Inlägg av: Kajsa Asp Jonson

Årets potatisinspiratör – dags att nominera!

Hurra! Jag har fått förtroendet att vara en av jurymedlemmarna som ska utse ÅRETS POTATISINSPIRATÖR 2021. 

Svensk Potatis delar ut priset till en inspiratör som lyfter potatis på ett betydelsefullt sätt.

Vem eller vilka tycker du har gjort något extra bra, nytt, gott, kul, inspirerande eller lärorikt för att sprida potatiskärlek? 

Den 15 september är sista dagen att nominera, och det gör du här !

– Förra året tilldelades priset matkreatören, kokboksförfattaren och bloggaren Julia Tuvesson. Hon är en upptäckare och expeditionsresenär i samtidsgastronomin och sprider potatiskärlek till hundratusentals människor.

Sveriges mest älskade knöl förtjänar all uppmärksamhet. Potatis är inte bara en viktig del i vår mathistoria, utan också trendig, bl a som Årets livsmedel 2020. Hela 98 procent av landets hushåll äter potatis.

– Nu hoppas vi att alla potatisälskare där ute vill vara med och nominera sin favoritinspiratör, säger Anders Huldt som är VD på Svensk Potatis. 

Priset till Årets Potatisinspiratör 2021 delas ut på Potatisens dag den 26 oktober. Jag ser väldigt mycket fram emot att ta del av nomineringarna och tillsammans med mina jurykollegor utse en vinnare.

Här är två av mina egna favoriter när det handlar om potatis: Färskpotatis och sill, rårakor med löjrom, rödlök och crème fraîche.

Byt fettbomb mot hälsoboost

En god sås kan vara en riktig kaloribomb – eller en smakrik källa till mer näring på tallriken.

Våra vanligaste såser innehåller mellan 50 och 80 procent fett. Byt ut Bean, majjon och Hollandaisen mot jättegoda såser gjorda på grönsaker så får du dubbel effekt – mer grönt och mindre fett, samtidigt som du kan fortsätta njuta av god och härlig mat.

Gör såsen till en hälsoboost med fina grönsaker, bönor eller yoghurt – och du får samtidigt mer fräscha smaker och massor av härliga färger på din tallrik.

På bilderna ser du:

  • Hummus med sambal oelek och citron
  • Grön ärthummus med citron
  • Tzatziki med matyoghurt
  • Rödbetshummus

Tandhälsa – matvanor

Tidigare i år gjorde jag en artikel om kopplingen mellan tandhälsa och matvanor, där jag intervjuade dietisten Lena Ljungkrona Falk och tandläkaren Peter Lingström. Tänderna bildas under fosterlivet och det är mammans matvanor som avgör hur starka tänderna blir. Artikeln finns även att läsa i tidningen Dietisten.

I denna film berättar jag om artikeln: Matvanor och tandhälsa

Energibalans – grundläggande för hälsa och prestation

Jag har länge saknat en bra illustration för energibalans. Nu har jag gjort en illustration som jag tycker är tydlig.

När jag föreläser t ex för idrottslag, föreningar eller företag är energibalansen central. Jag tycker att bilden av en gungbräda eller gammaldags våg med två vågskålar är en bra liknelse för att förstå vad det handlar om:
När vi förbrukar lika mycket energi som vi får i oss, så är vikten stabil.

Den som idrottar mycket behöver mycket energi för att täcka sitt behov av energi, och både mat och dryck är viktiga energikällor. Den som inte rör sig lika mycket och som har som mål att gå ner i vikt behöver se över mängden mat och dryck (framför allt socker och alkohol) och öka sin fysiska aktivitet för att minska intaget i förhållande till behovet.

Alltså: För att gå upp i vikt eller hålla vikten stabil och få i dig tillräckligt av energi och protein när du tränar mycket, så behöver mängden energi du får i dig via mat och dryck (energiintag) vara minst lika stor som mängden energi du gör av med (energibehov). Läs gärna mer om detta i boken Klara, färdiga… kör!

