Posts Tagged "livsstil"

Friskvårdspodden – från gamer till raw food kock

Dags för ett nytt avsnitt av Friskvårdspodden.

Den här gången möter vi Viktor Ingemarsson – mest känd som Raw Chef Viktor. Viktor har många års erfarenhet som kock på finkrogen, och för ett tiotal år sedan startade han raw food-restaurangen på Sankt Jörgen park, en av Göteborgs bästa SPA-anläggningar. Han driver numera bolag som importerar och marknadsför råvaror inom hälsa och raw food och har gjort ett par böcker, den senaste heter En grön kärleksaffär.

Det intensiva livet som gourmetkock kombinerade han med ett spelande som blev en verklig hälsorisk för Viktor. Han jobbade hårt, tillbringade all sin lediga tid framför skärmen, prioriterade bort att sova, drack en hel del alkohol och blev till slut ganska sjuk.

För att bryta mönstret åkte han till Indien och hittade olika sätt att varva ner, äta mer hälsosamt och komma ur sitt spelberoende. Halvåret i Indien blev vändningen för Viktor och via sin raw food-restaurang bidrog han starkt till att trenden fick fäste i Sverige.

Hör hela Viktor Ingemarssons spännande livsresa i senaste avsnittet av Friskvårdspodden!

Och vill du se mer, besök gärna RawchefViktor på Instagram.

 

Coaching som metod för att hitta kraften i livet: Nytt på Friskvårdspodden

Den här veckan träffar vi coachen Helen Gustafsson, som driver Carisma Coaching. I avsnittet samtalar Anna och Kajsa med Helen om motivation, långsiktiga mål och delmål, och hur man bör tänka när man vill göra en förändring.

Många gånger missar vi målet på grund av att vi inte riktigt har bestämt oss. Det är viktigt att noga tänka igenom hur stark viljan är att förändra, och ta reda på vilka resurser man behöver för att komma till ett önskat läge. Det kan till exempel handla om att ändra matvanor, komma igång med träningen, gå ner i vikt eller sluta röka – eller att jobba smartare för att minska stressen och skapa bättre flyt på jobbet. Stress är ofta en bidragande orsak till sjukfrånvaro, skavande relationer och sämre resultat – stressen gör det svårare att fokusera, och bidrar ofta till sömnproblem och värk, till exempel i nacke och axlar.

Helen berättade om hur coachen kan ge vägledning för att hitta målet, och hon jobbar ofta utifrån GROW: Goal – Reality – Options – Will. Coachsamtalet är neutralt och syftar till att stötta klienten i att komma vidare och hitta mer kraft, det kan till exempel handla om karriär, privatliv eller medvetna val för hälsan.

Det gäller att hitta vilka steg som leder till hållbara och långsiktiga förändringar. Ofta är det ganska små medel som gör skillnad, och medvetna val kring sitt beteende är lika viktigt oavsett om det gäller livsstil och vanor, som när det handlar om arbetsmiljö eller relationer.

Lyssna gärna på veckans avsnitt av Friskvårdspodden!

Bilden kan innehålla: text

Kick off med Friskvårdspodden: nytt avsnitt!

Skönt att vara tillbaka i rutinerna igen – nu välkomnar vi hösten och en behaglig och samtidigt spännande vardag. Veckans avsnitt är ett fartfyllt samtal kring livet där man vill hinna med mycket, och samtidigt ha sunda vanor, må bra och hålla sig frisk och stark.

Hälsa och prestation hos medarbetarna påverkar ekonomin, både hos arbetsgivaren och individen – och dessutom har man roligare och sprider mer positiv energi när man mår bra. Vi behöver vårda kroppen så att den fina maskin vi fått fungerar på bästa sätt, blir en tillgång istället för ett hinder, och så småningom blir ett trivsamt äldreboende.

