Posts Tagged "kostbehandling"

Fibrer kan skydda tarmen vid behandling av cancer

Dags för ett nytt avsnitt av Puls på Vård & Vetenskap och för ännu en dietistkollega att vara gäst i podden. Den här gången möter jag Rebecca Ahlin och får veta mer om hennes forskning kring fibrer, tarmhälsa och fibrernas betydelse i samband med behandling av tarmcancer. Forskningen bidrar till viktig kunskap som kan vara värdefull även vid andra diagnoser.

Rebecca Ahlin forskar inom kost och tarmhälsa vid strålbehandling mot cancer i nedre bukregionen. Hon vill bland annat ta reda på vilken roll fibrer spelar för att skydda och stärka tarmslemhinnan och minska inflammationsprocesser som uppstår i samband med behandlingen. Här berättar hon om forskningen och om hur ny kunskap om mat som stärker tarmen vid cancerbehandling även kan komma till nytta för personer som lider av IBS.

Välkommen in att lyssna på detta intressanta och spännande avsnitt om hur vi med kostens och matvanornas hjälp kan göra kroppen bättre rustad för de tuffa utmaningar som en cancerbehandling innebär.

Beslut om fler dietister i VGR ökar jämlikheten i vården

Idag är en stor dag för dietister i Västra Götalandsregionen. Regionfullmäktige har efter fem års funderande äntligen fattat beslut om en lägstanivå för att öka tillgången till dietist i primärvården; det ska finnas 1 dietisttjänst per 60.000 invånare (vuxna). En låg siffra, men i alla fall ett startläge. På många ställen finns ingen dietist alls och det gör att vården blir ojämlik enligt detta pressmeddelande från Dietisternas riksförbund.

pressmeddelande_DRF VGR RF 7 okt 2014

Ska det vara så svårt att få rätt vård när man har ont i magen?? #blogg100 del 83

Jag håller just nu på med en artikel till Mag-tarmförbundets tidning Kanalen. Den handlar om hur olika det kan vara att få möjlighet att träffa dietist när man har en kronisk tarmsjukdom, till exempel celiaki (glutenintolerans), IBS (Irritable Bowel Syndrome), förstoppning, diarré eller Crohns sjukdom.

Jag har precis gjort en telefonintervju med en primärvårdsdietist som berättade om hur vanligt det är att IBS-patienter blir behandlade helt respektlöst. IBS är än idag lite av en slaskdiagnos, ofta finns det inte speciellt mycket kunskap hos den personal som patienten träffar.
Många gånger startas en vårdkarusell och patienten slussas omkring – kan man inte bakgrunden och fysiologin är det inte så lätt att ställa rätt diagnos. Det är så oerhört viktigt att lyssna och se hela patienten. Och se samband och sammanhang.
Många patienter har snävat in sitt liv utifrån sjukdomen och symtomen, berättade min kollega. Det är ett stort lidande på många plan. Livskvaliteten är låg och matglädjen obefintlig, man utesluter det ena livsmedlet efter det andra och kosten blir allt mer ensidig och torftig – trots att det kanske inte alls är maten som gör att man får problem.

Korrekt kostbehandling är så oerhört viktig. Visst finns det mediciner också, men de hjälper inte fullt ut. Man behöver få träffa en dietist som kan hjälpa en att komma fram till hur och vad man ska äta för att få bukt med, eller åtminstone lindra problemen.

På många ställen i landet är det väldigt glest med primärvårdsdietister, och om man inte vårdas på en specialistklinik kan det vara extremt svårt att få tid hos en dietist. Vården är ojämlik både vad gäller geografiskt läge och vad gäller inkomst – för om du kan lägga 700-900 kronor på en konsultation så går det att hitta privatpraktiserande dietister som kan ta emot. På vissa läkarmottagningar finns det dock dietist inom vårdcentralens avtal, då kan det räcka med vanlig patientavgift. Sådana avtal är, så vitt jag känner till, ganska sällsynta.

Jag får ofta höra att ”det är så ont om dietister”. Det är inte sant. Det finns massor av dietister, problemet är bara att det inte finns tillräckligt många tjänster.

Inför BOT nu. För allt annat känns puckat.

I Sverige kan man göra skatteavdrag för tjänster som gör det lättare att ta hand om sitt hus, sin egendom. RUT och ROT infördes bland annat för att förbättra arbetsmarknaden för hantverkare, städare och fönsterputsare.

