Posts Tagged "hälsa"

Friskvårdspodden – från gamer till raw food kock

Dags för ett nytt avsnitt av Friskvårdspodden.

Den här gången möter vi Viktor Ingemarsson – mest känd som Raw Chef Viktor. Viktor har många års erfarenhet som kock på finkrogen, och för ett tiotal år sedan startade han raw food-restaurangen på Sankt Jörgen park, en av Göteborgs bästa SPA-anläggningar. Han driver numera bolag som importerar och marknadsför råvaror inom hälsa och raw food och har gjort ett par böcker, den senaste heter En grön kärleksaffär.

Det intensiva livet som gourmetkock kombinerade han med ett spelande som blev en verklig hälsorisk för Viktor. Han jobbade hårt, tillbringade all sin lediga tid framför skärmen, prioriterade bort att sova, drack en hel del alkohol och blev till slut ganska sjuk.

För att bryta mönstret åkte han till Indien och hittade olika sätt att varva ner, äta mer hälsosamt och komma ur sitt spelberoende. Halvåret i Indien blev vändningen för Viktor och via sin raw food-restaurang bidrog han starkt till att trenden fick fäste i Sverige.

Hör hela Viktor Ingemarssons spännande livsresa i senaste avsnittet av Friskvårdspodden!

Och vill du se mer, besök gärna RawchefViktor på Instagram.

 

Coaching som metod för att hitta kraften i livet: Nytt på Friskvårdspodden

Den här veckan träffar vi coachen Helen Gustafsson, som driver Carisma Coaching. I avsnittet samtalar Anna och Kajsa med Helen om motivation, långsiktiga mål och delmål, och hur man bör tänka när man vill göra en förändring.

Många gånger missar vi målet på grund av att vi inte riktigt har bestämt oss. Det är viktigt att noga tänka igenom hur stark viljan är att förändra, och ta reda på vilka resurser man behöver för att komma till ett önskat läge. Det kan till exempel handla om att ändra matvanor, komma igång med träningen, gå ner i vikt eller sluta röka – eller att jobba smartare för att minska stressen och skapa bättre flyt på jobbet. Stress är ofta en bidragande orsak till sjukfrånvaro, skavande relationer och sämre resultat – stressen gör det svårare att fokusera, och bidrar ofta till sömnproblem och värk, till exempel i nacke och axlar.

Helen berättade om hur coachen kan ge vägledning för att hitta målet, och hon jobbar ofta utifrån GROW: Goal – Reality – Options – Will. Coachsamtalet är neutralt och syftar till att stötta klienten i att komma vidare och hitta mer kraft, det kan till exempel handla om karriär, privatliv eller medvetna val för hälsan.

Det gäller att hitta vilka steg som leder till hållbara och långsiktiga förändringar. Ofta är det ganska små medel som gör skillnad, och medvetna val kring sitt beteende är lika viktigt oavsett om det gäller livsstil och vanor, som när det handlar om arbetsmiljö eller relationer.

Lyssna gärna på veckans avsnitt av Friskvårdspodden!

Bilden kan innehålla: text

Kick off med Friskvårdspodden: nytt avsnitt!

Skönt att vara tillbaka i rutinerna igen – nu välkomnar vi hösten och en behaglig och samtidigt spännande vardag. Veckans avsnitt är ett fartfyllt samtal kring livet där man vill hinna med mycket, och samtidigt ha sunda vanor, må bra och hålla sig frisk och stark.

Hälsa och prestation hos medarbetarna påverkar ekonomin, både hos arbetsgivaren och individen – och dessutom har man roligare och sprider mer positiv energi när man mår bra. Vi behöver vårda kroppen så att den fina maskin vi fått fungerar på bästa sätt, blir en tillgång istället för ett hinder, och så småningom blir ett trivsamt äldreboende.

Den här gången pratar vi om hälsa och livsstil, och om varför inga Quick-fix-metoder fungerar. Lägg till bra saker för hälsan, och hitta din egen väg för hållbart hälsosamma val – en livsstil som du och familjen trivs med, och som ger mervärden istället för dåligt samvete.

I avsnittet får du massor av tips för en mer hälsosam vardag, och Kajsa och Anna avlivar ett antal myter, bland annat kring proteinbehov och modedieter. Du får också veta mer om mat för aktiva barn och hur kolhydrater och protein samspelar när det gäller träning, prestation och utveckling.

Här kan du lyssna på veckans avsnitt av Friskvårdspodden!

Och här kan du läsa mer om varför vi gör Friskvårdspodden.