Den här gången pratar vi om hälsa och livsstil, och om varför inga Quick-fix-metoder fungerar. Lägg till bra saker för hälsan, och hitta din egen väg för hållbart hälsosamma val – en livsstil som du och familjen trivs med, och som ger mervärden istället för dåligt samvete.

I avsnittet får du massor av tips för en mer hälsosam vardag, och Kajsa och Anna avlivar ett antal myter, bland annat kring proteinbehov och modedieter. Du får också veta mer om mat för aktiva barn och hur kolhydrater och protein samspelar när det gäller träning, prestation och utveckling.

Här kan du lyssna på veckans avsnitt av Friskvårdspodden!

Och här kan du läsa mer om varför vi gör Friskvårdspodden.

 

 

 

Kost och livsstil för hjärta, hjärna och kärl

Onsdagen den 16 maj föreläser Kajsa Asp Jonson om kost och hälsosamma matvanor i seminariet Hur kan jag minska risken att drabbas av folksjukdomen stroke?

Seminariet är öppet för alla och ingen föranmälan behövs. Varmt välkommen att lyssna på föredragen om hur livsstil och levnadsvanor förebygger hjärt-kärlsjukdomar, och hur du kan göra för att minska riskerna och njuta längre av livet.

Hur kan jag minska risken att drabbas av folksjukdomen stroke?

 

 

 

Hälsolitteracitet – ett viktigt, men helt omöjligt ord

Hälsolitteracitet. Ett svårtytt och svåruttalat ord med en ganska självklar innebörd: Hälsolitteracitet handlar om att ta till sig information, att använda sina kunskaper kring livsstil och vanor, och att ta ansvar för sitt mående – och alltså ta kontrollen över de faktorer som påverkar hälsan, både nu och i framtiden. Det kan handla om bra matvanor, att röra sig mer i vardagen, att sluta röka, prioritera sin sömn och att dricka måttligt med alkohol.

Kunskaper kring sambanden mellan hur man lever och hur man mår är en viktig del, men det handlar också om förmågan att omsätta sin kunskap i praktiken, och ganska mycket om ett förhållningssätt: Att värdesätta och ta hand om kroppen och knoppen,  tänka igenom vad som är viktigt i livet, och istället för att fokusera på hinder göra det bästa av sin situation.

Att individen tar ansvar och gör medvetna val för hälsan är helt avgörande för om man ska lyckas med hälsosatsningar, till exempel i skolan, på jobbet eller i samhället.

Ett steg i taget tar dig framåt
Många tror att förändringar som har med hälsa och livsstil att göra måste vara väldigt omfattande för att de ska spela någon roll. Faktum är att det ofta är de små men långsiktiga och varaktiga förändringarna som har störst betydelse. Medvetna och kunskapsbaserade val kanske låter som att man måste göra avkall på allt man tycker om, men goda vanor för hälsan behöver varken vara komplicerat eller trist. Det kan till exempel handla om så enkla saker som att stå upp vid skrivbordet, cykla eller gå istället för att ta bilen, lägga till en näve grönsaker till lunchen eller välja ett grövre bröd istället för det vita.

Win-win
Många gånger ger den mat som gör att du mår bättre dessutom många trevliga och smakfulla upplevelser. Ät och njut av maten med alla dina sinnen, så blir du mätt på mindre och får samtidigt uppleva mer njutning – här hittar du en kort beskrivning av mindful eating. En mer utförlig förklaring finns i min senaste bok.

I mina böcker finns enkla förklaringar till sambanden mellan vad du gör och hur du mår. Man kan kalla det ”hälsolitteracitet”, man kan också kalla det ”kloka medvetna val och vanligt sunt förnuft”. Klicka här för mer info om Hjärna. Hjärta. Mage.

Begreppet hälsolitteracitet förklaras såhär, på hemsidan halsolitteracitet.se:

”Hälsolitteracitet är förmågan att förvärva, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa och omfattar till exempel att läsa och förstå information, att kunna förhålla sig till och värdera information och att kunna kommunicera hälsobudskap, både för att få råd angående den egna hälsan och för att stödja andra i deras hälsorelaterade beslut.