För att gå ner i vikt behöver du framför allt minska energiintaget och gärna också öka din aktivitet och träning, dels för att höja energibehovet, dels för att må bra och bygga/behålla muskelmassa – som höjer ditt energibehov i ett längre perspektiv.

 

Du som behöver låna bilden får gärna göra det, och ange då gärna leg. dietist Kajsa Asp som källa.

Fyll på energiförråden med havre och choklad!

15-åringen behöver bra mellanmål att ta med till träningen, för att äta mellan löpningen och påföljande handbolls- eller gymträning med laget. För att orka träna bra i 2 timmar behöver man fylla på, både för kroppen, orken och för humöret.

Mellanmålet behöver vara kompakt så det inte tar för stor plats i magen eller gör att man får håll, det ska vara snabbätet och inte behöva kylförvaras, och gärna förberett och klart så det går snabbt att packa ner i väskan. Dessutom behöver det vara fritt från nötter och jordnötter för att få tas med till idrottshallen och skolan.

Idag gjorde vi egna bars som han kan ta med. Fördelarna är många: inte en hel uppsats som ingredienslista, bara naturliga bra källor till energi och protein, betydligt mer prisvärt – och väldigt goda.

Recept på
Energibars med havre och choklad

Jag använde receptet i bilden nedan och tillsatte även 1 msk kakao, 1 msk muscovadosocker och 1/2 dl hackade chokladdadlar. Hade inga tranbär så det fick bli russin istället. Och för att degen skulle hålla ihop bättre rörde jag i ½ tsk fiberhusk.

Först gräddade jag i 15 min enligt det recept du ser på bilden (från boken Klara, färdiga… kör!), skar sedan kakan försiktigt i 10 bitar, och lät dem sedan torka i 110 grader varmluft ca 20 min.

När de hade svalnat klippte jag bakplåtspappret i bitar, återanvände det som omslag och fäste med en bomullstråd. Klara för sonen att packa ner i träningsväskan eller för mamman att njuta av som en bättre kaka tillsammans med en kopp kaffe.

Det här är vi, igen: Friskvårdspodden

Dags för ett nytt avsnitt av Friskvårdspodden. Den här gången gör vi en recap – vad har hänt sedan sist och vad är på gång framåt?

YouGo Healthplan har tagit några fler kliv i sitt arbete med att utveckla en plattform för företag och organisationer att monitorera och främja medarbetarnas hälsa.
Kajsa Asp berättar om aktuella föreläsningar och vi ger våra bästa tips för en hälsosam och skön vardag.
Mer om YouGo hittar du här!
Och på Instagram kan du se mer av Kajsas mat och mycket annat!

Lyssna gärna på avsnittet via Soundcloud eller iTunes.
Och samtidigt kan du ta del av ett intressant samtal kring mat, näring, hälsa och hållbar matproduktion med Isabel Moretti, VD för Svenskt kött som sponsrat avsnittet.

Enkla, snabba och hälsosamma luncher för hemmakontoret

Lunchen kan vara både en hälsofälla och en källa till bra näring och energi. Att ha bra grejer hemma och att investera lite tid i att preppa (alltså förbereda maten) är en bra grund för att lunchen ska bli en trevlig och hälsosam paus i din arbetsdag.

Om du har matlådor som står och väntar i kylen, färdiga att plocka fram (och eventuellt värma), behöver du aldrig prioritera bort att äta lunch – även om det skulle köra ihop sig på jobbet. Har du lite tid över finns det dessutom utrymme för att gå ut och ta en nypa luft mitt på dagen. Och varför inte kombinera?! Ta med matlådan på promenaden och sätt dig på din favoritplats och njut av din lunch – maten, luften och naturen.

Här kan du läsa mer om hur du bygger snabba nyttiga luncher.

Och tycker du att det är en svår utmaning att äta grönsaker? Kika här!

Nyligen gjorde jag en mix av cook along och föreläsning för ett företag, som ett inslag på deras hälsodag. Hälsosam räkmacka, falafel på grynbädd, grillost, rotfrukter och hummus, potatissallad med pesto samt en nordisk pokébowl stod på menyn.

