Inlägg av: Kajsa Asp Jonson

Gurkmeja – superfood med guldstatus eller fake news?

Gurkmeja är en av de kryddor som ofta framhålls som antiinflammatorisk och som rik på antioxidanter. Den forskning som finns är i form av lab- eller djurförsök – relevanta studier på människa saknas, även om det finns en del på gång bland annat inom demensforskningen. Oftast är det inte gurkmeja som studeras utan kurkumin (curcumin på engelska), ett extrakt från gurkmeja (turmeric), och i doser som är betydligt högre än vad som kan anses vara normal konsumtion.

Inflammation bidrar till många olika sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar och ökad cancerrisk, och gurkmeja kan enligt förespråkarna även minska smärta, ledbesvär och depression, samt skydda hjärnan. Gurkmeja i form av shots och så kallad guldmjölk är väldigt inne just nu, men det bygger mer på rykten än på vetenskapliga bevis. På Nutritionsfakta.se finns en genomgång av vetenskapen kring kost och inflammation.

Svenskarna är early adopters och det finns många hälsogurus och tyckare. Kanske det går att boosta hälsan med en gurkmejashot, och vem vill inte ha en quick fix? Men värt att notera är att varken Livsmedelsverket eller World Cancer Research Fund skriver om hälsoeffekter av gurkmeja eller kurkumin.

Vart tredje fall av cancer kan förebyggas genom mer motion, bra matvanor, mindre alkohol och att inte röka. Här kan du läsa mer om sambanden kring kost och livsstil, och cancer. Att vara normalviktig minskar risken att drabbas av 11 olika cancerformer – att undvika att bli eller vara överviktig är en betydligt bättre satsning som har långsiktiga effekter på hela hälsan.

Att se till helheten i kosten, matvanorna och livsstilen är viktigare än att gå in på detaljer som specifika kryddor, aminosyror, vitaminer eller antioxidanter. En shot av gurkmeja, ett vitaminpiller, en daglig dos chiafrön, en detoxkur eller någon annan form av quick fix kan inte ersätta sunda vanor. Det är betydligt mycket viktigare att äta hälsosamt varje dag.

Antiinflammatorisk effekt får man av hälsosamma matvanor, lagom mängd energi i förhållande till hur mycket man rör på sig, och fibrer som ger tarmens bakterier energi och näring, och kan hjälpa tarmslemhinnan att bli en tät barriär som skyddar mot att oönskade ämnen tas upp i kroppen.

OM man vill använda gurkmeja för att ge färg i maten och som smaksättare, eller för de påstådda hälsoeffekter man läser om, är det säkrast att äta den i färsk form eller torkad i maten. Det sägs att kurkumin tas upp bättre om man äter det tillsammans med fet mat.

Att äta stora mängder gurkmeja är dyrt och inte helt ofarligt. Det är relativt vanligt att magen protesterar och dessutom finns en ökad risk för njursten. Lägg hellre pengarna på bra mat, schysst producerat kött, och mer grönsaker, frukt och bär.

Som alltid när man tar ett naturläkemedel eller kosttillskott finns risk för kontaminering med andra substanser (till exempel tungmetaller från odlingen eller kemikalier som tillkommer i fabriken) eller felaktig märkning på förpackningen, det finns alltså en stor risk att man får i sig andra ämnen än man tror.  Tillskotten innehåller dessutom ofta onödigt höga doser och överdosering innebär allvarliga risker.

Kosttillskott och så kallade superfoods är för de flesta ganska onödigt – vanlig mat och hälsosamma matvanor räcker för att få i sig allt man behöver. Tänk om vi kunde lägga lika stort fokus på vilka hälsoeffekter vi kan få av helt vanlig nyttig mat, och lägga lika mycket pengar på schyssta råvaror istället för piller, pulver och extrakt!

Flytta fokus och istället för att söka efter genvägar och tänka på vad det du äter ska vara fritt från – tänk på vad maten ger dig.
Läs gärna vidare här!

20131019-231208.jpg

Bilden: Fyra olika sorts morot – lila, röd, gul och vanlig orange. 