Utgångspunkten för hälsolitteracitet är att människor själva kan främja hälsa, lösa hälsoproblem och vara aktiva samarbetspartners i val av åtgärder och i beslut som fattas.”

Kajsa-Asp-Jonson-BMS-Horizont

 

Matvanorna som förebygger cancer #worldcancerday

Goda matvanor och mer motion kan förebygga vart tredje cancerfall
Livsstilen har stor betydelse för vår hälsa och livskvalitet, och med hälsosamma vanor kan vi förebygga hela 90 procent av icke smittsamma sjukdomar, NCD (non-communicable diseases), bland annat många olika cancerformer. Vart tredje fall av de cancerformer som är vanligaste Sverige cancer skulle kunna förebyggas med goda matvanor och mindre alkohol, mer fysisk aktivitet och en hälsosam vikt.
Råden kring mat, alkohol, fysisk aktivitet och kroppsvikt med syfte att förebygga cancer kan även förebygga och behandla flera andra livsstilsrelaterade sjukdomar såsom fetma och övervikt, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Dietisternas riksförbund, tillsammans med Regionala cancercentran RCC och Socialstyrelsen, menar att svenskarna inte är särskilt bra på att äta tillräckligt av livsmedel som ger näring och fibrer:
– Åtta av tio äter för lite grönsaker och frukt
– Sju av tio får i sig för lite fibrer, till exempel från fullkornsbröd, flingor och gröt
– Genomsnittssvensken äter dubbelt så mycket salt och dubbelt så mycket kött jämfört med aktuella rekommendationer
– Bara var femte person är tillräckligt fysiskt aktiv för att få en positiv hälsoeffekt
– Hälften av alla vuxna män, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn har övervikt eller fetma.

I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor, och 38 procent av fallen kan förebyggas genom mindre alkohol, mer fysisk aktivitet och en hälsosam vikt. Nära hälften (47 procent) av fallen av tjock- och ändtarmscancer (den tredje vanligaste cancerformen) skulle kunna förebyggas med mer fysisk aktivitet och en hälsosam vikt, mer fibrer, och begränsning av alkohol, rött kött och charkprodukter.
För referenser se artikel i Läkartidningen (2017-01-20).

Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för samband mellan matvanor och fysisk aktivitet, och risken att utveckla olika cancertyper. Internationell forskning och rekommendationer finns samlat hos World Cancer Research Fund (WCRF). Budskapen och råden har nu översatts till svenska av Dietisternas riksförbund (DRF), på uppdrag av Socialstyrelsen.

Fröknäcke-världscancerdagen-fibrer

I boken Hjärna. Hjärta. Mage – för hållbar hälsa och ett skönare liv finns dessa och många andra bilder, inkl. recept som lever upp till råden för att förebygga flera av de vanligaste cancerformerna. Recepten och budskapen i boken minskar även riskerna för flera andra kost- och viktrelaterade sjukdomar, till exempel diabetes, förhöjt kolesterol, högt blodtryck mm). Foto: Katja Ragnstam.

 

Dietisternas riksförbund har utifrån fakta och budskap från WCRF tagit fram
10 råd för goda matvanor och livsstil som förebygger cancer:

Håll en hälsosam vikt
Övervikt och fetma ökar risken för elva olika cancerformer, bland annat bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer samt cancer i bukspottskörteln, gallblåsan, levern och njurarna. Body mass index (BMI) bör ligga inom normalintervallet: 18,5-25.

Rör dig mer
Var fysiskt aktiv minst en halvtimme varje dag. Gå och cykla istället för att ta bilen – undvik stillasittande. Stå vid skrivbordet, ta aktiva pauser ofta under arbetsdagen.
Fysisk aktivitet påverkar många olika system i kroppen. Det finns stark evidens för att ökad fysisk aktivitet ger en rad positiva hälsoeffekter och sannolikt även en bättre livskvalitet. Ökad fysisk aktivitet minskar risken för tjocktarmscancer, bröstcancer och livmodercancer.