Motsvarigheten inom hälsosektorn kallas BOT och innefattar tjänster som underlättar för den enskilde att ta hand om kropp och själ. Förutom de fördelar som finns på arbetsmarknaden i form av fler arbetstillfällen, större trygghet och minskad arbetslöshet hos till exempel dietister, finns det massor av positiva effekter, bland annat på samhällsekonomin; mindre vårdkonsumtion och minskat tryck på kommun- och landstingsfinansierad vård, mindre läkemedelsanvändning, mindre sjukskrivning och bättre livskvalitet.
Vill du veta mer, läs gärna ett tidigare inlägg här.
Så vad väntar ni på? Inför BOT nu!

20130116-180634.jpg

Om BOT, samverkan och respekt

I senaste numret (4/2012) av Kroppsterapeuternas yrkesförbunds tidning skriver jag en krönika om mina tankar om BOT- avdrag – kroppens motsvarighet till RUT och ROT.

20121121-084058.jpg

Om BOT, samverkan och respekt

Sedan några år tillbaka kan vi i Sverige få skatteavdrag för tjänster som hjälper oss att sköta våra hem. På flera sätt känns det logiskt att öppna upp för motsvarande förmåner när det gäller att ta hand om kroppen. Och ganska egendomligt att det inte var där det hela började.

RUT- och ROT-avdrag förbättrar arbetssituationen för personer som utför husarbete. Utöver de fördelarna har BOT dessutom en betydande samhällsekonomisk dimension i form av minskade kostnader för ohälsa som idag betalas av både individen, samhället och arbetsgivaren; mindre övervikt, kroppar som fungerar bättre, och mindre vårdkonsumtion. Mindre medicinering för värk, ångest, kolesterol, diabetes och högt blodtryck, och mindre sömntabletter. Mindre sjukfrånvaro, mer effektivitet och glädje.

Samverkan och tydliga riktlinjer

I min drömvärld finns det kravspecifikationer och kriterier för BOT-finansierad vård. De som har bäst kunskaper kring kost ger kostråd, de som är bäst på att knacka kotor sysslar med det, och så vidare. Om kunden efterfrågar en kompetens som man inte själv har hänvisar man till en annan yrkesgrupp. Respekt, samverkan och samarbete borgar för kvalitetssäkring.

Framtidens hälso- och kvalitetsmedvetna kund vill ha enkla snabba lösningar och färdiga koncept, vet att olika terapier ofta ger synergieffekter, och väljer kliniker med många olika aktörer under samma tak – var och en med hög kompetens inom sitt ämnesområde. Dokumentation och utvärdering är viktigt, och en gemensam terminologi ett grundläggande led i det arbetet.

Jag hoppas att regelverket kring BOT landar i närheten av min drömbild. För hur ska vi kunna utvärdera om vi inte kan säkerställa att behandlingen utförts på rätt sätt?

Nya möjligheter

BOT leder till en ökad jämlikhet i vården i och med att sjukdomsförebyggande behandlingar blir tillgängliga även i lägre socioekonomiska grupper. För privatpersoner innebär det att man till ett rimligt pris kan få bra rådgivning och behandling innan man blivit sjuk – och för sjukvården ett minskat tryck när det gäller livsstilsrelaterade sjukdomar. För samhället och för arbetsgivare finns det massor av pengar att spara.

I min roll som privatpraktiserande dietist innebär BOT en möjlighet att få bättre snurr på verksamheten. Fler och återkommande kunder innebär en större efterfrågan, större trygghet och möjligheter för fler kollegor att etablera sig.

Kvalitetssäkring är en viktig fråga, inte minst när det gäller kostbehandling. Det finns många yrkesgrupper som sysslar med kostrådgivning på olika nivåer och i olika omfattning: Kostrådgivare, kostcoacher, näringsterapeuter, företagssköterskor, hälsopedagoger, personliga tränare, friskvårdsterapeuter…

Min önskan är att dietister och nutritionister, alltså de yrkesgrupper som har gedigen utbildning i kost och näringslära, blir de som får ge kostråd under BOT:s flagg. Det är rimligt att kostbehandling utförs av de yrkesgrupper som har högst utbildningsnivå – och ett absolut krav att sjukdomsrelaterad specifik kostrådgivning görs av en legitimerad dietist.