Posts Tagged "hälsa"

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation: referat från konferens

Mitt referat från konferensen ”Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation” som arrangerades i oktober 2017 finns nu publicerat på nutritionsfakta.se. Under konferensen presenterade olika forskare sina resultat kring hälsa och prestation kopplat till rörelse och matvanor.

För att förbättra folkhälsan behövs såväl insatser för mer hälsosamma matvanor i befolkningen, som att vi blir mer fysiskt aktiva och sitter mindre. Ohälsosamma matvanor är det största hotet mot folkhälsan i Sverige.

I den avslutande paneldiskussionen var föreläsarna helt eniga: Stillasittandet måste motverkas och kunskapsläget behöver höjas kring matvanor och fysisk aktivitet kopplat till hälsa i befolkningen, och till prestation i vissa grupper.

Konferensen arrangerades av SNF Swedish Nutrition Foundation i samarbete med Swedish Society for Clinical Nutrition and Metabolism (SWESPEN) och Svenska nationalkommittén för nutrition och livsmedelsvetenskap.

Läs gärna hela referatet här!

I projektet Kokbok för aktiva teens sammanfattar jag de viktigaste hörstenarna för aktiva unga som behöver mycket energi för att utvecklas i sin idrott och prestera bra såväl fysiskt som i skolan. Här hittar du fakta och en bra bas av enkla snabba recept för den hungrige!

Foto: Katja Ragnstam, för boken Hjärna. Hjärta. Mage.

Om träning och hjärnan – nytt på Friskvårdspodden!

Vill du ha en snabbkurs i hur hjärnan påverkas på kort sikt när vi tränar, och långtidseffekterna av att träna regelbundet, då ska du definitivt lyssna på veckans avsnitt av Friskvårdspodden.

Den här gången intervjuar vi Jenny Nyberg, hjärnforskare vid Göteborgs universitet, som under många år studerat hur hjärnans hälsa och funktion påverkas av fysisk aktivitet.

Vi pratar om minne, inlärning, kreativitet, koncentrationsförmåga och fokus, hjärnans åldrandeprocesser och om exekutiva funktioner, och hur allt detta påverkas positivt av att vi rör på oss.

De exekutiva funktionerna styrs från pannlobens olika system av nervbanor – det exekutiva systemet – som ibland kallas ”hjärnans dirigent”. Härifrån styrs förmågan att rikta och behålla uppmärksamhet och koncentration, se sammanhang och reglera beteenden, motiv och känslouttryck utifrån aktuell situation.

Exekutiva funktioner fungerar ofta sämre vid stress – det är en av anledningarna till att det är när vi känner att vi ”inte har tid att träna” som vi behöver det som bäst. Hjärnan fungerar mycket bättre efter pulshöjande aktivitet – dessutom släpper stressen och vi blir gladare. Fysisk aktivitet har positiv effekt för att förebygga och behandla lindrig form av depression.

I avsnittet kommer vi även in på andra faktorer som påverkar hjärnhälsan, såsom berikande miljöer, sömn och kost.

Vill du ha en snabbkurs i hur hjärnan påverkas på kort sikt när vi tränar, och långtidseffekterna av att träna regelbundet, ska du definitivt lyssna på avsnitt 3 av Friskvårdspodden.

Jenny Nyberg är vice ordförande i Brain Athletics, en förening vars syfte är att sprida kunskap om träningens effekter på hjärnan och att samla in pengar till hjärnforskning.

Breaking news! Nu släpps Friskvårdspodden!

Efter en intensiv period av många timmars inspelning, nya lärdomar och tekniska erfarenheter är vi nu redo att publicera första avsnittet av Friskvårdspodden. Det är alltid väldigt kul att bryta ny mark och prova nya grejer. Att nu låta andra lyssna känns väldigt roligt och och lite läskigt – som att stå på tian med vattnet nedanför, tveka inför att hoppa men veta att man bara måste göra det. Väldigt spännande, och… alternativet att backa finns inte på kartan.

Lyssna gärna här!

Här kan du läsa mer om initiativtagarna Anna Krantz och Kajsa Asp.