Ät mer grönt och fullkorn
Grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, bönor, linser, ärtor och fullkorn ger fibrer som bland annat minskar risken för tjocktarmscancer. Fiberrik mat har ofta ett bättre tuggmotstånd och ger en längre mättnadskänsla. Fibrerna bidrar till minskad risk för övervikt och fetma, och ger näring till tarmbakterierna.
Ät mer, och mer varierat av fullkorn, grönsaker, frukt, bär, rotfrukter och baljväxter. Täck gärna två tredjedelar av tallriken med mat från växtriket. WCRF rekommenderar 600 gram grönsaker, frukt och bär per dag, Livsmedelsverket nöjer sig med att rekommendera 500 gram per dag, vilket motsvarar 2-3 frukter och halva eller åtminstone 1/3 av tallriken täckt av grönsaker vid lunch och middag. Variera och välj gärna även grova sorter, som morötter, bönor, broccoli och kål av olika slag.

Ät mindre av mat med hög energitäthet och låg näringstäthet
Mat och dryck med högt energiinnehåll gör att det är lätt att få i sig för mycket energi, och det ökar risken för övervikt och fetma – se ovan!
Godis, chips, kakor och bakverk, snacks, energirik snabbmat, söta drycker och alkohol är några av de livsmedel som ofta bidrar med för mycket energi (kalorier). Snacks innehåller dessutom ofta stora mängder salt. För mycket salt ökar risken för magsäckscancer.

Det handlar däremot inte om lågkolhydratkost, utan om att välja livsmedel med mervärde och gärna långsamma stabila kolhydrater som påverkar blodsockret på ett skonsamt sätt. 

Ät näringsrik mat – hämta inte näringen från kosttillskott
Låt maten du äter täcka behovet av protein, hälsosamt fett, vitaminer, mineraler och fibrer. Kosttillskott och specialprodukter kan aldrig ersätta vanligt hälsosam mat.

Begränsa rött kött och undvik charkprodukter
Välj gärna fisk eller fågel, och välj vegetabiliskt protein åtminstone några gånger i veckan – begränsa mängden kött till högst 500 gram per vecka.

Drick mindre alkohol
Alkohol ökar risken för bröstcancer samt cancer i mun, hals, matstrupe, tjocktarm och lever. Dessutom är öl, vin, sprit och drinkar kaloririka, och alkohol bidrar ofta till ett för högt energiintag.

Undvik möglig mat
När till exempel nötter och spannmål möglar kan det bildas aflatoxiner som är cancerogena och som ökar risken för levercancer.

Amma
Amning rekommenderas under barnets första sex månader.

Sekundärprevention
Även den som har drabbats av cancer och genomgått behandling bör följa ovanstående råd – för att minska risken för att återinsjukna i cancer och för att förebygga andra livsstilsrelaterade sjukdomar.
Under pågående cancerbehandling är mat och näring centralt för behandlingsresultat, rehabilitering och livskvalitet.

 

För dig som vill veta mer
För mer information, se Dietisternas riksförbunds projekt Mat och cancer, World Cancer Research Fund, Livsmedelsverkets kostråd samt Folkhälsomyndigheten om fysisk aktivitet.

Solljus ger mer än D-vitamin 

Under perioder som dessa, då det känns som att solen knappt går upp på flera dagar, är det inte så konstigt att man känner sig vintertrött. Solljuset påverkar vår dygnsrytm och när det är stor ljusskillnad mellan natt och dag får vi hjälp av hormoner att vakna på morgonen – och att komma till ro när det är dags att sova. När det relativt mörkt under hela dygnet får man mindre av de naturliga ljusvariationerna.