Här bjuder jag på mina bästa tips och recept! De innehåller mycket grönsaker, fullkorn, nötter, frön, fisk, baljväxter och hälsosamt fett – ingredienser som de flesta av oss behöver äta mer av.
Se dem som förslag att inspireras av, och vill du ändra ingredienser eller mängder av något, feel free. Jag tycker att recept ska ses som en källa till inspiration, inte en regelbok.

Recepten funkar lika bra på hemmakontoret som att ta med sig i en matlåda. För mer tips och inspo, följ gärna mitt konto på Instagram.

Recepten nedan är mina personliga favoriter bland snabbmat som är bra för hälsan:
Nordisk pokébowl
Räkmacka med fullkorn
Falafel på grynbädd
Grillost med matvete, rotfrukter och hummus
Potatissallad med pesto

Nordisk pokébowl
Låt fantasin och det du har hemma avgöra vad du lägger i din bowl. Detta är ett härligt sätt att äta sill, men du kan även byta ut den mot t ex räkor, gravad lax eller tofu.

Du behöver:
1-2 dl kokt havreris
4-5 msk gröna ärtor
3-4 msk tärnad mango
3-4 msk kålrabbi, skalad och skuren i tärningar
1 skalad och fint strimlad morot
5-6 bitar sill (gärna med smak av Västkustmajo eller Ingefära&Lime)
picklad rödlök
1 tsk srirachasås eller en nypa chiliflakes
1-2 msk rostade bondbönor med wasabi och havssalt

Gör såhär:
Låt mango och ärtor tina. Ta gärna fram dem på morgonen så de inte är för kalla.
Lägg det kokta havreriset i botten på tallriken. Lägg på övriga ingredienser och toppa med srirachasås eller chiliflakes, och wasabismakande rostade bondbönor om du vill. Ät och njut!

 

Räkmacka
Vitt bröd och en större mängd majonnäs gör standard-räkmackan till en kaloribomb. Här tar vi mindre av majon och lägger räkorna på fullkornsbröd – hur nyttigt som helst!

Du behöver:
1 portionsbröd med hög andel fullkorn, gärna med hela korn och solros- eller pumpafrön
2 msk grön ärthummus (se recept längst ner)
ev. 1-2 tsk majonnäs
1 dl skalade räkor
1 kokt ägg
citron
1 morot, skalad och skuren i stavar
cocktailtomater
bladspenat, ruccola eller andra gröna blad

Gör såhär:
Lägg ärthummusen på brödet, täck med räkor och skivat ägg. Ringla över lite majonnäs om du vill, och toppa med pressad citron. Servera gärna med morotsstavar, cocktailtomater och gröna blad.

Falafel på grynbädd
Vegetarisk matlåda – för alla!

Du behöver:
1-2,5 dl kokt matvete, mathavre eller havreris (mängden beror på ditt energibehov och hur hungrig du är!)
6 st färdiga falafel
Valfria grönsaker, t ex: färsk rödkål, cocktailtomater, bönor, gurka (totalt ca 150 gram)
2 msk valfri hummus, t ex med chili eller med gröna ärtor (se recept längst ner)
1-2 msk fröblandning, t ex Salladsmix

Gör såhär:
Lägg de kokta kornen i botten på tallriken eller matlådan. Stek falafel i olja enligt instruktioner på förpackningen. Skölj och skär grönsakerna i strimlor.

Lägg falafel och grönsaker på de kokta kornen. Toppa med solros- och pumpafrön eller valfria nötter. Hugg in!

Grillost med matvete, rotfrukter och hummus
Istället för halloumi som kommer från ett av de länder som använder allra mest antibiotika i djurhållningen väljer jag svensk grillost. Minst lika gott!

Du behöver:
1-2,5 dl kokt matvete, mathavre eller havreris (mängden beror på ditt energibehov och hur hungrig du är!)
bladspenat, ruccola eller andra gröna blad
Grillost, 50-75 gram (1 förpackning räcker då till 2-3 portioner)
1 sötpotatis (ugnsbakad eller stekt, gärna svensk!)
1 rödbeta (färdigkokt)
1-2 msk rostade pumpafrön
2 msk hummus, t ex grön ärthummus (se recept längst ner)

Gör såhär:
Lägg bladgrönsaker och de kokta kornen i botten på tallriken. Skär grillosten i stavar och stek på medelvärme i fett så att de får fin färg. Skär rotfrukterna i kuber eller klyftor och lägg dem på matvetet tillsammans med osten, och toppa med pumpafrön, nymald svartpeppar och ev. lite flingsalt. Ät och njut!

