GP konsument kartlägger i dagens tidning en massa olika typer av märkning som kan förekomma på mat.
Märkningen syftar till att förenkla och vägleder konsumenten; främst till miljövänliga val, hälsa eller rättvisa. Det finns vedertagna märkningar men många av de stora kedjorna har sina egna. Lite dumt, tycker jag, förvirringen blir bara ännu större.
Artikeln i dagens GP informerar om Fairtrade, UTZ (”Fairtrade light”), ASC och MSC (miljösmart fisk), Axet (glutenfritt), Änglamark, Nyckelhålet, Gröna grodan, Treklövern, Äkta vara, Svenskt sigill, EU-lövet, Ö-märkning, Svanen, Demeter, Krav och GDA. Med flera! Det var flera som jag inte hört talas om eller sett tidigare.
Ett märke som jag saknar i artikeln är Svenskt kött. Det går jag efter till 100 procent. Jag väljer alltid svenska mjölkprodukter också, men tyvärr finns det igen tydlig märkning där. Jag är alltid noga med att välja yoghurt, mjölk, kvarg, grädde och crème fraîche med svenskt ursprung. Och ost i möjligaste mån.
I dagarna lanserades en ny app från LRF där man kan scanna streckkoden på varorna redan i butiken och få besked om de är svenskproducerade. Allt för att underlätta för konsumenten att välja svenskt och främja de svenska bönderna. Här kan du ladda ner appen Bonde på köpet.