Helhetstänk för hälsan i nytt bloggsamarbete

Via ett nytt spännande samarbete får jag nu möjligheten att sprida mina tankar och funderingar kring kost och näring till ännu fler. Läs gärna mitt första blogginlägg hos BMS Horizont här.
Och en liten del av det kan du även läsa här:

Ät bättre – inte mindre!

Många är helt fokuserade på vad de ska undvika i kosten och mat förknippas med oro, ångest, påhittade farligheter och larm. Väldigt få tänker på näring, energi, byggstenar, läkning och positiva upplevelser.

Om vi tänker oss att våra celler till 100 procent består av vad vi ätit de senaste tio åren, och att det som sker i tarmen när maten möter bakterierna styr över såväl fysisk som psykisk hälsa, då är det inte så svårt att motivera sig till att äta lite mer grönsaker, bättre proteiner och fetter, och mindre socker, salt och ohälsosamt fett. Sätt fokus på bra näring istället för på vad du ska undvika. Och ge kroppen vad den behöver, istället för förbud och pekpinnar.

Jag vill hellre ha en kropp byggd av bra proteiner, fetter som ger smidiga kärl och gör att cellmembranen och hjärnan fungerar optimalt, än hårda kärl, övervikt, inflammationsprocesser och låg energi. Och om jag råkar ut för något som kräver topprestationer av kroppens försvar, läkningsprocesser och återhämtning vill jag förstås vara i bästa möjliga beredskapsläge.

I mångas ögon är dietisten en person som är ute efter att förbjuda allt som är roligt. Men tvärt om – de råd och rekommendationer som gäller syftar till att vi ska kunna ha mer roligt, njuta av livet och av god och hälsosam mat, och leva längre!

Vill du läsa inlägget i sin helhet så finns det hos BMS Horizont.

Kajsa-Asp-Jonson-BMS-Horizont

Matmakt och matval – vem bestämmer vad vi äter?

Idag arrangerades en event- och kunskapsdag om offentliga måltider i Göteborg. Alla tänkbara vinklar belystes och programmet täckte såväl måltidsmiljö och traditioner som styrsystem, ekonomi, bemötande och kommunikation. 

Gunilla Jarlbro vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet höll en intressant föreläsning med rubriken Matmakt och matval – vem bestämmer vad vi äter? Nedanstående text är min bild av budskapet.

Svenskarna ägnar sex timmar per individ och dag åt mediekonsumtion. När det gäller tips och inspiration för att leva mer hälsosamt tar vi inte särskilt mycket intryck från teve och annan media, men när det handlar om mattrender och att prova att göra nya saker är medierna mycket inflytelserika. Det är lättare att kommunicera kring saker vi ska lägga till, istället för vad vi ska sluta med eller avstå ifrån.

Det finns ett stort intresse kring mat i media. I nästan varje tidning finns en matspalt. Matlagningsprogrammen i teve avlöser varandra. Det lagas mat och dricks vin i morgonsofforna. Kockarna har stjärnstatus. Samtidigt är det väldigt många som går på diet. Olika dieter avlöser varandra och antar ibland sektvarning, enligt Gunilla Jarlbro.
– Å ena sidan har matlagning upphöjts till en konstart, samtidigt har varannan vuxen övervikt eller fetma.

Budskap kring mat och ätande varierar

 – Matbudskapen i media varierar över tid och är väldigt olika till män respektive kvinnor: Män ska äta för att bli starka och orka utföra topprestationer. Kvinnor ska äta för att bli slanka. 

Fett är (i reklamsammanhang) kvinnans värsta fiende. Det handlar inte om näring och kraft, utan om att det är syndigt. Det tycks antas att många av oss (kvinnor) har ett ständigt dåligt samvete kring mat. Män ger sig hän, medan kvinnorna ska äta måttfullt och bara eventuellt kunna få unna sig något onyttigt – om man är värd det.

Kan det verkligen vara på riktigt?

Fri från-trenden
En annan märklig och stark trend är utbredningen av specialkost – hur kommer det sig att var och varannan plötsligt är glutenintolerant? Just nu har vi ett orimligt stort fokus på detaljer och exklusivitet, vilket ställer helt orimliga krav på de offentliga köken. Kostnaderna och personalresurserna räcker än mindre för det som majoriteten ska äta, och dessutom ökar mängden svinn, främst i tillagningsledet men även tallrikssvinnet. 

