Jag har just lyssnat på Generation Peps webinar om Barnkonventionen. Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020, och bl a är kommuner, regioner, staten, och privata aktörer som utför uppdrag åt dessa, skyldiga att följa denna lag. Bland grundprinciperna är det framför allt fyra som GenPep jobbar med: Artikel 2, 3, 6 och 12.
2: Alla barn har rätt till samma rättigheter och lika värde.
3: Barnets bästa ska beaktas i alla åtgärder och beslut som rör barn.
6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening, till delaktighet och inflytande.
Viktiga artiklar i arbetet med att främja barns hälsa är:
Artikel 24: Alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa, och
Artikel 31: Alla barn har rätt till lek, vila och fritid.
Generation Peps kartläggning av barns förutsättningar för hälsa presenteras varje år i Pep-rapporten. Senaste siffrorna visar att 48% av barn i familjer med hög inkomst äter grönsaker alla dagar i veckan. I familjer med lägre inkomst är den siffran 33%.
Skolmaten är viktig för att utjämna skillnaderna och skapa mer jämlika förutsättningar för barn och ungas hälsa – det är en del av skolans kompensatoriska uppdrag. I skolan finns det som man kanske inte äter lika mycket av hemma, såsom grönsaker och fisk. Även Livsmedelsverkets undersökningar visar att barn och unga äter mer hälsosamt under skoldagar än lediga dagar.
Under webinariet togs även ett aktuellt exempel upp – det har under de senaste veckorna skrivits mycket om skolor som serverar köttbullar och makaroner varje dag, som ett alternativ till de andra rätterna på menyn för att det alltid ska finnas något man tycker om, och kanske även för de som har särskilda skäl till att de är extra svårflirtade när det gäller att äta av ”allt”.
Föreläsaren ifrågasatte om detta verkligen kan anses syfta till ”barnets bästa”
Jag har inga enkla svar på den frågan. Det är svårt att säga vad som är rätt eller fel, för en viktig aspekt är ju att barnen ska få i sig tillräckligt med energi och näring under skoldagen – men samtidigt är det ju väldigt viktigt att man i skolan passar på att lära barn att vänja sig vid, och tycka om, olika smaker och konsistenser. Att äta varierat är en viktig grund för hälsosamma matvanor, och gör samtidigt att avtrycket på klimat och miljö fördelas på fler ställen. Att äta ensidigt är som att lägga alla ägg i samma korg, eller lägga alla sina besparingar på aktier i ett högriskbolag.
Istället för att begränsa sig till att anpassa det som ska ligga på tallriken behövs ett bredare ”tänk” – kanske man kan jobba mer med miljön i rummet och ta initiativ för att skapa lugn och ro i matsalen, till exempel genom en bättre logistik och planering som minskar trycket av hungriga matgäster, och genom att skapa ”rum i rummet” där man även kan dämpa ljudnivån. Kanske man kan schemalägga smartare, och inte minst: Fokusera på bemötande och go stämning, som ju också är oerhört viktigt för matlusten.
Det är just de ojämlika förutsättningarna som gör att jag känner mig väldigt engagerad inför mitt uppdrag som generalsekreterare i den nystartade Skolmatskommissionen. Just nu jobbar vi med att samla in kunskap, erfarenheter och goda exempel från hela landet. På onsdag gör vi studiebesök i Karlstad – där har man verkligen lyckats med att tänka nytt och skapa något alldeles fantastiskt. Ska bli SÅ spännande!!