Tveksamt samarbete: Apoteket – Food Pharmacy

Jag har alltid haft ett stort förtroende för Apoteket. Och haft en känsla av att det som finns där är bra grejer, är noggrant testade och har en vetenskaplig grund. I samband med avregleringen för några år sedan förändrades innehållet något och vissa produkter och kampanjer har varit tveksamma, jag minns till exempel en kampanj om kosttillskott som bland annat visade järninnehållet i salta fiskar, och lärde oss att det krävs 442 gram vitlök för att nå upp i dagsbehovet av kalcium – allt för att visa att det är svårt att komma upp i ett bra näringsintag utan att käka piller och tillskott. Det är inte sant. Helt vanlig mat i lagom mängd räcker i normalfallet alldeles utmärkt för att täcka näringsbehovet.

Under den här veckan fick jag återigen tillfälle att höja på ögonbrynen. I ett nyhetsbrev informerade Apoteket om ett nytt samarbete – med Food Pharmacy. Food Pharmacy är ett företag som framför allt är väldigt duktiga på en sak: marknadsföring och PR. Den noggranna kvalitetskontroll som Apoteket skriver om på sin hemsida känns tveksam, åtminstone i valet av samarbetspartner i frågor om kost och hälsa.

På Food Pharmacy pratar man mycket om kostens antiinflammatoriska effekt, om specifika shots och smoothies med ingredienser som gurkmeja för att man ska hålla sig frisk, och om tarmbakteriernas avgörande roll. Det är veganskt, glutenfritt och sockerfritt – termer som inte ens nämns i de officiella, och gediget vetenskapligt grundade, nordiska näringsrekommendationerna, NNR.

Det är onödigt och synd att krångla till det, och gå in på detaljer istället för att zooma ut och se till helheten vad gäller matvanor och fysisk aktivitet. Det vi behöver göra för att förbättra folkhälsan är att äta lagom mycket, röra oss mer, och följa de basala kostråd som enligt vetenskapen till exempel minskar risken för cancer, hjärtkärlsjukdom, diabetes typ 2 och övervikt/fetma. Att hålla sig normalviktig är en viktig grund, och det löser man inte med en shot gurkmeja eller annan quickfix-lösning. Goda matvanor innehåller frukost, lunch och middag, med grönsaker, fullkorn, fisk, ägg, potatis, rotfrukter, bönor, lite kött om man vill, yoghurt och andra mejeriprodukter, och en liten mängd socker är helt okej. Det viktiga är att vi äter varierat och får i oss lagom mycket energi, rätt sorts fett, och fibrer för tarmbakterierna.

Att prata kost och inflammation är väldigt populärt och inget vi normalt sett behöver fundera på. Inflammation är en naturlig process som bland annat ingår i kroppens svar på träning, och i vårt immunsystem (immunförsvar). Inget farligt alltså, utan faktiskt nödvändigt för att stärka kroppens funktioner. Vill du läsa mer om matvanornas och kostens påverkan på inflammationsmarkörer finns en bra översikt på nutritionsfakta.se.

Att undvika gluten är en modediet och det verkar som att ca tio gånger fler undviker gluten än de som faktiskt behöver det. Onödigt, krångligt och dyrt om du frågar mig. I fullkorn finns massor av goda och viktiga egenskaper för hälsan.

Att äta veganskt kräver mycket kunskap för att kosten ska bidra med allt som kroppen behöver. Visst är det bra att äta mer grönt, men att uteslutande leva på mat från växtriket är ganska komplicerat. Och varför göra maten och matvanorna till ett projekt? Följer du de Nordiska Näringsrekommendationerna behöver du inte fundera så mycket, eller krångla med specialdieter. Ät och njut, och låt livet vara enkelt.

 

Kost och livsstil för hjärta, hjärna och kärl

Onsdagen den 16 maj föreläser Kajsa Asp Jonson om kost och hälsosamma matvanor i seminariet Hur kan jag minska risken att drabbas av folksjukdomen stroke?

Seminariet är öppet för alla och ingen föranmälan behövs. Varmt välkommen att lyssna på föredragen om hur livsstil och levnadsvanor förebygger hjärt-kärlsjukdomar, och hur du kan göra för att minska riskerna och njuta längre av livet.

