Inlägg av: Kajsa Asp Jonson

Julsmakande chokladbollar som gör nytta

Många letar redan efter recept inför Halloween och första advent. Prova en chokladboll med massor fibrer, hjärtvänligt fett och andra nyttigheter istället för de klassiska med smör och socker.

Utgå ifrån grundreceptet nedan och variera ingredienserna efter tycke och smak, prova t ex med valnötskärnor istället för cashewnötter, byt ut en del av dadlarna mot torkade tranbär, och smaksätt med kardemumma, kanel eller någon annan julig krydda – eller varför inte en skvätt glögg.

Du behöver
10 färska dadlar, urkärnade
3 dl cashewnötter (ej rostade eller saltade!) eller 1,5 dl solrosfrön
3 msk kakao (eller hälften kakao och hälften kakao nibs)
1 msk rapsolja
1-2 matskedar vatten eller kallt kaffe (beroende på konsistensen)

Gör så här
Mixa nötterna/solrosfröna (och ev. kakaonibsen) i en matberedare eller mixer. Låt dem inte malas sönder helt utan behåll gärna lite crunch. Tillsätt dadlar, kakao och olja. Kör till en jämn smet och späd med vätska om det behövs.

Forma till 16 bollar och rulla i dem i rostade kokosflingor, hackade nötter, pumpafrön eller flagad mandel. Ställ bollarna i kylen, gärna minst ett par timmar så de hinner stelna lite innan det är dags att njuta av dem.

Foto av Katja Ragnstam, från boken Hjärna. Hjärta. Mage. 

Klicka på länken för mer info om boken och ev. beställning.

 

 

Supermaten – svindyr och klimatbelastande

Hypen kring specifika bär, nötter, örter och avokado innebär inte bara svindyra produkter för konsumenten – trenderna innebär en stor belastning på klimat och miljö. När väldigt många människor vill ha samma sak väldigt snabbt leder det till stora påfrestningar på miljön. Många tror till exempel att vi skulle lösa alla matrelaterade klimatproblem om alla äter veganskt. Men visste du att odling av till exempel mandel och avokado är extremt vattenkrävande och när ”hela världen” vill ha massor av avokado leder det till miljöförändringar i länderna de odlas i.

Det är alltid bra att äta mycket frukt, grönsaker, bär och rotfrukter, men vissa sorter har fått ett oförtjänt gott rykte. Livsmedel som marknadsförs som superfruits, superbär eller supergrönsaker är ett resultat av väldigt lyckad PR, och oftast inte bättre än vanliga hederliga morötter, lingon, hallon, blåbär eller ett supergott svenskt äpple.
Se Uppdrag Granskning om hur man ”skapar” ett superbär!

Enstaka livsmedel eller ingredienser kan aldrig ersätta sunda balanserade matvanor. Om du tycker det verkar krångligt och tidskrävande, eller behöver mer kunskap om sambanden mellan kost och hälsa – läs gärna min bok! 

superbär

Mat för gravida – även sushi går bra!

Som gravid och ammande behöver man äta mat med mycket näring, det ska räcka till både mamma och barn. Näringstät mat innehåller mycket mineraler, vitaminer, protein och hälsosamt fett.

Ät gärna mycket grönsaker och frukt, välj gärna bröd, flingor, gryner med fullkorn. Variera mellan fisk, kött, fågel och vegetarisk mat så du får en stor variation och bredd av näring och smaker. Tänk på att fisk inte behöver vara varm och lagad middagsmat, det kan även vara en skiva lax, några sillbitar eller makrill som pålägg, eller en enkel snabblunch med sushi eller sashimi.

Äter man tillräckligt av riktig mat minskar ofta suget efter sött. Ät hellre en god och lyxig macka och ett glas mjölk som mellanmål, än kakor, choklad och godis. Då mår du bättre och får i dig mer bra och viktig näring till både dig själv och barnet. Det är många celler som ska byggas upp under graviditet och amning, och cellerna består av de näringsämnen du får i dig via maten – ät bra mat och så ger du kroppen vad den behöver!

I hälso- och kokboken Hjärna. Hjärta. Mage. För hållbar hälsa och ett skönare liv kan du läsa mer om mat med mycket näring, och inspireras av massor av fina bilder och recept på enkel och god mat för hälsan.