D-vitamin påverkar i princip alla våra celler, och brist på vitaminet kan göra att man blir trött, deppig och mer känslig för infektioner och sjukdomar. D-vitamin bildas i huden när vi är ute i solen, men under vinterhalvåret fungerar detta inte på nordliga breddgrader. Då måste vi få i oss D-vitamin via mat och dryck såsom lax och annan fet fisk, berikat fett och berikade mjölkprodukter. Läs gärna mer i denna artikel som jag skrivit i Perspektiv.

Kosttillskott kan vara aktuellt men innebär vissa risker eftersom innehållet i burkarna varierar och inte alltid stämmer med informationen på etiketten. Läs mer om det här.

Att komma ut på en lunchpromenad gör dig piggare trots att inte D-vitaminet påverkas. En stund i dagsljus, ökat blodflöde till hjärnan och lite nytt syre gör dig mer fokuserad under eftermiddagen och du får mer gjort.

Istället för nyårslöften – nå dina mål via fem enkla steg. 

Första vardagen och dags för en kamp mot dina nyårslöften? Dags att börja träna, sluta röka, hitta formen, bli av med muffinsmagen och sätta kurs mot Beach 2017 – eller är det dags att hitta smarta långsiktiga sätt att jobba med din hälsa och dina mål?Fundera en stund och skriv ner hur din målbild ser ut. Vad behöver du göra för att ge dig själv en ärlig chans att nå målen? Är det värt det? Om svaret är JA är det bara att sätta igång. Let’s do this!
Ta hjälp av mina fem enkla tips – för att bli bättre på någon sport, få mer gjort på jobbet eller i skolan, för att hitta vanorna som gör att du aldrig mer behöver gå på diet, och för att du vill känna mer energi och prioritera din hälsa.

Gör gärna en checklista och jobba varje dag med dessa fem mål:

1. Mindre alkohol

2. Mer grönt

3. Mer rörelse

4. Prioritera din sömn

5. Hitta balansen

Fler tips och massor av recept hittar du i boken Hjärna. Hjärta. Mage. – din guide till balans, hälsa och ett skönare liv. 


Bild: Maria Gustafsson, i samband med inspelningen av ett avsnitt till podden Gott prat

Fira julen mer klimatsmart

Julen är en period som förknippas med mycket kött och annan mat, godsaker och familjetraditioner – och en hel del klimatpåverkan. Finns det något du kan göra annorlunda den här julen – för att minska klimatavtrycket?

Planera

Tänk igenom vad som känns slentrianmässigt och onödigt – planera och prata igenom hur ni vill ha det. Köp inte saker eller mat bara för att hålla fast vid traditioner (som kanske ingen egentligen uppskattar).

Janssons frestelse, potatis, röd- och grönkål, svenska äpplen, bröd och sill i alla dess former är rätter som påverkar klimatet i liten utsträckning. Sill, lax och annat fet fisk är dessutom rik på D-vitamin och fettsyror som är positiva för hjärta och kärl. Kött, korv, skinka och köttbullar ger ett större klimatavtryck och innehåller mer av det mättade fettet. Ät gärna mindre av dessa.

Allt som är gött är inte kött

Prova gärna något nytt vegetariskt recept. Grönkål, rödkål, clementiner, fikon och nötter är säsongsanpassade ingredienser som passar perfekt i en fräsch och matig sallad. Toppa gärna med kärnor av granatäpple och en vinägrett eller syrlig dressing gjord på pressad apelsinsaft.

Använd kikärter, bönor och andra baljväxter och gör nya varmrätter med härliga kryddor. Många av julens kryddor passar perfekt i vegetariska rätter.

Och rostad grönkål är fantastiskt gott, både som ensamt snacks och som topping på en sallad eller soppa.

Det handlar om att balansera mängden – så slipper man man tröttna på julmat och slänga det som inte blir uppätet. Att slänga mindre mat – alltså köpa hem mindre, förvara smart och äta upp innan det blir för gammalt – är bästa sättet att minska klimatavtrycket utan att det egentligen behöver märkas vid matbordet. Vi slänger 20-25 procent av maten vi bär hem från affären, alltså var fjärde matkasse. Och det vi slänger har ju belastat klimatet helt i onödan.