Hur kan jag minska risken att drabbas av folksjukdomen stroke?

 

 

 

#OnePlanetPlate – klimatsmart mat inom ramarna

Vi lever som om vi hade över fyra jordklot. För att planeten ska överleva måste vi ändra vårt sätt att äta, färdas, konsumera och ta hand om vår egen skit. Så enkelt är det. Det är hög tid att vi alla tar fram vår inre Skogsmulle.

Idag hade Världsnaturfonden, WWF, ett pressmöte om mat och klimat. Maten är en viktig faktor som i Sverige står för 25-30 procent av vår klimatpåverkan. Genom att ändra matvanorna kan vi göra stor skillnad för både klimat och miljö, och samtidigt göra något bra för hälsan – för i stora delar går hänsyn till hälsa och klimat hand i hand.

– För att minska matens klimatpåverkan måste vi jobba på alla fronter och göra flera olika typer av insatser: minska svinnet, ändra kosten och förbättra produktionen, sa Elin Röös, forskare från SLU.

Livsmedelsproduktion påverkar miljö och klimat ur flera olika perspektiv, bland annat biologisk mångfald, kemisk belastning och vattenanvändning. I Sverige är betesmarkerna och slåtterängar våra mest hotade ekosystem. Globalt är expansionen av betesmark ett stort problem. Animaliskt protein globalt sett medför antibiotikaanvändning, markbördighet, djurvälfärd, säkra och hälsosamma livsmedel, samt en rad olika sociala aspekter. Ekonomin måste underkasta sig de sociala och miljömässiga förutsättningarna, menade Elin Röös.

Mat på planetens villkor

På pressmötet lanserade WWF sitt koncept One Planet Plate och Matkalkylatorn. Bland annat finns en exempelmeny som ska visa hur man kan äta för att minska matens klimatpåverkan till en långsiktigt hållbar nivå, det innebär att minska från 2 kg CO2-ekvivalenter per måltid (lunch och middag) till 0,5, eller totalt 11 kg per vecka. Veckomenyn är näringsberäknad och uppfyller de Nordiska näringsrekommendationerna, bland annat vad gäller fettkvalitet.

– Värdena jämförs med energi- och näringsbehovet för en medelaktiv kvinna och når upp i rekommenderad mängd järn, dock är det svårt att komma till rätt nivåer av D-vitamin när man bara äter en portion fisk i veckan, berättade Camilla Sjörs som gjort beräkningarna på uppdrag av WWF. Rapsolja är den fettkälla som dominerar i matlagningen, och frukostarna innehåller en del nötter, så andelen mättat fett är låg.


Rotselleri, spetskål, puylinser och bröd – dagens lunch enligt #OnePlanetPlate.

Kött blir tillbehör eller krydda – istället för huvudingrediens.

Det är glädjande och positivt att veckomenyn inte är vegansk. Jag tror att det blir lättare för människor att ta till sig budskapet om man kan fortsätta äta det man brukar, fast ändra på proportionerna. Det finns både kött, fisk, mjölk och ost på menyn. Men det är kött en gång i veckan, och fisk en gång. Växtbaserad mat har huvudrollen. Det är mycket bönor, linser, kål och rågbröd, och fullkornsbröd eller havregrynsgröt till frukost. Och som mellanmål blir det 3 mackor med hummus, en mug-cake på bönor eller 3 koppar kaffe eller te.

Jag förvånas över hur lite frukt det är på exempelmenyn; rivet äpple, banan eller bär till frukost, men inte mer. Det borde inte vara större klimatpåverkan av ett par svenska äpplen under säsong, tänker jag, men kan ha fel. Jag är också lite fundersam på innehållet av C-vitamin eftersom största delen av grönsaker och rotfrukter i menyn är tillagade. C-vitamin förstörs ju i stor utsträckning vid uppvärmning.

Och sen kan jag som dietist inte låta bli att tänka på hur den här maten kommer att tolereras av personer med IBS. Det blir inte så mycket kvar på menyn om man behöver minska på den typen av mat som brukar ställa till det för den som har känslig mage, och det är ganska många.


Bilder från WWF.