Här kan du läsa Livsmedelsverkets råd om mat för gravida, bland annat om vilka fisksorter som är bra att äta för den som är eller planerar att bli gravid.

Fisk och skaldjur är bra mat, ät gärna fisk 2-3 gånger i veckan.

Fet fisk som lax, sill och makrill är en bra källa till nyttiga fettsyror, D-vitamin, jod och selen, som är viktiga inte minst när man är gravid. Det är bra att variera och äta av olika sorter, både feta fisksorter och mager fisk som torsk och sej. Det är viktigt att man väljer odlad lax eftersom vildfångad och egenfiskad lax från Östersjön, Vänern och Vättern kan innehålla tungmetaller och miljögifter. Hela listan med rekommendationer kring fisk hittar du här. Kolla gärna även WWF:s fiskguide för att välja fisk som är bra och skonsam för klimat och miljö.

Gravad fisk, rökt fisk och sushi går bra att äta förutsatt att den är nygjord (eller förpackad nyligen). Detsamma gäller för smörgåspålägg och färdigmat.

kalesalad-avocado-flaxandkale

Det finns två bakterier som man behöver se upp med som gravid: Listeria och toxoplasma.

Toxoplasma finns främst i rått, torkat och gravat kött, till exempel parmaskinka och salami. Bakterierna dör om maten hettas upp till rykande het. Toxoplasma dör om maten får ligga i frysen i minst tre dygn.

Listeria är en bakterie som finns i mat, främst i förpackade livsmedel som charkprodukter och pålägg, gravad eller kallrökt lax, dessertostar och färdigmat, och bakterierna växer till och kan finnas i relativt hög mängd när bäst-före-datumet närmar sig. För friska personer är det inget problem men hos personer med försämrat immunsystem kan listeria bli väldigt farligt.

Listerios (Listeriainfektion) är ovanligt, trots att bakterien är vanligt förekommande i naturen. Risken att smittas av listerios är mycket liten men konsekvenserna allvarliga. Här kan du läsa mer om listeria.

Listeria finns bland annat i jord och vatten, och hos många däggdjur, och är ganska harmlös för de flesta av oss. Risken att smittas är mycket liten, men hos personer med nedsatt immunförsvar, äldre personer och svårt sjuka kan den ge allvarliga konsekvenser. Symtomen varierar men de vanligaste är blodförgiftning och hjärnhinneinflammation, med en dödlighet på 20-30 procent. Hos gravida är det extra angeläget att undvika smittan eftersom listerios kan leda till missfall eller skador på fostret.

Några knep för att undvika listeria:

  • Förvara kylvaror kallt (max +4°C i kylskåpet)
  • Ät nygjorda eller nyförpackade produkter av rå, gravad eller rökt fisk. Undvik skivat smörgåspålägg och kall färdigmat såsom smörgåsar, patéer och röror mot slutet av hållbarhetstiden. Störst risk att få i sig bakterien är när man äter mat som förvarats i flera veckor i kylen och sedan äts kalla. Listeria dör om maten hettas upp till cirka 70 grader, men kan överleva vid frysning.
  • Undvik ost gjord på opastöriserad mjölk, samt mögel- och kittost (även den som är gjord på pastöriserad mjölk), till exempel brie, gorgonzola, chèvre, vacherol och taleggio. Hårdost gjord på både pastöriserad och opastöriserad mjölk går bra att äta, det gäller även fetaost gjord på pastöriserad mjölk. Färskost i ask går också bra att äta, eftersom den upphettas vid tillverkningen.
  • Var noga med att tvätta händerna, samt frukt och grönsaker. Diska skärbrädor och redskap noga.
  • Bakterien kan även överföras mellan djur och människa.
  • Inkubationstiden är från några dygn till några veckor, ibland ännu längre. Listerios är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom.

Läs gärna mer om mat för dig som är gravid eller ammar hos Livsmedelsverket.

