Posts Tagged "livsstil"

Pep-rapporten synliggör utmaningar för ungas hälsa

”Coronapandemin må inte ha skördat många dödsoffer bland barn och unga. Ändå har den påverkat deras fysiska och psykiska hälsa. En hel generations välmående står nu på spel och det är dags att agera”  menar Carolina Klüft, verksamhetschef Generation Pep, tillsammans med flera andra skribenter i ett debattinlägg tidigare i veckan. Samtidigt publicerades den rapport som organisationen tagit fram utifrån sin senaste kartläggning – Pep-rapporten.

Rapporten visar tydligt att pandemin för många har inneburit mer stillasittande och mer tid framför skärmen. Utifrån vad jag ser i min närhet kan jag bara hålla med. Det egna ansvaret, motivationen och kunskapen hos en själv och övriga familjen får en betydligt större betydelse när inte samhällets skyddsnät finns där på samma sätt.

När skolor och föreningar håller stängt försämras matvanorna och det blir en större utmaning att bryta stillasittandet. Den nya situationen med distansundervisning tacklas olika av olika individer. Vissa ligger kvar i sängen större delen av skoldagen. Andra stiger upp, äter frukost, klär på sig och sitter vid sitt skrivbord när det är lektion, deltar i samtalen och är aktiva, även på idrottslektionerna.

Vi har pratat en hel del i Friskvårdspodden om hur distansarbete och hemmakontor påverkar vuxnas hälsa, och självklart påverkar det barn och unga minst lika mycket. Troligtvis mer, eftersom de är i en fas i livet där vanor och livsstil grundläggs. Deras personliga utveckling och fysiska och sociala förmågor och hälsa behöver näring och utmaningar på en lagom hög nivå, de behöver sin motivation och lust att göra bra saker för hälsan här och nu – inte minst eftersom de saknar konsekvenstänk. De förstår inte att deras beteende och val påverkar hur de mår på längre sikt. Och rutiner och vanor är bräckliga – under tonårstiden är det väldigt lätt att istället för att träna, ta en promenad eller springa en runda prioritera kompishäng, ännu ett par avsnitt av en serie eller några fler swipe på TikTok.

På samma sätt är det lätt att halka ur sina rutiner vad gäller maten. Det är skönare att ligga kvar under täcket än gå upp och äta frukost. Om ingen har förberett en bra lunch är det svårt att hinna fixa och äta något vettigt på de korta rasterna. Om man inte har skolmaten att falla tillbaka på är det lätt hänt att man istället tar en läsk, en energidryck, billiga sötsaker eller snabbmat – med följden att man får i sig för lite näring och för mycket kalorier. Läs här om en undersökning från Köpenhamn där en skolklass (årskurs åtta) har gått upp i snitt 7 kg under året som gått.

Även Livsmedelsverkets undersökningar om matvanor hos ungdomar visar att skolmaten har stor betydelse för hur mycket man får i sig av till exempel fisk och grönsaker. Det är inte ovanligt att skolmaten är det enda lagade målet en tonåring äter per dag. Samma undersökning visar också att tonåringar är mer fysiskt aktiva på vardagar än lördagar och söndagar. Med distansundervisningen är det plötsligt helg och hemmahäng varje dag i veckan, och dessutom har många fritidsaktiviteter hållit stängt eller begränsat sin verksamhet vilket bland annat gjort att många har slutat med sina lagsporter.

Våra vanor kring mat, rörelse och sömn påverkar hjärnan, koncentrationsförmågan, strategier för att hantera stress och vår förmåga att se samband och lära oss nya saker. Därför är det särskilt viktigt att en skoldag eller arbetsdag innehåller alla dessa delar. Att kliva upp ur sängen och ta sig till skolan gör att hjärnan vaknar och du får bättre förutsättningar för att hela du ska fungera som bäst. Läs gärna mer om detta hos Brain Athletics.