Potatissallad med pesto
Dags för restfest! Här kan du använda potatis eller pasta som blivit över, och äta tillsammans med rester från gårdagens middag. Släng inte maten som blivit över – gör något gott av den!

Du behöver:
2-3 kokta kalla potatisar (ett bra sätt att använda gårdagens rester!)
2 msk pesto
2 msk strimlade soltorkade tomater
några oliver
bladspenat, ruccola eller andra gröna blad
ett par cocktailtomater
1 färdigstekt kycklingfilé, kött-, fisk- eller vegetariska rester från gårdagens middag, 1 dl skalade räkor eller 1-2 kokta ägg

Gör såhär:
Skär potatisen i bitar och blanda med peston. Lägg de gröna bladen på en tallrik och potatissalladen ovanpå. Toppa med soltorkade tomater och oliver. Servera till valfritt protein enligt förslag ovan, och komplettera gärna med morotsstavar, cocktailtomater och mer gröna blad. Ät och njut!

Grön ärthummus
En grön favoritsås som passar till det mesta och till exempel kan varieras med chili, örter, riven parmesan, smulad fetaost eller vitlök.

Du behöver:
2 dl gröna ärtor (frysta)
1 dl stora vita bönor (konserv)
2 msk matyoghurt
ca 2 tsk pressad citron
salt & peppar
Gör såhär:
Koka ärtorna några minuter. Låt vattnet rinna av väl. Mixa ärtor, bönor och citronsaft med stavmixer. Tillsätt yoghurten och rör om. Smaka av med salt och peppar.

Vill du också ha ett trevligt inspirerande och kunskapsbaserat inslag t ex i en hälsodag, kick off, konferens eller liknande, välkommen med din förfrågan till info(snabel-A)kajsaasp.se och missa inte mersmak_kommunikation på instagram !

Har du hittat ditt WHY?

– Vad DUKTIG du är som tränar!

– Åh, nu äter du sådär NYTTIGT igen, jag får så dåligt samvete.

– Äter DU pizza?? 

Kommentarer och frågor om val kopplat till mat och hälsa är ofta inte neutralt ställda, utan har en ton av dåligt samvete, missunsamhet, ”jag borde också” eller ”vad du är präktig”. Jag pratar inte så mycket om min träning, det är något som bara finns där, som en helt naturlig del av livet. Motivationen kommer och går, men jag slutar aldrig helt – det skulle vara som att sluta borsta tänderna, bara för att jag inte känner för det.

Jag tror att alla måste hitta sitt eget VARFÖR – sin inre motivation. Man behöver ha skäl och drivkrafter som passar en själv, inte försöka passa in i någon annans mall och följa något som någon annan sagt eller bestämt. Beslutet måste vara ditt eget.

Den inre motivationen kan ändras över tid, men jag tror det är bra att ha någon slags grund att komma tillbaka till. Ibland krävs det en riktig käftsmäll för att man ska förstå att det faktum att kroppen funkar är något man bör uppskatta – man saknar kanske inte hälsan förrän man upplevt hur det är när den fått sig en törn. Istället för att lägga sitt fokus på det man inte gillar med sin kropp behöver man prata snällt med sig själv och peppa och tycka om, som om man vore sin allra bästa kompis.

Jag vill att min kropp ska vara min vän som bär mig framåt genom livet, inte något som hindrar mig från att må bra och göra det jag vill. Jag är tacksam över att den fungerar och vill ta hand om den för att det ska fortsätta vara så.

Här är några av mina VARFÖR – vilka är dina?

Jag tränar och äter bra mat med mycket näring för att jag mår bra av det här och nu, och för att investera för framtiden.