Möte för dietister i Göteborg

 

Gruppen Fria Radikaler arrangerar en intressant eftermiddag för kollegor verksamma i göteborgsområdet. Vi kommer bland annat att  få höra senaste nytt om gluten kopplat till IBS, glutenintolerans och NCGS, och om pre- och probiotika som ofta drabbas om den glutenfria kosten blir fiberfattig.

Jag kommer att berätta om min resa som egenföretagare och mina tankar kring varumärkesbyggande och framtoning.

Vill du anmäla dig till mötet, kontakta mig med ett mail: info (@) kajsaasp.se.
Ange namn, arbetsplats och kontaktuppgifter! Anmälan är bindande.

Fria radikaler 12 okt 2017 kopia

Samtal om mat och måltider för äldre: #MAT2017

Under höstens stora matevent i Växjö var en av programpunkterna ett samtal om mat för äldre, mellan Eskil Erlandsson, Cecilia Svanberg och Leif Mannerström. Jag hade förmånen att få vara moderator under samtalet. 

I debatten belystes olika delar av denna stora och viktiga fråga. Maten inom äldreomsorgen är så mycket mer än mat, det handlar även om utbildning, kompetens och självförtroende hos de som lagar, serverar och lyfter fram maten som en viktig del av vården – och livet. Det handlar om respekt för maten och för personerna som jobbar med den, från jord till bord, individanpassning och teamarbete med individen i centrum och förmågan att se både stora perspektiv och små men viktiga detaljer.

En av de viktiga detaljerna är hur vi pratar – om maten och om huvudpersonerna inom äldreomsorgen: ska vi säga matgäster, vårdtagare, patienter – eller brukare? Brukare är ett ord som framför allt Leif Mannerström reagerar starkt mot.

I det samarbete som jag har med Tre Stiftelser och Monica Berglund har jag fått ta del av det här citatet, sagt av en äldre dam:

”Jag vill inte vara en brukare, jag är ju bara en gammal människa.” I ordet ”brukare” ligger en känsla av att man är en belastning, någon som i alla fall inte är en tillgång i sammanhanget.

Kompetens och helhetssyn, individanpassning och teamarbete med vårdtagaren i centrum var några av de nyckelfaktorer som lyftes fram.

Samtidigt som detaljfrågorna kan vara avgörande måste vi lyfta blicken och se helheten och komplexiteten. Måltiden är mer än maten på tallriken, och det räcker inte med duktiga kockar som lagar god mat. Det handlar väldigt mycket om motivation och skapa en känsla av sammanhang.

Hur kan vi göra det mer meningsfullt och väcka lusten hos den äldre att gå upp ur sängen, att ta sig till matbordet och få i sig maten? Och hur kan vi bli bättre på att se personerna och deras önskningar och behov?


Det är tydligt att MAT har blivit ett viktigt forum för oss som på olika sätt jobbar med mat, och det är häftigt hur man lyckas kombinera och balansera lokala och globala frågor kring mat, måltider, produktion, klimat och hälsa.

I summeringen av MAT2017 skriver man bland annat såhär: ”Författaren, journalisten och dietisten Kajsa Asp Jonsson, som skriver mycket om mat och hälsa, har varit konferencier på Konserthuset båda dagarna.

– Jag var här för första gången 2012 och då pratades det om att detta skulle bli matens Almedalen. Det kändes som ett tufft mål men nu har ni ju verkligen lyckats, jag är mycket imponerad av Växjö.”

Jag hoppas vi ses igen nästa år, på MAT2018 den 7-8 september 2018.

 

Miljöhjältar i Matsvinnsköket #MAT2017

Under MAT2017 som arrangerades i Växjö i helgen var det ett ständigt högtryck i Matsvinnsköket.

Mat (felfri, men med skönhetsfel) som inte gick att sälja, utan som skulle ha slängts i butikerna, förädlades i Matsvinnsköket till god lunch och smakrik fika.

Erik Måneld sorterade leveranser och Ulrika Brydling ledde arbetet, och av duktiga kockar förädlades råvarorna till finfin mat till besökarna som betalar ett valfritt belopp som går oavkortat till ett globalt välgörenhetsprojekt för kvinnor i fattigdom. Maten serveras på loppisfynd, det vill säga tallrikar som köpts från Röda korset. Om inte dessa fantastiska kockar tagit hand om maten hade den slängts i soporna i butiken.