Så vad ska man göra?!
Det är inte lätt att motivera en trött tonåring att röra sig mer, sova på natten, vara ute i dagsljus, äta vettigt och minska på socker och snacks. Jag tror att man måste sätta på sig tonåringens glasögon och se det ur deras perspektiv. Hitta motivatorer som funkar här och nu. Se till att det blir kul och lustfyllt att röra på sig och äta bra grejer. Skär upp lite frukt och grönsaker i bitar och smyg in dem vid skärmen. Oftast är det vettigare att fokusera mer på vad man faktiskt behöver få i sig än vad man ska undvika.

Kanske man kan komma överens om gemensamma regler vad gäller rörelse, skärmar och speltid. Muta dem lite, och framför allt: var en bra förebild. För vi vet ju att barn gör som vi GÖR, inte som vi SÄGER. Kanske är det en sanning som är ännu starkare och viktigare nu än någonsin tidigare.

Har du frågor om hälsosamma matvanor? Ställ dem till en dietist – inte till Google eller till någon som lovar snabba resultat.

Bra mat för hälsan är hållbara på sikt och bidrar till att du mår bra både nu och i framtiden.

I mina böcker finns enkel fakta och bra recept för alla åldrar:
Klara, färdiga… Kör! riktar sig till tonåringar.
Hjärna. Hjärta. Mage. är mer för vuxna.

  

 

Här är Generation Peps sammanfattning av rapporten och en länk om du vill läsa mer:

Varje år ger Generation Pep ut Pep-rapporten, en årlig temperaturmätare på barn och ungas fysiska hälsa. Över 8000 barn i åldern 4-17 år har fått svara på frågor om sina levnadsvanor. I årets rapport framgår att den pågående coronapandemin har påverkat barn och ungas mående negativt. Men den visar också att ”livsstilspandemin”  – där vi under lång tid blivit allt mer inaktiva och äter för lite av det kroppen behöver – inte tenderar att avstanna. 

I Pep-rapporten 2021 kan vi bland annat se att:

1 av 5 barn svarar att de rört sig mindre under pandemin och nästan 1 av 3 svarar att de har haft mer skärmtid under pandemin. Bland gymnasieungdomarna upplever 3 av 10 att de varit mindre fysiskt aktiva.

Endast 2 av 10 barn når  den  rekommenderade nivån av fysisk aktivitet. Flickor når rekommendationen i lägre  utsträckning än pojkar, redan ifrån  sju års ålder är flickor mindre aktiva.

1 av 10  barn  har  fem  timmar eller mer stillasittande skärmtid. Tonåringarna har mest skärmtid –  30  procent  spenderar  fem timmar  eller mer  framför skärmen  utanför  skoltid.

44  procent  av tonåringarna sover mindre än  rekommenderade  8-9  timmar  per dygn.

Endast  1 av 10 barn  lever hälsosamt, det vill säga att de både rör  på  sig  i den utsträckning de behöver samt äter tillräckligt av det som kroppen mår bra av.

Pep-rapporten 2021 visar  likt tidigare år  att endast två av tio barn och unga  når upp till Världshälsoorganisationens rekommendationer kring fysisk aktivitet om  i genomsnitt  60 minuter per dag. Allra värst ser det ut bland de äldre barnen. Det är också tonåringarna som blivit mest inaktiva under pandemin då deras idrottsaktiviteter ställdes in och  gymnasieungdomar har  haft digital undervisning  en stor del av läsåret.

Detta innebär att många  tonåringar  kan ha spenderat hela dagar stillasittandes under lektionstid för att sedan fortsätta med stillasittandet på sin fritid i form av datorspel, tv-tittande eller  surfande.

Du kan ta del av hela Pep-rapporten 2021 här.

