Mat i skolan – en investering för framtiden

Tidigare i veckan fick jag förtroendet att vara en av talarna på Arla Guldko, tillsammans med Paul Svensson, Sissela Kyle, Tareq Taylor och rektorn Anna Engström från gotländska Guteskolan. Arla Guldko är en tävling för att lyfta goda exempel och vikten av bra mat i skola och förskola och i samband med prisutdelningen arrangerades en heldag med utbildning och inspiration till de fantastiska hjältar som varje dag trollar fram mat i världsklass till hungriga ungar. Här kommer några axplock från mitt föredrag.

Maten i skolan är kanske den viktigaste investeringen vi kan göra för framtiden. Hälsosamma matvanor och smakpreferenser grundläggs tidigt, och när vi växer upp grundläggs hälsan för hela livet.

Mat, rörelse och vila hänger ihop och är varandras förutsättningar. Triangeln (hämtad ur min bok  Klara, färdiga… kör!) lägger en viktig grund för att man ska må bra och kunna ta del av skolan, men också för att man ska utvecklas, må bra, och vara en bra kompis.

För att kroppen och hjärnan ska funka på bästa sätt behövs framför allt energi. Barn och ungdomar behöver mycket energi under dagen. De är aktiva, växer och utvecklas och många tränar mycket. Dessutom kräver hjärnan mycket energi när vi ska lära oss nya saker, vara kreativa, se och förstå samband, fokusera och minnas.

När media skriver om mat och hälsa handlar det ofta om vad vi ska undvika, ibland gäller det kolhydrater, ibland gluten, ibland kött eller mjölk. Det är lätt att glömma bort varför vi faktiskt behöver äta – vi blir vad vi äter: varenda cell i kroppen är uppbyggd av de näringsämnen du får i dig via maten. Åren då man går i skolan och förskolan är en viktig tid, inte bara för hjärnans utveckling och lärande, men även för kroppens utveckling. Varje dag bildas massor av nya celler. Skelettet ska växa och bli starkt, det ska bildas blod och muskler, våra tarmbakterier ska må bra, och vårt immunsystem ska utvecklas och bilda ett starkt försvar mot sjukdomar.

Mat och energi är dessutom viktigt för humöret, motivationen och lusten. Om vi äter för lite har vi ingen energi, det är lätt att tappa fokus, man blir lättirriterad och ”stökig”. Om hela kroppen känns som att den har ”punktering” är det inte så lätt att hitta glädjen i livet – eller i skolämnen och lektioner. Störande moment i klassrummet och på rasterna KAN ha att göra med att ungarna har fått i sig för lite energi. Kanske det går att förebygga bråk och mobbing genom att erbjuda frukost i skolan och lunchmat som man mår bra av och som är så god att man längtar efter den?!

Frukosten bör ge ungefär en fjärdedel av dagens energi och näring, lunchen ungefär en tredjedel. Här kan vi göra mycket för att hjälpa till. De som inte hinner eller orkar äta innan de går hemifrån på morgonen och som handlar något på vägen till skolan väljer sällan en fullkornsfralla med ost – oftare blir det en energidryck, kexchoklad eller kanelbulle. Sötsaker är ofta billigare och mer lockande för stunden. Om skolan erbjuder frukost blir det en bättre start, med mer näring och energi som varar längre.

Vanlig mat innehåller precis det vi behöver av till exempel kalcium, järn, protein och fullkorn – om vi äter tillräckligt mycket. Min bild är att många barn och ungdomar äter för lite mat och för mycket av sötsaker, söta drycker och energirik snabbmat. Jag är ganska säker på att detta är en stor anledning till att var tredje tonårstjej har tecken på järnbrist. Så borde det inte behöva vara i Sverige idag. Skolan och skolmaten spelar en stor roll, inte minst hos de som inte har så mycket stöd för hälsosamma matvanor hemifrån.

Alla måltider är viktiga för att bygga ett bra måltidspussel. Frukost och lunch behövs för att orka med skolan och för att ta del av skolan på bästa sätt. Hjärnan behöver energi och näring för att lära sig nya saker, fokusera och se samband, och för att minnet ska funka som bäst. Maten i skolan och förskolan ger näring och energi, men också smaker och är en viktig bärare av upplevelser, kultur, samtal, språk, matte, social kompetens och en viktig del av kommande generations hälsolitteracitet*. Maten i skolan  får konsekvenser genom hela livet.

Så vad är egentligen hållbart? Hållbarhet kopplat till mat har många delar. Vi måste se helheten. Det är viktigt att jobba för kommunens, landets och världens hållbarhetsmål, men vi kan inte bortse från barnens hälsa, vi måste hjälpa dem att bygga hälsosamma matvanor för framtiden. Att räkna koldioxidekvivalenter, mäta svinn eller sätta mål för ekologiska inköp är jättebra initiativ, men allt det där är irrelevant om maten och näringen inte hamnar i magen.

Mat ur ett bredare hållbarhetsperspektiv är enligt mig naturligt näringsrik, producerad nära, mat som älskas, värdesätts av matgästen och blir uppäten. Dessutom behöver vi se skolmatens roll för social hållbarhet – den har en utjämnande effekt på ojämlika förutsättningar för att lära, för hälsa, motivation och glädje, och grundlägger hälsan för hela livet.

Vi måste klara av att ha ett bredare helhetstänk kring hållbara och hälsosamma matvanor. Vi behöver äta varierat. Kött och mejeriprodukter behövs i en balanserad hälsosam kost för unga. Utan dem måste man ha mycket kunskap för att ersätta viktig näring, främst lätt tillgängliga mineraler, plus bra protein & vitaminer. Växtbaserat är inte per automatik hälsosam mat med ett lågt miljö- och klimatavtryck, och den behöver inte heller vara ekologisk, producerad på schyssta villkor och inom ramarna för planetens resurser.

Mat, rörelse och aktiviteter som stärker självkänslan och får barnen att tänka stort är viktiga investeringar för framtiden, och borde vara högsta prioritet på alla skolor och förskolor. Maten får inte ses som en dyr kostnad utan som en investering och grundförutsättning för att allt det andra ska funka, inte minst vad gäller relationer och bemötande, och att alla gör vad de ska i skolan och inte hittar på en massa dumt som kostar pengar att åtgärda (t ex i form av skadegörelse och mobbing).

”För höga kostnader” är ett vanligt argument för att inte satsa på mat i toppklass, men jag skulle önska att kökens budget på ett självklart sätt var en del av hela verksamhetens räkenskaper, så att det blir tydligt att satsningar på bra mat gör att man sparar in på kostnader på andra ställen.

*Hälsolitteracitet står för de kognitiva och sociala färdigheter som är avgörande för människors motivation och förmåga att få tillgång till, förstå och använda information på ett sätt som främjar och bibehåller en god hälsa

Avslutar med lite härlig feedback från en i publiken. Varm i hjärtat, tacksam och lite stolt:

Författare

Kajsa Asp Jonson är dietist, journalist, hälsoinspiratör och författare. Hon driver företaget Mersmak kommunikation och gav under våren 2012 ut boken Mersmak för livet.

Kommentera