Jag skrev om fri från-trenden för ett par veckor sedan, läs gärna mer här!

Maten som budskapsförmedlare
För ett antal år sedan gav uttalanden som ”jag ÄLSKAR sushi” en bild av världsvana, medan ”jag älskar stekt falukorv” gav ett mer ”bonnigt” intryck. Nu ska man helst ha gjort korven själv, av kött som man hämtat hos en bonde som man känner personligen. 

Att man fotograferar maten och lägger upp det på Instagram är dagens uttryck av samma sak: Maten är en accesoir eller ett sätt att berätta vem man är och vad man står för.

På varje restaurang som vill synas i flödet krävs att det finns Instagramvänlig mat på menyn – och bra fotoljus.

Offentliga måltider som positiv snackis
Det blir ofta stora rubriker om det hänt något negativt medan positiva budskap om mat i offentliga miljöer mer sällan syns i nyhetsflödet. Medierna exploaterar risker och kriser: farliga ämnen, socker, sötningsmedel, akrylamid, miljögifter och bakterier. Alltför sällan skrivs det om god och näringsrik mat i det offentliga, och om goda exempel på verksamheter som lyckas göra trivsamma måltider av de begränsade resurser de har.

Låt oss ändra på det. Du som jobbar inom offentliga måltider – ta kontakt med din lokaltidning och bjud in dem på lunch, i skolan eller på dagis. Ta en kaffe tillsammans och hjälp dem att hitta positiva snackisar om din verksamhet.

Att ha goda relationer till media och till den lokala tidningsredaktionen är viktigt för hur pass svarta rubrikerna blir om det händer något som är mindre bra. 

Kontakta mig gärna om du vill veta mer om hur du kan jobba vidare med att stärka verksamhetens varumärke i sociala medier, skapa positiva budskap och bygga positiva relationer.

Fikapauserna under dagen förstärkte budskapen på ett väldigt trevligt sätt: Förmiddagsfika med hälsofokus och eftermiddagskaffe med svävande syltkakor och muffins med bär från skogen. 

God mat som boostar systemen

Mat ska vara gott OCH boosta systemen. I min matlåda finns idag grönkål, kikärter, kyckling, morot, tomat, pumpafrön, olivolja och hummus med grönkål och citron. Förutom en massa goda smaker, crunch och stabil energi får jag protein, kolhydrater, fibrer och antioxidanter. Smaskigt och mättande. 💚💚

Såsen är en för dagen ny innovation med kikärtor, olivolja, örtsalt, grönkål och citron. Istället för grädde och crème fraîche får du alltså en fräsch sås som ger smak, hälsosamt fett, massor av fibrer, antioxidanter och C-vitamin. Enkelt och gott, precis som det ska va!

Hummus med grönkål och citron – recept

Du behöver:
1 burk eller tetra färdigkokta kikärter
1 msk olivolja (gärna D-vitaminberikad såhär års!)
en näve grönkål
saften av 1/2 citron
1/2 tsk örtsalt
grovmalen svartpeppar

Gör såhär: Lägg alla ingredienser i en hög smal burk eller liknande. Mixa med stavmixer och voilà – en sås som är både supergod och supernyttig. 💚🌞

Fler tips och recept, och massor av intressant fakta kring hur dina vanor påverkar ditt liv och din hälsa finner du i boken Hjärna. Hjärta. Mage. för hållbar hälsa och ett skönare liv.

Frukostföreläsning om vanor som skapar effektiva möten – på bild

Idag fanns en illustratör på plats och liverapporterade från min frukostföreläsning på Münchenbryggeriet i Stockholm. 

Temat var hållbar hälsa och hur man kan få ut mer av sina möten – hur man med aktiva pauser, fysisk aktivitet, bra näring och mat som även bidrar med positiva upplevelser, kan skapa goda förutsättningar för kreativitet och effektiva möten. Med samma ingredienser kan man även bygga upp goda vanor för ett skönt och friskt liv. Mer om det kan du läsa i boken Hjärna. Hjärta. Mage

Nyfiken på hur min föreläsning tolkas av en illustratör? Se filmen på Mersmak kommunikations konto på Instagram

Hjärna. Hjärta. Mage. Nominerad till 1,6-miljonersklubbens Hälsopris

Idag fick jag veta att jag är en av sex finalister som valts ut bland de som nominerats till 1,6-miljonerklubbens Hälsopris, i klassen Årets Matprofil. 