Miljöministern invigde Matsvinnsköket på fredagen och som konferencier fick jag ett trevligt snack med henne. Det är viktigt att frågan om matsvinn lyfts på alla nivåer – i skolor, butiker, restauranger och hos privatpersoner – så att människor i alla åldrar lär sig respektera maten och lita mer på sina sinnen än på datummärkningen. Mindre svinn gör att det blir mindre klimatpåverkan av maten – det vi inte äter upp har ju belastat miljön och klimatet helt i onödan.



Älskade matlåda! #slängintematen

Tillbaka på jobbet och tillbaka i vardagen. ”Slut på semestern” innebär för min del dessutom ”tillbaka till matlådan”. Härligt!

Många svenskar har matlåda med sig till jobbet, främst kanske för att det går snabbt och för att man inte har råd att gå ut och äta varje dag – men även för att maten behöver ätas upp och för att det känns bra att kunna planera. Att ta med egen mat till jobbet är ett sätt att ha koll på innehållet i lunchen. Det är dessutom dyrt att äta ute varje dag. Jag är rätt sparsam av mig – tycker i princip att all överbliven mat kan återanvändas. Jag gillar verkligen min matlåda.

Undersökningar visar att 20-25 procent av all mat vi köper hem kastas bort. Var fjärde matkasse går alltså direkt i soporna. Medelsvensken slänger väldigt mycket mat helt i onödan – för att den har förvarats fel, för att vi tror att maten blivit dålig bara för att bäst-före-datumet har passerat eller för att vi inte vet vad vi ska göra med middagsresterna.

Hos oss blir det sällan en hel portion över. Då kompletterar jag med några frysta falafel, edamamebönor, kikärter, ett kokt ägg eller en macka. Eller så sparar jag det som blir kvar från flera dagar – det blir ibland en helt ny maträtt. Vill man inte äta samma mat som kvällen innan utan känner att man behöver få en överraskning kan man ju byta låda med en arbetskompis. Eller så går det ju bra att vänta några dagar så smaklökarna får lite variation.

Andra bra sätt att använda rester är till exempel i en omelett, soppa, en matig lunchmacka eller sallad. Komplettera med grönsaker och kanske ett glas mjölk – även snabbmat kan vara bra för hälsan och klimatsmart.

Kom ihåg att ”bäst-före” inte är detsamma som ”oätligt-efter”.
Använd näsan och släng inte maten i onödan!

Foto av Katja Ragnstam, som även tagit alla bilder till mina böcker

Omelett m grönsaker Kajsa Asp Jonson

Om vita drycker i Amelia magazine

I senaste numret av Amelia är jag intervjuad om veganska drycker som liknar mjölk, det som i konsumentledet ofta kallas sojamjölk, havremjölk, mandelmjölk och så vidare. Dryck gjord på till exempel ris, mandel, nöt eller kokos är inte och får inte kallas ”mjölk”. De är heller inget alternativ till mjölken rent näringsmässigt eftersom de främst består av socker och vatten. Proteinhalten är väldigt låg. 

För den som har mjölkproteinallergi  eller vill ha en vegetabilisk dryck kan havre eller soja vara bra alternativ. Dock ligger den vanliga komjölken (oavsett fetthalt och laktosinnehåll) betydligt högre i nivåer av till exempel kalcium och andra mineraler, samt protein. Vill man använda dessa bör man kolla extra noga på innehållsdeklarationen och näringsinnehållet. Välj de sorter som är berikade med kalcium och D-vitamin. 

9 sept pratar vi äldremat på MAT2017

Lördagen den 9 september pratar vi äldremat på MAT2017 – Mannerström, Erlandsson, Svanberg och jag.

Det är snart dags och ska bli fantastiskt kul att jobba med MAT2017 i Växjö. Med uppdrag som moderator och skribent kommer jag att ha full koll på allt roligt som händer, träffa massor med folk och smaka på närproducerad hållbar mat.

