inte mindre i vår tid!
Funderingar en soligt lördag i oktober 06, 2012
Rolf Aronsson
Hej Rolf!
Jag håller med. Ett anslag på över 30 miljoner är en rejäl budget – troligen ganska sällsynt när det gäller att studera kostvanornas betydelse.
Men det görs en del forskning.
Här är till exempel en alldeles färsk rapport
http://www.nutritionj.com/content/11/1/40/abstract
Av inläggsförfattaren
Livsmedelsverkets kommentarer, som du hänvisar till ovan ”fibrer är bra” är mycket vaga, medan slutsatserna är desto bestämdare. Hur kan resonera på detta sätt! Fibrer är inte bra, och om du vill sätta dig in i problematiken, läs Barry Groves Trick and Treat. Fibermyten bygger på dålig vetenskap av Burkitt efter studier i Afrika.
Den undersökning du hänvisar till i ditt svar till Rolf har slaktats av flera kritiker. Läs denna avrättning: http://www.drbriffa.com/2012/06/12/shocking-swedish-science/. Riktigt dålig vetenskap!
Intressant att allt som inte stödjer den egna tesen är ”dålig vetenskap”….
Grönsaker, rotfrukter, frukt och fullkorn innehåller fibrer, som bland annat är viktiga för tarmen, och andra viktiga ämnen som påverkar hälsan på andra sätt. Bland annat är fibrerna viktiga för den bakteriella balansen i tarmen, som ju var ämnet för detta inlägg.
När det gäller studier om vanlig mat och dess påverkan på vanliga människor i sin vanliga miljö kommer det alltid att finnas osäkerhetskällor (det finns alltid möjlighet att få tag på andra saker att äta, eller låta bli att äta det man blivit tilldelad), men i mitt tyckande bekräftar denna studie fynd från andra, den här till exempel:
Effects of a healthy Nordic diet on cardiovascular risk factors in hypercholesterolaemic subjects: a randomized controlled trial (NORDIET)
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2796.2010.02290.x/abstract
Av inläggsförfattaren