Unna dig ett gott nytt år!

Hoppas du haft en riktigt trevlig och rolig kväll. När fyrverkeridammet lagt sig och sista champagneglaset är diskat kanske något vagt minne av ett nyårslöfte gör sig påmint. Kanske handlar det om att sluta röka, kanske om att springa något lopp, om ett mindre midjemått, godisstopp eller sundare matvanor.

Nyårslöftena ter sig ofta i svart eller vitt. De vittnar om en önskan om att skapa ett mer hälsosamt liv, men ofta är de inte verklighetsförankrade och just därför dömda att misslyckas. Många gånger är ambitionerna höga, och färgade av förbud och blodsmak – och stor risk för skador. Och motivationen är lite som ett tomtebloss: väldigt sprudlande, intensiv och full av energi till en början, men den varar knappt januari ut.

Det man lovar vid tolvslaget har en tendens att bli överambitiöst, och när verkligheten kommer i kapp är allt som blir bestående en känsla av misslyckande och bekräftelse på att man har precis så ”dålig karaktär” som man redan visste – ”vad var det jag sa? Jag visste att jag inte skulle klara av det”.

Ett mer genomtänkt nyårslöfte kan däremot vara väldigt positivt – en nystart på något som blivit vardag är aldrig fel. Sätt gärna höga mål, men låt dem vara långsiktiga och realistiska – så att du även innerst inne vågar tro på att du klarar det. Dela upp målet i små delmål, gärna tydligt mätbara så att du med täta intervaller kan säkerställa att du är på rätt väg. Tänk igenom vad just du behöver för att göra det möjligt att nå dina mål – kanske behöver du bli bättre på att planera in träningen i kalendern, köpa ett par nya träningsskor eller göra en veckomatsedel för att frigöra tid och få bättre koll på vardagsmaten?

Låt det bli ett SMART nyårslöfte den här gången: Specifikt, Mätbart, Attraktivt, Relevant och Tidsbestämt. Och gör gärna förändringar som peppar och inspirerar, och öppnar upp möjligheter. 

Tänk på vad du behöver lägga till istället för vad som ska uteslutas eller förbjudas. Hur kan du i små steg ändra dina vanor för att hitta en långsiktigt hållbar livsstil? Lägg till en näve grönsaker till middagen och ett par skedar färska bär på frukostfilen. Tänk hellre på vad maten ger dig än att fokusera på att den ska vara fri från socker, gluten, tillsatser eller vara extremt kalorisnål. Lägg till ett träningspass eller en promenad på lunchen – all rörelse är bättre att sitta stilla. Små steg i rätt riktning tar dig sakta men säkert till en mer hälsosam helhet.

Unna dig ett gott nytt år, på dina villkor.

motljus

Istället för #beach2018 – träna för #brain2017

Om du någon gång tvivlar på att det är bra att röra på sig, om motivationen tryter eller om du känner att du vill skjuta upp träningspasset eller promenaden till en annan dag – ta fram den här bilden!

brainfitnessDen kanske inte uppfyller alla kriterier för vetenskaplighet, men ger ändå en väldigt häftig bild av vad som händer i hjärnan när vi rör på oss. Det räcker med en promenad på 20 minuter för att få tydliga effekter, men vad som helst är bättre än att fortsätta sitta stilla. Att röra sig mer och äta hälsosamt handlar alltså inte om utseende eller smalhetsideal, det handlar om att hela du ska fungera bättre.

När cirkulationen i kroppen ökar, får även hjärnan ett bättre blodflöde. Om du då dessutom har sett till att få i dig bra och näringsrik mat, då kommer dina hjärnceller att få bättre tillgång till energi, syre och en massa andra viktiga ämnen som behövs för att de ska fungera och kommunicera som allra bäst – det påverkar bland annat kreativiteten, närminnet, långtidsminnet och hjärnans långsiktiga hälsa och funktion.

Istället för att fundera över formen inför Beach2018, träna för att hjärnan ska fungera på bästa sätt; Brain 2017 och framåt. Det som är bra för kroppens alla kärl – alltså en lagom mängd energi i förhållande till ditt behov, mjukt fett, mer grönt, fullkorn och fisk, och mer rörelse – är såklart även bra för hjärnan.