 

 

Cairy – nätverk för människor i missbruk #Friskvårdspodden

I den här veckans upplaga av Friskvårdspodden möter vi Andreas Haglund, en av grundarna till Cairy – appen som ska bli världens största nätverk för människor i missbruk och deras anhöriga och medberoende.
Andreas är själv nykter alkoholist och menar att det är lättare att få det stöd man behöver via appen och nätverket än att gå till fysiska AA-möten på en bestämd tid.
Han vill även bidra till att bryta stigmatiseringen kring sjukdomen och att det ska bli lika naturligt och accepterat att avstå från alkohol som det är att undvika jordnötter för att man har en jordnötsallergi. Alkoholism är en kronisk sjukdom som närmare 800.000 vuxna svenskar lider av, och den skadar ännu fler.
– Det är många som känner skam och skuld, ofta känner man sig väldigt ensam när alkoholen blir ett problem, säger Andreas Haglund. Via Cairy kan man dela erfarenheter och prata med andra i samma situation. Vi tror också att det kännas lättare att söka hjälp i ett tidigare skede om det blir mer lättillgängligt.

”Historien har visat att magiska saker verkligen händer när människor öppnar sitt hjärta för andra, med CAIRY vill vi ta fasta på detta men göra det ännu enklare att mötas.”

Lyssna på vårt samtal med Andreas via iTunes eller Soundcloud.

Du hittar appen CAIRY här!

Nytt och intressant om #epigenetik

För inte så länge sedan trodde man att generna inte gick att påverka, eller att det tog flera generationer innan en förändring, till exempel i miljön, påverkade våra gener. Nu vet vi att generna, eller rättare sagt genuttrycket, i stor utsträckning påverkas av vår livsstil.

Forskningsområdet epigenetik ökar explosionsartat. En forskargrupp vid Lunds universitets Diabetescentrum har sammanfattat kunskapsläget kopplat till fetma och typ 2-diabetes. Intressant är bland annat att man kan konstatera att generna påverkar hur vi svarar på träning, och att träningen påverkar generna.

Motion har positiva effekter på sockeromsättningen och hela kroppens energibalans, liksom på immunförsvaret. Träning påverkar omsättningen av fettsyror i fettväven genom att öka aktiviteten i specifika gener – det är ett skäl till att fettförbränningen ökar när vi motionerar, men också ett skäl till att träning ger olika resultat på olika individer.

Matvanorna har också stor betydelse för påverkan på generna. Bland annat ser man att hög andel mättat fett i kosten gör att överskottsenergi lagras i levern och som bukfetma, jämfört med samma energimängd men med högre andel enkel- och fleromättat fett.

Det vi äter påverkar ju dessutom våra tarmbakterier, och här finns massor av andra intressanta och komplicerade kopplingar till genetik och ämnesomsättning.

Det är tur att vi inte behöver ha superkoll på alla dessa komplicerade samband – det räcker faktiskt att följa de nordiska näringsrekommendationerna: Att äta mer av grönsaker, frukt och bär, mer fibrer och fullkorn, välja mjukt eller flytande fett som rapsolja och olivolja, välja näringsrik mat istället för godis och chips – och röra på sig varje dag.

Vill du veta mer om sambanden på ett enkelt och överskådligt sätt, kika gärna på min senaste bok: Hjärna. Hjärta. Mage. Eller kontakta mig för att boka en föreläsning!

Bilden på Matpyramiden är lånad hos Sundkurs, en faktabas och inspirationskälla baserad på den samlade vetenskapen om hur livsstilen kan förbättra vår hälsa. Sundkurs har tagits fram av professor Mai-Lis Hellénius i samarbete med andra experter vid Karolinska Institutet, med stöd av HjärtLungfonden.

#Friskvårdspodden – med Christian Benedict om #sömn

I veckans avsnitt av Friskvårdspodden pratar vi vidare med sömnforskaren Christian Benedict om sömn och andra livsstilsfaktorer som påverkar hälsan.

Sömnvanorna är en viktig grund för bland annat hormonbalans,  minne, koncentrationsförmåga, återhämtning, skydd mot sjukdomar och vår förmåga att klara av stress. Sömnen är också en viktig faktor när det gäller aptit, mättnad och sötsug – när man är utvilad blir det lättare att äta hälsosamt. I förlängningen är alltså sömnen även viktig för att förebygga sjukdomar kopplade till övervikt och fetma, såsom typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Lyssna gärna också på förra veckans avsnitt där vi pratar med Christian om sömnvanorna hos unga personer. Läs gärna mer i boken Sömn.Sömn.Sömn. och lyssna här på veckans avsnitt av Friskvårdspodden! Kör du via iTunes är det enklast att hitta avsnittet via denna länk.