 

 

 

Träning och rörelse – strategisk partner för Rotpartner: Nytt på Friskvårdspodden

Den här gången har Friskvårdspodden hälsat på hos Fredrik Olsson på Rotpartner. Vi möttes av väldigt trevliga medarbetare, en härlig arbetsmiljö och en rad cykelhjälmar – och ett fikarum med pingisbord, hängande korgstolar och mysiga soffor. Alla på kontoret verkade glada och såg ut att trivas väldigt bra.

Här kan du lyssna på Friskvårdspodden med Fredrik Olsson.

I samtalet belyser vi många olika vinklar på hälsa och friskvård, och ledarskap. Rotpartner har under många år satt träning och hälsa högt på agendan och ser tydliga kopplingar till medarbetarnas kreativitet, bättre samarbete och samverkan, glädje och frisknärvaro – och att företagets tydliga profil och värdegrunder dessutom underlättar vid rekrytering.

Frågor som vi diskuterar med Fredrik är till exempel hur hälsa kan bli ett strategiskt verktyg, hur man kan se och mäta effekter av mer rörelse, var man bör dra gränsen mellan vad som är chefens ansvar eller medarbetarens, hur man kan inspirera och peppa positivt och hur man kan nå och inspirera både den som är mer stillasittande och den som redan tränar mycket.

Första bilden tog vi när jag och Fredrik möttes på flyget mot Almedalen. Nu, ett antal salta bad senare, var vi redo för inspelning. Det blev ett väldigt intressant samtal med en av Sveriges förebilder som hållbar och hälsosam arbetsgivare!

Hos Brain Athletics finns en artikel som jag skrivit om Rotpartners arbete med friskvård och effekten av pulshöjande träning. Läs gärna reportaget här!

…och lyssna på podden här!

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation: referat från konferens

Mitt referat från konferensen ”Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation” som arrangerades i oktober 2017 finns nu publicerat på nutritionsfakta.se. Under konferensen presenterade olika forskare sina resultat kring hälsa och prestation kopplat till rörelse och matvanor.

För att förbättra folkhälsan behövs såväl insatser för mer hälsosamma matvanor i befolkningen, som att vi blir mer fysiskt aktiva och sitter mindre. Ohälsosamma matvanor är det största hotet mot folkhälsan i Sverige.

I den avslutande paneldiskussionen var föreläsarna helt eniga: Stillasittandet måste motverkas och kunskapsläget behöver höjas kring matvanor och fysisk aktivitet kopplat till hälsa i befolkningen, och till prestation i vissa grupper.

Konferensen arrangerades av SNF Swedish Nutrition Foundation i samarbete med Swedish Society for Clinical Nutrition and Metabolism (SWESPEN) och Svenska nationalkommittén för nutrition och livsmedelsvetenskap.

Läs gärna hela referatet här!

I projektet Kokbok för aktiva teens sammanfattar jag de viktigaste hörstenarna för aktiva unga som behöver mycket energi för att utvecklas i sin idrott och prestera bra såväl fysiskt som i skolan. Här hittar du fakta och en bra bas av enkla snabba recept för den hungrige!

Foto: Katja Ragnstam, för boken Hjärna. Hjärta. Mage.

Om träning och hjärnan – nytt på Friskvårdspodden!

Vill du ha en snabbkurs i hur hjärnan påverkas på kort sikt när vi tränar, och långtidseffekterna av att träna regelbundet, då ska du definitivt lyssna på veckans avsnitt av Friskvårdspodden.

Den här gången intervjuar vi Jenny Nyberg, hjärnforskare vid Göteborgs universitet, som under många år studerat hur hjärnans hälsa och funktion påverkas av fysisk aktivitet.

Vi pratar om minne, inlärning, kreativitet, koncentrationsförmåga och fokus, hjärnans åldrandeprocesser och om exekutiva funktioner, och hur allt detta påverkas positivt av att vi rör på oss.

De exekutiva funktionerna styrs från pannlobens olika system av nervbanor – det exekutiva systemet – som ibland kallas ”hjärnans dirigent”. Härifrån styrs förmågan att rikta och behålla uppmärksamhet och koncentration, se sammanhang och reglera beteenden, motiv och känslouttryck utifrån aktuell situation.

Exekutiva funktioner fungerar ofta sämre vid stress – det är en av anledningarna till att det är när vi känner att vi ”inte har tid att träna” som vi behöver det som bäst. Hjärnan fungerar mycket bättre efter pulshöjande aktivitet – dessutom släpper stressen och vi blir gladare. Fysisk aktivitet har positiv effekt för att förebygga och behandla lindrig form av depression.

I avsnittet kommer vi även in på andra faktorer som påverkar hjärnhälsan, såsom berikande miljöer, sömn och kost.