”Under hösten har allmänheten kunnat nominera de personer som gjort en insats för folkhälsan under året som gått. Nu har hälsoprisets jury utsett finalisterna för varje kategori”.

Röstningen avslutades tydligen idag – väldigt spännande!  Och hur det än går så är det fantastiskt kul att bli nominerad. 

Tack juryn, och alla ni som röstat! 


Matvanorna som förebygger cancer #worldcancerday

Goda matvanor och mer motion kan förebygga vart tredje cancerfall
Livsstilen har stor betydelse för vår hälsa och livskvalitet, och med hälsosamma vanor kan vi förebygga hela 90 procent av icke smittsamma sjukdomar, NCD (non-communicable diseases), bland annat många olika cancerformer. Vart tredje fall av de cancerformer som är vanligaste Sverige cancer skulle kunna förebyggas med goda matvanor och mindre alkohol, mer fysisk aktivitet och en hälsosam vikt.
Råden kring mat, alkohol, fysisk aktivitet och kroppsvikt med syfte att förebygga cancer kan även förebygga och behandla flera andra livsstilsrelaterade sjukdomar såsom fetma och övervikt, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Dietisternas riksförbund, tillsammans med Regionala cancercentran RCC och Socialstyrelsen, menar att svenskarna inte är särskilt bra på att äta tillräckligt av livsmedel som ger näring och fibrer:
– Åtta av tio äter för lite grönsaker och frukt
– Sju av tio får i sig för lite fibrer, till exempel från fullkornsbröd, flingor och gröt
– Genomsnittssvensken äter dubbelt så mycket salt och dubbelt så mycket kött jämfört med aktuella rekommendationer
– Bara var femte person är tillräckligt fysiskt aktiv för att få en positiv hälsoeffekt
– Hälften av alla vuxna män, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn har övervikt eller fetma.

I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor, och 38 procent av fallen kan förebyggas genom mindre alkohol, mer fysisk aktivitet och en hälsosam vikt. Nära hälften (47 procent) av fallen av tjock- och ändtarmscancer (den tredje vanligaste cancerformen) skulle kunna förebyggas med mer fysisk aktivitet och en hälsosam vikt, mer fibrer, och begränsning av alkohol, rött kött och charkprodukter.
För referenser se artikel i Läkartidningen (2017-01-20).

Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för samband mellan matvanor och fysisk aktivitet, och risken att utveckla olika cancertyper. Internationell forskning och rekommendationer finns samlat hos World Cancer Research Fund (WCRF). Budskapen och råden har nu översatts till svenska av Dietisternas riksförbund (DRF), på uppdrag av Socialstyrelsen.

Fröknäcke-världscancerdagen-fibrer

I boken Hjärna. Hjärta. Mage – för hållbar hälsa och ett skönare liv finns dessa och många andra bilder, inkl. recept som lever upp till råden för att förebygga flera av de vanligaste cancerformerna. Recepten och budskapen i boken minskar även riskerna för flera andra kost- och viktrelaterade sjukdomar, till exempel diabetes, förhöjt kolesterol, högt blodtryck mm). Foto: Katja Ragnstam.

 

Dietisternas riksförbund har utifrån fakta och budskap från WCRF tagit fram
10 råd för goda matvanor och livsstil som förebygger cancer:

Håll en hälsosam vikt
Övervikt och fetma ökar risken för elva olika cancerformer, bland annat bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer samt cancer i bukspottskörteln, gallblåsan, levern och njurarna. Body mass index (BMI) bör ligga inom normalintervallet: 18,5-25.