Jag får ont i ryggen och knäna om jag inte rör på mig varje dag, och om jag skippar gymmet 3-4 dagar i sträck. Hemmaträning funkar som nödlösning men jag har svårt att fokusera där, och få gjort det jag ska.

Jag gillar att känna mig pigg och stark.

Jag tycker att det är snyggt med lite muskler. Särskilt axlarna, av någon anledning.

Jag tycker det känns bra att träna och jag får en skön känsla efteråt.

Jag blir SJUKT NÖJD efter en riktig genomkörare, som spinning (kan tyvärr inte löpträna efter min ryggoperation).

Jag vill fortsätta må bra och inte låta processen jag har framför mig gå snabbare än nödvändigt. Åldrandet alltså.

Jag vet att det är bra för hälsan.

Vi behöver rörelse för att fungera som bäst. Även hjärnan funkar bättre om du är fysiskt aktiv då och då. När man regelbundet använder och utmanar sin kropp blir det lättare att bygga upp konditionen och musklerna igen, om man varit sjuk eller skadad.

Och när det gäller matvanorna är det självklart bättre  att äta mat med mycket näring och fibrer och annat som kroppen behöver, istället för att belasta systemet med onödigt mycket socker, alkohol och ohälsosamt fett. Kroppen byggs ju upp av det vi äter – och vem vill inte ha en kropp som är stark och håller, som tål lite utmaningar och motvind?!

Jag dricker gärna några glas vin på helgen, och älskar choklad och riktigt god mat. God och fräsch mat med mycket grönt är det jag gillar bäst. Det är kanske inte så jättestor skillnad på vad jag har på tallriken måndag – torsdag jämfört med fredag, lördag och söndag, men på helgen blir det lite lyxigare och mat som kräver lite mer tid och omsorg.

Ibland kan det kännas abstrakt med långsiktiga mål för hälsan. Då är det bra att även ha delmål som man kan checka av varje dag. Jag har bestämt att stegräknaren i telefonen alltid ska visa minst 10.000 när dagen är slut. Jag vill helst göra någon form av styrketräning varje dag, vara på gymmet ett par gånger i veckan och köra 2 svettiga spinningpass. Men det här är mina mål – du behöver själv tänka igenom dina. Hitta ditt eget VARFÖR och gör din grej. Jämför dig inte med någon annan.

Vill du veta mer om sambanden mellan mat, motion, återhämtning och hållbara vanor för hälsan? Läs gärna vidare i boken Hjärna. Hjärta. Mage.

Snabba nyttiga luncher för hemmakontoret

Nu har många svenskar jobbat hemifrån ett helt år – och det verkar som att lunchen är en svår utmaning. Med lite framförhållning kan du enkelt vända lunchutmaningen till en hälsoboost. Och samtidigt göra en god gärning för klimatet. Kolla här!

Bygg din hälsosamma lunch i tre enkla steg:

Kolhydrater – stabila kolhydrater är basen. Använd gärna hela korn såsom kvarngryn, havreris eller matvete. Välj gärna svenskodlade produkter. Bröd med hela korn eller något annat grovt bröd med fullkorn är ett bra alternativ. Kolhydraterna ger energi och behövs för att både hjärnan och musklerna ska fungera som bäst. De bidrar även med mättnad och viktiga fibrer.

Protein – använd gärna middagsrester såsom fisk, kyckling, kött, ost, keso eller något växtbaserat. Att äta upp resterna istället för att slänga dem är en självklarhet för mig, men jag vet att det slängs oerhört mycket mat, helt i onödan. Lukta och smaka på maten och var inte orolig, den håller sig MINST 3-4 dagar, och ofta längre.

Ett enkelt tips är att alltid ha kokta ägg i kylen. De funkar fint som enda proteinkälla, eller i kombination med några bitar inlagd sill, en burk tonfisk eller bönor – och det går ju lika snabbt att koka 5 ägg som att koka 1, så lägg i ett par extra när du ändå är igång.