Vill du ha en snabbkurs i hur hjärnan påverkas på kort sikt när vi tränar, och långtidseffekterna av att träna regelbundet, ska du definitivt lyssna på avsnitt 3 av Friskvårdspodden.

Jenny Nyberg är vice ordförande i Brain Athletics, en förening vars syfte är att sprida kunskap om träningens effekter på hjärnan och att samla in pengar till hjärnforskning.

Breaking news! Nu släpps Friskvårdspodden!

Efter en intensiv period av många timmars inspelning, nya lärdomar och tekniska erfarenheter är vi nu redo att publicera första avsnittet av Friskvårdspodden. Det är alltid väldigt kul att bryta ny mark och prova nya grejer. Att nu låta andra lyssna känns väldigt roligt och och lite läskigt – som att stå på tian med vattnet nedanför, tveka inför att hoppa men veta att man bara måste göra det. Väldigt spännande, och… alternativet att backa finns inte på kartan.

Lyssna gärna här!

Här kan du läsa mer om initiativtagarna Anna Krantz och Kajsa Asp.

Tveksamt samarbete: Apoteket – Food Pharmacy

Jag har alltid haft ett stort förtroende för Apoteket. Och haft en känsla av att det som finns där är bra grejer, är noggrant testade och har en vetenskaplig grund. I samband med avregleringen för några år sedan förändrades innehållet något och vissa produkter och kampanjer har varit tveksamma, jag minns till exempel en kampanj om kosttillskott som bland annat visade järninnehållet i salta fiskar, och lärde oss att det krävs 442 gram vitlök för att nå upp i dagsbehovet av kalcium – allt för att visa att det är svårt att komma upp i ett bra näringsintag utan att käka piller och tillskott. Det är inte sant. Helt vanlig mat i lagom mängd räcker i normalfallet alldeles utmärkt för att täcka näringsbehovet.

Under den här veckan fick jag återigen tillfälle att höja på ögonbrynen. I ett nyhetsbrev informerade Apoteket om ett nytt samarbete – med Food Pharmacy. Food Pharmacy är ett företag som framför allt är väldigt duktiga på en sak: marknadsföring och PR. Den noggranna kvalitetskontroll som Apoteket skriver om på sin hemsida känns tveksam, åtminstone i valet av samarbetspartner i frågor om kost och hälsa.

På Food Pharmacy pratar man mycket om kostens antiinflammatoriska effekt, om specifika shots och smoothies med ingredienser som gurkmeja för att man ska hålla sig frisk, och om tarmbakteriernas avgörande roll. Det är veganskt, glutenfritt och sockerfritt – termer som inte ens nämns i de officiella, och gediget vetenskapligt grundade, nordiska näringsrekommendationerna, NNR.

Det är onödigt och synd att krångla till det, och gå in på detaljer istället för att zooma ut och se till helheten vad gäller matvanor och fysisk aktivitet. Det vi behöver göra för att förbättra folkhälsan är att äta lagom mycket, röra oss mer, och följa de basala kostråd som enligt vetenskapen till exempel minskar risken för cancer, hjärtkärlsjukdom, diabetes typ 2 och övervikt/fetma. Att hålla sig normalviktig är en viktig grund, och det löser man inte med en shot gurkmeja eller annan quickfix-lösning. Goda matvanor innehåller frukost, lunch och middag, med grönsaker, fullkorn, fisk, ägg, potatis, rotfrukter, bönor, lite kött om man vill, yoghurt och andra mejeriprodukter, och en liten mängd socker är helt okej. Det viktiga är att vi äter varierat och får i oss lagom mycket energi, rätt sorts fett, och fibrer för tarmbakterierna.

Att prata kost och inflammation är väldigt populärt och inget vi normalt sett behöver fundera på. Inflammation är en naturlig process som bland annat ingår i kroppens svar på träning, och i vårt immunsystem (immunförsvar). Inget farligt alltså, utan faktiskt nödvändigt för att stärka kroppens funktioner. Vill du läsa mer om matvanornas och kostens påverkan på inflammationsmarkörer finns en bra översikt på nutritionsfakta.se.

Att undvika gluten är en modediet och det verkar som att ca tio gånger fler undviker gluten än de som faktiskt behöver det. Onödigt, krångligt och dyrt om du frågar mig. I fullkorn finns massor av goda och viktiga egenskaper för hälsan.

Att äta veganskt kräver mycket kunskap för att kosten ska bidra med allt som kroppen behöver. Visst är det bra att äta mer grönt, men att uteslutande leva på mat från växtriket är ganska komplicerat. Och varför göra maten och matvanorna till ett projekt? Följer du de Nordiska Näringsrekommendationerna behöver du inte fundera så mycket, eller krångla med specialdieter. Ät och njut, och låt livet vara enkelt.