Skippa skumtomtarna

De mesta sötsakerna på julbordet innehåller massor av kalorier men ingen annan näring. Skumgodis är i princip fritt från näringsämnen och tillverkningen innebär processer som kostar mycket energi. Dessutom innehåller det ofta en hel del tillsatser; konserveringsmedel, konsistensgivare och färg- och smakämnen. Välj bort skumtomtar och annat godis och ät hellre torkad frukt som fikon, russin och nötter när du vill ha något sött. De är mer klimatsmarta alternativ som dessutom innehåller fibrer och en hel del mineraler och andra näringsämnen som gör nytta i kroppen.

Gör eget godis och choklad, och välj gärna fairtrade och eko när du köper dina råvaror. Tycker du att de är dyra – satsa hellre på kvalitet än kvantitet. Jag lovar att de både gör och smakar mer gott än lågprisalternativen.

Rörligt umgänge

Hitta andra sätt att umgås med släkt och vänner än att sitta stilla. Åk pulka, ta en långpromenad, gör snöänglar, åk skridskor, ta en skidtur. Ta en promenad varje dag när du är ledig.

Julklappar för livet

Hoppa över prylar och andra dammsamlare. Ge bort en upplevelse, en god middag, ett träningskort, ett presentkort på massage eller personlig träning istället. Eller varför inte en god bok?!

Skapa dig den jul du önskar. Julen är tid för eftertanke och lugn och ro. Ställ inte krav på dig själv eller andra som skapar stress, utan njut av sköna dagar och passa på att ladda batterierna.

IMG_3905  IMG_3791        IMG_3547 IMG_3510  IMG_3232IMG_9694.JPG

 

 

 

Gummibandsmetoden: Ta små steg i rätt riktning

På regelbunden basis skriver jag krönikor kring mat, hälsa och livsstil till KungälvsPosten.

Dagens krönika handlar om hur jag ser på nyårslöften och att sätta mål som är möjliga att nå – som ett skönare alternativ till storslagna satsningar på ett nytt och nyttigt liv som varar ett par veckor och sedan bara lämnar kvar en bitter känsla av besvikelse och uppgivenhet. Läs här om det jag kallar Gummibandsmetoden:

… ”Att ändra vanorna i små steg ger kanske inte samma dramatiska effekt, men små förändringar ger ofta varaktiga resultat. Du kommer inte att bli hög på din egen förändringsvilja eller av att du på några dagar tappar ett par kilo vätska, men de nya vanorna är lättare att behålla. När de efter några veckor sitter stabilt kan du gå vidare mer fler förändringar och i små steg bygga upp goda vanor för hälsan.

Fokusera på vilka plusvärden du får av att lägga till bra grejer istället för att lägga en massa kraft på att tänka på vad du inte ”får” äta eller dricka. Tänk på hur ditt immunförsvar stärks av att lägga till ett par skedar bär i frukostgröten eller en näve bladspenat till lunchen. Och visst blir du piggare när du tar en promenad på lunchen eller tar cykeln istället för bilen till jobbet?

Låt varje gång du äter vara ett tillfälle att tillföra kroppen något bra. Istället för en färdigköpt chokladboll, gör en egen på kakao, nötter och torkad frukt. Ta en banan och några nötter istället för en snickers, eller ett par bitar mörk choklad som gör dig mer nöjd och mindre sockerchockad.

Jämför dig inte med andra utan anpassa utmaningarna efter dina egna förutsättningar och låt dem hellre innebära löften och åtaganden inför dig själv. Lägg ditt fokus i att det är du som styr över dina val och vanor. Ge dig själv en klapp på axeln varje gång du hållit ditt löfte till dig själv.

Du är den som bäst känner skillnaden – och stoltheten när du klarat av att nå ditt mål och lyckats med det du bestämt dig för.”

1 of 17
12345