Läs gärna mer om mina tankar kring ett hållbart arbetsliv i detta inlägg: Det finns bara en Quick fix som funkar!

Mat för gravida – även sushi går bra!

Som gravid och ammande behöver man äta mat med mycket näring, det ska räcka till både mamma och barn. Näringstät mat innehåller mycket mineraler, vitaminer, protein och hälsosamt fett.

Ät gärna mycket grönsaker och frukt, välj gärna bröd, flingor, gryner med fullkorn. Variera mellan fisk, kött, fågel och vegetarisk mat så du får en stor variation och bredd av näring och smaker. Tänk på att fisk inte behöver vara varm och lagad middagsmat, det kan även vara en skiva lax, några sillbitar eller makrill som pålägg, eller en enkel snabblunch med sushi eller sashimi.

Äter man tillräckligt av riktig mat minskar ofta suget efter sött. Ät hellre en god och lyxig macka och ett glas mjölk som mellanmål, än kakor, choklad och godis. Då mår du bättre och får i dig mer bra och viktig näring till både dig själv och barnet. Det är många celler som ska byggas upp under graviditet och amning, och cellerna består av de näringsämnen du får i dig via maten – ät bra mat och så ger du kroppen vad den behöver!

I hälso- och kokboken Hjärna. Hjärta. Mage. För hållbar hälsa och ett skönare liv kan du läsa mer om mat med mycket näring, och inspireras av massor av fina bilder och recept på enkel och god mat för hälsan.

Här kan du läsa Livsmedelsverkets råd om mat för gravida, bland annat om vilka fisksorter som är bra att äta för den som är eller planerar att bli gravid.

Fisk och skaldjur är bra mat, ät gärna fisk 2-3 gånger i veckan.

Fet fisk som lax, sill och makrill är en bra källa till nyttiga fettsyror, D-vitamin, jod och selen, som är viktiga inte minst när man är gravid. Det är bra att variera och äta av olika sorter, både feta fisksorter och mager fisk som torsk och sej. Det är viktigt att man väljer odlad lax eftersom vildfångad och egenfiskad lax från Östersjön, Vänern och Vättern kan innehålla tungmetaller och miljögifter. Hela listan med rekommendationer kring fisk hittar du här. Kolla gärna även WWF:s fiskguide för att välja fisk som är bra och skonsam för klimat och miljö.

Gravad fisk, rökt fisk och sushi går bra att äta förutsatt att den är nygjord (eller förpackad nyligen). Detsamma gäller för smörgåspålägg och färdigmat.

kalesalad-avocado-flaxandkale

Det finns två bakterier som man behöver se upp med som gravid: Listeria och toxoplasma.

Toxoplasma finns främst i rått, torkat och gravat kött, till exempel parmaskinka och salami. Bakterierna dör om maten hettas upp till rykande het. Toxoplasma dör om maten får ligga i frysen i minst tre dygn.

Listeria är en bakterie som finns i mat, främst i förpackade livsmedel som charkprodukter och pålägg, gravad eller kallrökt lax, dessertostar och färdigmat, och bakterierna växer till och kan finnas i relativt hög mängd när bäst-före-datumet närmar sig. För friska personer är det inget problem men hos personer med försämrat immunsystem kan listeria bli väldigt farligt.

Listerios (Listeriainfektion) är ovanligt, trots att bakterien är vanligt förekommande i naturen. Risken att smittas av listerios är mycket liten men konsekvenserna allvarliga. Här kan du läsa mer om listeria.

Listeria finns bland annat i jord och vatten, och hos många däggdjur, och är ganska harmlös för de flesta av oss. Risken att smittas är mycket liten, men hos personer med nedsatt immunförsvar, äldre personer och svårt sjuka kan den ge allvarliga konsekvenser. Symtomen varierar men de vanligaste är blodförgiftning och hjärnhinneinflammation, med en dödlighet på 20-30 procent. Hos gravida är det extra angeläget att undvika smittan eftersom listerios kan leda till missfall eller skador på fostret.