Ett av mina uppdrag blir att vara moderator vid ett samtal mellan kändiskocken Leif Mannerström, Eskil Erlandsson (C), tidigare jordbruks- och landsbygdsminister, och dietisten Cecilia Svanberg. Seminariet arrangeras på Konserthuset i Växjö och kommer att handla om förbättrings- och kvalitetsutveckling inom mat och måltider för äldre. Vi kommer att prata om maten inom äldreomsorgen, aptit, stimulans och bemötande.

MAT2017 Leif mannerström Kajsa Asp Jonson

Leif Mannerström driver en kamp för att maten ska förbättras på Sveriges äldreboenden. Bland annat är hans motto att äldre ska få minst lika bra mat som till exempel inom kriminalvården och säger att ”äldre förtjänar lika bra mat som mördare”.

Jag tänker att det inte enbart är maten på tallriken vi behöver lyfta och utveckla. Undersökningar visar bland annat att bemötande och inomhusmiljö, plus ökad kunskap och medvetande om matens betydelse är minst lika viktigt som vad som ligger på tallriken. Den som inte känner sig trygg, sedd, eller har lust till livet kommer inte att äta – oavsett hur fantastisk maten är.

Fram till fredagen den 1 september går det bra att anmäla sig till de kostnadsfria seminarierna.
Kika på programmet och anmäl dig du också!

Hälsolitteracitet – ett viktigt, men helt omöjligt ord

Hälsolitteracitet. Ett svårtytt och svåruttalat ord med en ganska självklar innebörd: Hälsolitteracitet handlar om att ta till sig information, att använda sina kunskaper kring livsstil och vanor, och att ta ansvar för sitt mående – och alltså ta kontrollen över de faktorer som påverkar hälsan, både nu och i framtiden. Det kan handla om bra matvanor, att röra sig mer i vardagen, att sluta röka, prioritera sin sömn och att dricka måttligt med alkohol.

Kunskaper kring sambanden mellan hur man lever och hur man mår är en viktig del, men det handlar också om förmågan att omsätta sin kunskap i praktiken, och ganska mycket om ett förhållningssätt: Att värdesätta och ta hand om kroppen och knoppen,  tänka igenom vad som är viktigt i livet, och istället för att fokusera på hinder göra det bästa av sin situation.

Att individen tar ansvar och gör medvetna val för hälsan är helt avgörande för om man ska lyckas med hälsosatsningar, till exempel i skolan, på jobbet eller i samhället.

Ett steg i taget tar dig framåt
Många tror att förändringar som har med hälsa och livsstil att göra måste vara väldigt omfattande för att de ska spela någon roll. Faktum är att det ofta är de små men långsiktiga och varaktiga förändringarna som har störst betydelse. Medvetna och kunskapsbaserade val kanske låter som att man måste göra avkall på allt man tycker om, men goda vanor för hälsan behöver varken vara komplicerat eller trist. Det kan till exempel handla om så enkla saker som att stå upp vid skrivbordet, cykla eller gå istället för att ta bilen, lägga till en näve grönsaker till lunchen eller välja ett grövre bröd istället för det vita.

Win-win
Många gånger ger den mat som gör att du mår bättre dessutom många trevliga och smakfulla upplevelser. Ät och njut av maten med alla dina sinnen, så blir du mätt på mindre och får samtidigt uppleva mer njutning – här hittar du en kort beskrivning av mindful eating. En mer utförlig förklaring finns i min senaste bok.

I mina böcker finns enkla förklaringar till sambanden mellan vad du gör och hur du mår. Man kan kalla det ”hälsolitteracitet”, man kan också kalla det ”kloka medvetna val och vanligt sunt förnuft”. Klicka här för mer info om Hjärna. Hjärta. Mage.

Begreppet hälsolitteracitet förklaras såhär, på hemsidan halsolitteracitet.se:

”Hälsolitteracitet är förmågan att förvärva, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa och omfattar till exempel att läsa och förstå information, att kunna förhålla sig till och värdera information och att kunna kommunicera hälsobudskap, både för att få råd angående den egna hälsan och för att stödja andra i deras hälsorelaterade beslut.

Utgångspunkten för hälsolitteracitet är att människor själva kan främja hälsa, lösa hälsoproblem och vara aktiva samarbetspartners i val av åtgärder och i beslut som fattas.”

Kajsa-Asp-Jonson-BMS-Horizont

 

1 of 85
12345