Grönsaker och annat gott – här kommer tuggmotståndet, krispigheten, färgerna och mer av mättnadskänslan in. Med hjälp av olika sorters grönsaker och olika tillagningssätt går det att variera hur mycket som helst: Råa, wokade, rostade, picklade, soltorkade, inlagda, mixade till röror…

Grönsaker, rotfrukter, bär och frukt ger både näring och massor av smak. Ha gärna några olika grönsaksröror och blandningar i kylen så går det snabbt och är enkelt att variera. Mina favoriter är hummus på kikärter eller gröna ärter, rödkål, coleslaw på vitkål och matyoghurt, rostade gulbetor, förkokta rödbetor och pesto gjord på örter, ost och nötter eller frön.

På bilderna nedan har du några förslag att inspireras av. De funkar lika bra på hemmakontoret som att ta med sig i en matlåda. För mer tips och inspo, följ gärna mitt konto på Instagram.

Pep-rapporten synliggör utmaningar för ungas hälsa

”Coronapandemin må inte ha skördat många dödsoffer bland barn och unga. Ändå har den påverkat deras fysiska och psykiska hälsa. En hel generations välmående står nu på spel och det är dags att agera”  menar Carolina Klüft, verksamhetschef Generation Pep, tillsammans med flera andra skribenter i ett debattinlägg tidigare i veckan. Samtidigt publicerades den rapport som organisationen tagit fram utifrån sin senaste kartläggning – Pep-rapporten.

Rapporten visar tydligt att pandemin för många har inneburit mer stillasittande och mer tid framför skärmen. Utifrån vad jag ser i min närhet kan jag bara hålla med. Det egna ansvaret, motivationen och kunskapen hos en själv och övriga familjen får en betydligt större betydelse när inte samhällets skyddsnät finns där på samma sätt.

När skolor och föreningar håller stängt försämras matvanorna och det blir en större utmaning att bryta stillasittandet. Den nya situationen med distansundervisning tacklas olika av olika individer. Vissa ligger kvar i sängen större delen av skoldagen. Andra stiger upp, äter frukost, klär på sig och sitter vid sitt skrivbord när det är lektion, deltar i samtalen och är aktiva, även på idrottslektionerna.

Vi har pratat en hel del i Friskvårdspodden om hur distansarbete och hemmakontor påverkar vuxnas hälsa, och självklart påverkar det barn och unga minst lika mycket. Troligtvis mer, eftersom de är i en fas i livet där vanor och livsstil grundläggs. Deras personliga utveckling och fysiska och sociala förmågor och hälsa behöver näring och utmaningar på en lagom hög nivå, de behöver sin motivation och lust att göra bra saker för hälsan här och nu – inte minst eftersom de saknar konsekvenstänk. De förstår inte att deras beteende och val påverkar hur de mår på längre sikt. Och rutiner och vanor är bräckliga – under tonårstiden är det väldigt lätt att istället för att träna, ta en promenad eller springa en runda prioritera kompishäng, ännu ett par avsnitt av en serie eller några fler swipe på TikTok.

På samma sätt är det lätt att halka ur sina rutiner vad gäller maten. Det är skönare att ligga kvar under täcket än gå upp och äta frukost. Om ingen har förberett en bra lunch är det svårt att hinna fixa och äta något vettigt på de korta rasterna. Om man inte har skolmaten att falla tillbaka på är det lätt hänt att man istället tar en läsk, en energidryck, billiga sötsaker eller snabbmat – med följden att man får i sig för lite näring och för mycket kalorier. Läs här om en undersökning från Köpenhamn där en skolklass (årskurs åtta) har gått upp i snitt 7 kg under året som gått.

Även Livsmedelsverkets undersökningar om matvanor hos ungdomar visar att skolmaten har stor betydelse för hur mycket man får i sig av till exempel fisk och grönsaker. Det är inte ovanligt att skolmaten är det enda lagade målet en tonåring äter per dag. Samma undersökning visar också att tonåringar är mer fysiskt aktiva på vardagar än lördagar och söndagar. Med distansundervisningen är det plötsligt helg och hemmahäng varje dag i veckan, och dessutom har många fritidsaktiviteter hållit stängt eller begränsat sin verksamhet vilket bland annat gjort att många har slutat med sina lagsporter.