Några knep för att undvika listeria:

  • Förvara kylvaror kallt (max +4°C i kylskåpet)
  • Ät nygjorda eller nyförpackade produkter av rå, gravad eller rökt fisk. Undvik skivat smörgåspålägg och kall färdigmat såsom smörgåsar, patéer och röror mot slutet av hållbarhetstiden. Störst risk att få i sig bakterien är när man äter mat som förvarats i flera veckor i kylen och sedan äts kalla. Listeria dör om maten hettas upp till cirka 70 grader, men kan överleva vid frysning.
  • Undvik ost gjord på opastöriserad mjölk, samt mögel- och kittost (även den som är gjord på pastöriserad mjölk), till exempel brie, gorgonzola, chèvre, vacherol och taleggio. Hårdost gjord på både pastöriserad och opastöriserad mjölk går bra att äta, det gäller även fetaost gjord på pastöriserad mjölk. Färskost i ask går också bra att äta, eftersom den upphettas vid tillverkningen.
  • Var noga med att tvätta händerna, samt frukt och grönsaker. Diska skärbrädor och redskap noga.
  • Bakterien kan även överföras mellan djur och människa.
  • Inkubationstiden är från några dygn till några veckor, ibland ännu längre. Listerios är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom.

Läs gärna mer om mat för dig som är gravid eller ammar hos Livsmedelsverket.

Samtal om mat och måltider för äldre: #MAT2017

Under höstens stora matevent i Växjö var en av programpunkterna ett samtal om mat för äldre, mellan Eskil Erlandsson, Cecilia Svanberg och Leif Mannerström. Jag hade förmånen att få vara moderator under samtalet. 

I debatten belystes olika delar av denna stora och viktiga fråga. Maten inom äldreomsorgen är så mycket mer än mat, det handlar även om utbildning, kompetens och självförtroende hos de som lagar, serverar och lyfter fram maten som en viktig del av vården – och livet. Det handlar om respekt för maten och för personerna som jobbar med den, från jord till bord, individanpassning och teamarbete med individen i centrum och förmågan att se både stora perspektiv och små men viktiga detaljer.

En av de viktiga detaljerna är hur vi pratar – om maten och om huvudpersonerna inom äldreomsorgen: ska vi säga matgäster, vårdtagare, patienter – eller brukare? Brukare är ett ord som framför allt Leif Mannerström reagerar starkt mot.

I det samarbete som jag har med Tre Stiftelser och Monica Berglund har jag fått ta del av det här citatet, sagt av en äldre dam:

”Jag vill inte vara en brukare, jag är ju bara en gammal människa.” I ordet ”brukare” ligger en känsla av att man är en belastning, någon som i alla fall inte är en tillgång i sammanhanget.

Kompetens och helhetssyn, individanpassning och teamarbete med vårdtagaren i centrum var några av de nyckelfaktorer som lyftes fram.

Samtidigt som detaljfrågorna kan vara avgörande måste vi lyfta blicken och se helheten och komplexiteten. Måltiden är mer än maten på tallriken, och det räcker inte med duktiga kockar som lagar god mat. Det handlar väldigt mycket om motivation och skapa en känsla av sammanhang.

Hur kan vi göra det mer meningsfullt och väcka lusten hos den äldre att gå upp ur sängen, att ta sig till matbordet och få i sig maten? Och hur kan vi bli bättre på att se personerna och deras önskningar och behov?


Det är tydligt att MAT har blivit ett viktigt forum för oss som på olika sätt jobbar med mat, och det är häftigt hur man lyckas kombinera och balansera lokala och globala frågor kring mat, måltider, produktion, klimat och hälsa.

I summeringen av MAT2017 skriver man bland annat såhär: ”Författaren, journalisten och dietisten Kajsa Asp Jonsson, som skriver mycket om mat och hälsa, har varit konferencier på Konserthuset båda dagarna.

– Jag var här för första gången 2012 och då pratades det om att detta skulle bli matens Almedalen. Det kändes som ett tufft mål men nu har ni ju verkligen lyckats, jag är mycket imponerad av Växjö.”

Jag hoppas vi ses igen nästa år, på MAT2018 den 7-8 september 2018.

 

1 of 9
123456789