Rör dig mer
Var fysiskt aktiv minst en halvtimme varje dag. Gå och cykla istället för att ta bilen – undvik stillasittande. Stå vid skrivbordet, ta aktiva pauser ofta under arbetsdagen.
Fysisk aktivitet påverkar många olika system i kroppen. Det finns stark evidens för att ökad fysisk aktivitet ger en rad positiva hälsoeffekter och sannolikt även en bättre livskvalitet. Ökad fysisk aktivitet minskar risken för tjocktarmscancer, bröstcancer och livmodercancer.

Ät mer grönt och fullkorn
Grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, bönor, linser, ärtor och fullkorn ger fibrer som bland annat minskar risken för tjocktarmscancer. Fiberrik mat har ofta ett bättre tuggmotstånd och ger en längre mättnadskänsla. Fibrerna bidrar till minskad risk för övervikt och fetma, och ger näring till tarmbakterierna.
Ät mer, och mer varierat av fullkorn, grönsaker, frukt, bär, rotfrukter och baljväxter. Täck gärna två tredjedelar av tallriken med mat från växtriket. WCRF rekommenderar 600 gram grönsaker, frukt och bär per dag, Livsmedelsverket nöjer sig med att rekommendera 500 gram per dag, vilket motsvarar 2-3 frukter och halva eller åtminstone 1/3 av tallriken täckt av grönsaker vid lunch och middag. Variera och välj gärna även grova sorter, som morötter, bönor, broccoli och kål av olika slag.

Ät mindre av mat med hög energitäthet och låg näringstäthet
Mat och dryck med högt energiinnehåll gör att det är lätt att få i sig för mycket energi, och det ökar risken för övervikt och fetma – se ovan!
Godis, chips, kakor och bakverk, snacks, energirik snabbmat, söta drycker och alkohol är några av de livsmedel som ofta bidrar med för mycket energi (kalorier). Snacks innehåller dessutom ofta stora mängder salt. För mycket salt ökar risken för magsäckscancer.

Det handlar däremot inte om lågkolhydratkost, utan om att välja livsmedel med mervärde och gärna långsamma stabila kolhydrater som påverkar blodsockret på ett skonsamt sätt. 

Ät näringsrik mat – hämta inte näringen från kosttillskott
Låt maten du äter täcka behovet av protein, hälsosamt fett, vitaminer, mineraler och fibrer. Kosttillskott och specialprodukter kan aldrig ersätta vanligt hälsosam mat.

Begränsa rött kött och undvik charkprodukter
Välj gärna fisk eller fågel, och välj vegetabiliskt protein åtminstone några gånger i veckan – begränsa mängden kött till högst 500 gram per vecka.

Drick mindre alkohol
Alkohol ökar risken för bröstcancer samt cancer i mun, hals, matstrupe, tjocktarm och lever. Dessutom är öl, vin, sprit och drinkar kaloririka, och alkohol bidrar ofta till ett för högt energiintag.

Undvik möglig mat
När till exempel nötter och spannmål möglar kan det bildas aflatoxiner som är cancerogena och som ökar risken för levercancer.

Amma
Amning rekommenderas under barnets första sex månader.

Sekundärprevention
Även den som har drabbats av cancer och genomgått behandling bör följa ovanstående råd – för att minska risken för att återinsjukna i cancer och för att förebygga andra livsstilsrelaterade sjukdomar.
Under pågående cancerbehandling är mat och näring centralt för behandlingsresultat, rehabilitering och livskvalitet.

 

För dig som vill veta mer
För mer information, se Dietisternas riksförbunds projekt Mat och cancer, World Cancer Research Fund, Livsmedelsverkets kostråd samt Folkhälsomyndigheten om fysisk aktivitet.

Linssoppa med kanel och chili #recept

På allmän begäran kommer här ett recept på linssoppa. En värmande grönsakssoppa är mättande och väldigt prisvärd mat – denna är dessutom fiberrik och klimatsmart.

Jag har inget exakt recept men brukar göra ungefär såhär (det blir ca 4 portioner):

Du behöver:
1 burk krossade tomater (gärna Mutti)
1-2 dl vatten
1 dl röda linser
1 msk olivolja
1 lök
1-2 klyftor vitlök
1 morot
1/2 paprika
1 kanelstång
ca 1/2 tsk chiliflakes
1-2 tsk grönsaksfond
salt och svartpeppar

Gör såhär:
Börja med att skala och skiva löken och vitlöken. Fräs dem i oljan i en medelstor kastrull. Häll i tomatkross och vatten, linser och kryddor (kanelstång och chili) samt moroten, skalad och skuren i tärningar. Låt puttra 20-30 minuter.