Våra vanor kring mat, rörelse och sömn påverkar hjärnan, koncentrationsförmågan, strategier för att hantera stress och vår förmåga att se samband och lära oss nya saker. Därför är det särskilt viktigt att en skoldag eller arbetsdag innehåller alla dessa delar. Att kliva upp ur sängen och ta sig till skolan gör att hjärnan vaknar och du får bättre förutsättningar för att hela du ska fungera som bäst. Läs gärna mer om detta hos Brain Athletics.

Så vad ska man göra?!
Det är inte lätt att motivera en trött tonåring att röra sig mer, sova på natten, vara ute i dagsljus, äta vettigt och minska på socker och snacks. Jag tror att man måste sätta på sig tonåringens glasögon och se det ur deras perspektiv. Hitta motivatorer som funkar här och nu. Se till att det blir kul och lustfyllt att röra på sig och äta bra grejer. Skär upp lite frukt och grönsaker i bitar och smyg in dem vid skärmen. Oftast är det vettigare att fokusera mer på vad man faktiskt behöver få i sig än vad man ska undvika.

Kanske man kan komma överens om gemensamma regler vad gäller rörelse, skärmar och speltid. Muta dem lite, och framför allt: var en bra förebild. För vi vet ju att barn gör som vi GÖR, inte som vi SÄGER. Kanske är det en sanning som är ännu starkare och viktigare nu än någonsin tidigare.

Har du frågor om hälsosamma matvanor? Ställ dem till en dietist – inte till Google eller till någon som lovar snabba resultat.

Bra mat för hälsan är hållbara på sikt och bidrar till att du mår bra både nu och i framtiden.

I mina böcker finns enkel fakta och bra recept för alla åldrar:
Klara, färdiga… Kör! riktar sig till tonåringar.
Hjärna. Hjärta. Mage. är mer för vuxna.

  

 

Här är Generation Peps sammanfattning av rapporten och en länk om du vill läsa mer:

Varje år ger Generation Pep ut Pep-rapporten, en årlig temperaturmätare på barn och ungas fysiska hälsa. Över 8000 barn i åldern 4-17 år har fått svara på frågor om sina levnadsvanor. I årets rapport framgår att den pågående coronapandemin har påverkat barn och ungas mående negativt. Men den visar också att ”livsstilspandemin”  – där vi under lång tid blivit allt mer inaktiva och äter för lite av det kroppen behöver – inte tenderar att avstanna. 

I Pep-rapporten 2021 kan vi bland annat se att:

1 av 5 barn svarar att de rört sig mindre under pandemin och nästan 1 av 3 svarar att de har haft mer skärmtid under pandemin. Bland gymnasieungdomarna upplever 3 av 10 att de varit mindre fysiskt aktiva.

Endast 2 av 10 barn når  den  rekommenderade nivån av fysisk aktivitet. Flickor når rekommendationen i lägre  utsträckning än pojkar, redan ifrån  sju års ålder är flickor mindre aktiva.

1 av 10  barn  har  fem  timmar eller mer stillasittande skärmtid. Tonåringarna har mest skärmtid –  30  procent  spenderar  fem timmar  eller mer  framför skärmen  utanför  skoltid.

44  procent  av tonåringarna sover mindre än  rekommenderade  8-9  timmar  per dygn.

Endast  1 av 10 barn  lever hälsosamt, det vill säga att de både rör  på  sig  i den utsträckning de behöver samt äter tillräckligt av det som kroppen mår bra av.

Pep-rapporten 2021 visar  likt tidigare år  att endast två av tio barn och unga  når upp till Världshälsoorganisationens rekommendationer kring fysisk aktivitet om  i genomsnitt  60 minuter per dag. Allra värst ser det ut bland de äldre barnen. Det är också tonåringarna som blivit mest inaktiva under pandemin då deras idrottsaktiviteter ställdes in och  gymnasieungdomar har  haft digital undervisning  en stor del av läsåret.

Detta innebär att många  tonåringar  kan ha spenderat hela dagar stillasittandes under lektionstid för att sedan fortsätta med stillasittandet på sin fritid i form av datorspel, tv-tittande eller  surfande.

Du kan ta del av hela Pep-rapporten 2021 här.

 

 

1 of 101
12345