 

Kost och livsstil för hjärta, hjärna och kärl

Onsdagen den 16 maj föreläser Kajsa Asp Jonson om kost och hälsosamma matvanor i seminariet Hur kan jag minska risken att drabbas av folksjukdomen stroke?

Seminariet är öppet för alla och ingen föranmälan behövs. Varmt välkommen att lyssna på föredragen om hur livsstil och levnadsvanor förebygger hjärt-kärlsjukdomar, och hur du kan göra för att minska riskerna och njuta längre av livet.

Hur kan jag minska risken att drabbas av folksjukdomen stroke?

 

 

 

#OnePlanetPlate – klimatsmart mat inom ramarna

Vi lever som om vi hade över fyra jordklot. För att planeten ska överleva måste vi ändra vårt sätt att äta, färdas, konsumera och ta hand om vår egen skit. Så enkelt är det. Det är hög tid att vi alla tar fram vår inre Skogsmulle.

Idag hade Världsnaturfonden, WWF, ett pressmöte om mat och klimat. Maten är en viktig faktor som i Sverige står för 25-30 procent av vår klimatpåverkan. Genom att ändra matvanorna kan vi göra stor skillnad för både klimat och miljö, och samtidigt göra något bra för hälsan – för i stora delar går hänsyn till hälsa och klimat hand i hand.

– För att minska matens klimatpåverkan måste vi jobba på alla fronter och göra flera olika typer av insatser: minska svinnet, ändra kosten och förbättra produktionen, sa Elin Röös, forskare från SLU.

Livsmedelsproduktion påverkar miljö och klimat ur flera olika perspektiv, bland annat biologisk mångfald, kemisk belastning och vattenanvändning. I Sverige är betesmarkerna och slåtterängar våra mest hotade ekosystem. Globalt är expansionen av betesmark ett stort problem. Animaliskt protein globalt sett medför antibiotikaanvändning, markbördighet, djurvälfärd, säkra och hälsosamma livsmedel, samt en rad olika sociala aspekter. Ekonomin måste underkasta sig de sociala och miljömässiga förutsättningarna, menade Elin Röös.

Mat på planetens villkor

På pressmötet lanserade WWF sitt koncept One Planet Plate och Matkalkylatorn. Bland annat finns en exempelmeny som ska visa hur man kan äta för att minska matens klimatpåverkan till en långsiktigt hållbar nivå, det innebär att minska från 2 kg CO2-ekvivalenter per måltid (lunch och middag) till 0,5, eller totalt 11 kg per vecka. Veckomenyn är näringsberäknad och uppfyller de Nordiska näringsrekommendationerna, bland annat vad gäller fettkvalitet.

– Värdena jämförs med energi- och näringsbehovet för en medelaktiv kvinna och når upp i rekommenderad mängd järn, dock är det svårt att komma till rätt nivåer av D-vitamin när man bara äter en portion fisk i veckan, berättade Camilla Sjörs som gjort beräkningarna på uppdrag av WWF. Rapsolja är den fettkälla som dominerar i matlagningen, och frukostarna innehåller en del nötter, så andelen mättat fett är låg.


Rotselleri, spetskål, puylinser och bröd – dagens lunch enligt #OnePlanetPlate.

Kött blir tillbehör eller krydda – istället för huvudingrediens.

Det är glädjande och positivt att veckomenyn inte är vegansk. Jag tror att det blir lättare för människor att ta till sig budskapet om man kan fortsätta äta det man brukar, fast ändra på proportionerna. Det finns både kött, fisk, mjölk och ost på menyn. Men det är kött en gång i veckan, och fisk en gång. Växtbaserad mat har huvudrollen. Det är mycket bönor, linser, kål och rågbröd, och fullkornsbröd eller havregrynsgröt till frukost. Och som mellanmål blir det 3 mackor med hummus, en mug-cake på bönor eller 3 koppar kaffe eller te.

Jag förvånas över hur lite frukt det är på exempelmenyn; rivet äpple, banan eller bär till frukost, men inte mer. Det borde inte vara större klimatpåverkan av ett par svenska äpplen under säsong, tänker jag, men kan ha fel. Jag är också lite fundersam på innehållet av C-vitamin eftersom största delen av grönsaker och rotfrukter i menyn är tillagade. C-vitamin förstörs ju i stor utsträckning vid uppvärmning.

Och sen kan jag som dietist inte låta bli att tänka på hur den här maten kommer att tolereras av personer med IBS. Det blir inte så mycket kvar på menyn om man behöver minska på den typen av mat som brukar ställa till det för den som har känslig mage, och det är ganska många.


Bilder från WWF.

1 of 9
123456789