Lägg i paprikan skuren i bitar, och om du vill kan du till exempel lägga i broccoli eller blomkål. Smaka av med grönsaksfond, salt och peppar och låt koka ytterligare ca 10 minuter. Ta ur kanelstågen så den inte ger för mycket smak. Om du vill ha en tunnare soppa, späd med mer vatten. Smaka i så fall av den igen så det inte blir för lite smak. Jag gillar – som du ser på bilden – när det är ganska trögflytande.  :)

Ät och njut – av den mustiga smaken och av att du gjort en bra insats för både dig själv och för miljön.

Livsmedelsstrategin – äntligen här! Men hur blir det…?

Den nyligen offentliggjorda Livsmedelsstrategin syftar till en långsiktig hållbarhet, att skapa fler jobb och främja inhemsk produktion. När vi vet att en stor del av sjukdomsbördan beror på ohälsosamma matvanor, att varannan vuxen i Sverige väger för mycket och att vart tredje fall av de vanligaste cancerformerna skulle kunna förebyggas genom en mer hälsosam livsstil (avseende kost, alkohol, fysisk aktivitet och vikt) – då undrar man lite varför det inte läggs ett större fokus på matens och matvanornas roll för svenskarnas hälsa fram till år 2030.

Intresset för hälsosamma, säkra och hållbart producerade livsmedel är enligt skrivelsen stort. Förväntningarna på allmänheten är att vi ska göra ”informerade och medvetna val” utifrån till exempel hälsa, hållbarhet, ursprung och etik – men hur ska allmänheten kunna vara informerad och medveten när man drar ner på hemkunskapen och kunskaperna kring hälsa allmänt sett är låg?

Undersökningar visar att hälsoklyftorna ökar – barn till föräldrar med låg utbildning får allt sämre matvanor, medan barn med högutbildade föräldrar får en mer hälsosam start. ”Regeringens långsiktiga mål är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation och i detta arbete är skillnader i matvanor mellan olika grupper ett viktigt område.” – men då måste vi satsa mer på hälsofrämjande långsiktiga projekt som fungerar!

Produktion och konsumtion av livsmedel ska vara hållbar. ”Offentlig sektor ska verka för att kunskapsnivån, såväl generellt som hos barn och unga, vad gäller livsmedelsproduktion, mat och måltider höjs, gärna i samarbete med lokala livsmedelsaktörer” – ligger det alltså på den lokala bondens ansvar att utbilda barnen? Och där jag bor är det en stor kexfabrik som är den dominerande livsmedelsaktören. Hur ska man kunna lita på att en producent (hur lokal den än är) ger relevanta kunskaper kring mat och måltider? Och kring hälsa?!

baddare-goteborgskex
Baddare från Kungälvsbaserade Göteborgskex – lokalproducerat är ingen garanti för att det är hälsosamt.

Produktionen av livsmedel har en betydelsefull roll i omställningen till ett hållbart samhälle och ambitionerna kring miljö och klimat, hälsa, djuromsorg, fortsatt låg antibiotikaanvändning, kvalitet och livsmedelssäkerhet är höga. Konsumenterna ska ges stora valmöjligheter och efterfrågan på livsmedel utifrån exempelvis hälsa, ursprung och hållbarhet ska mötas.

Jag hoppas att detta innebär att man även efterfrågar ökad kunskap inom såväl livsmedelsbranschen som inom offentlig sektor, skola och fritidsverksamheter.

Och jag önskar att det fanns en större tydlighet och definition kring vad bra val för hälsan är – inte enbart vad gäller ekologisk och etisk produktion utan även kring vilken fantastisk potential matvanorna har för att bidra till hälsa, livskvalitet och minskad belastning på vård och omsorg.

”Regeringen anser att det krävs ett samlat arbete för att främja bra matvanor hos befolkningen.”

Jag håller med – och är gärna med på det tåget.

 

1 of 83
12345