Inspelningen med Christian Benedict gjorde vi på ett hotellrum i Stockholm – var kan vara mer lämpligt att prata om sömn än i ett sovrum liksom…?

Bild av Christian Benedict @sleepadvocate på Instagram. Från boken Sömn. Sömn. Sömn.

Friskvårdspodden 2019 – vi är tillbaka!

Nu är vi tillbaka och kan äntligen presentera årets första avsnitt av Friskvårdspodden. Den här gången tar vi avstamp i hälsosamma vanor som håller i längden, och även du som har ett nyårslöfte som du kämpar med kan hämta lite ny inspiration och kanske göra om det till ett mer långsiktigt mål.

Hälsosamma vanor behöver byggas upp i små steg och det finns inga måsten eller förbud. Allt handlar om att hitta en väg som funkar just för dig. Om mat står för njutning, social samvaro och glädje i ditt liv kan den fortsätta göra det – men du behöver samtidigt se till att den är hälsosam och hållbar på sikt. Det handlar också om att hitta ditt eget VARFÖR, så att motivationen att ändra rutiner och behålla de nya vanorna verkligen kommer inifrån.

Veckans gäst är en verklig influencer vad gäller mat för hälsan, och företaget hon arbetar på har jobbat med svenskarnas matvanor och vikt i över 40 år. Lyssna här på senaste avsnittet av Friskvårdspodden, med Karin Nileskog, Kost- och utbildningsansvarig hos Viktväktarna.

Friskvårdspodden – från gamer till raw food kock

Dags för ett nytt avsnitt av Friskvårdspodden.

Den här gången möter vi Viktor Ingemarsson – mest känd som Raw Chef Viktor. Viktor har många års erfarenhet som kock på finkrogen, och för ett tiotal år sedan startade han raw food-restaurangen på Sankt Jörgen park, en av Göteborgs bästa SPA-anläggningar. Han driver numera bolag som importerar och marknadsför råvaror inom hälsa och raw food och har gjort ett par böcker, den senaste heter En grön kärleksaffär.

Det intensiva livet som gourmetkock kombinerade han med ett spelande som blev en verklig hälsorisk för Viktor. Han jobbade hårt, tillbringade all sin lediga tid framför skärmen, prioriterade bort att sova, drack en hel del alkohol och blev till slut ganska sjuk.

För att bryta mönstret åkte han till Indien och hittade olika sätt att varva ner, äta mer hälsosamt och komma ur sitt spelberoende. Halvåret i Indien blev vändningen för Viktor och via sin raw food-restaurang bidrog han starkt till att trenden fick fäste i Sverige.

Hör hela Viktor Ingemarssons spännande livsresa i senaste avsnittet av Friskvårdspodden!

Och vill du se mer, besök gärna RawchefViktor på Instagram.

 

Coaching som metod för att hitta kraften i livet: Nytt på Friskvårdspodden

Den här veckan träffar vi coachen Helen Gustafsson, som driver Carisma Coaching. I avsnittet samtalar Anna och Kajsa med Helen om motivation, långsiktiga mål och delmål, och hur man bör tänka när man vill göra en förändring.

Många gånger missar vi målet på grund av att vi inte riktigt har bestämt oss. Det är viktigt att noga tänka igenom hur stark viljan är att förändra, och ta reda på vilka resurser man behöver för att komma till ett önskat läge. Det kan till exempel handla om att ändra matvanor, komma igång med träningen, gå ner i vikt eller sluta röka – eller att jobba smartare för att minska stressen och skapa bättre flyt på jobbet. Stress är ofta en bidragande orsak till sjukfrånvaro, skavande relationer och sämre resultat – stressen gör det svårare att fokusera, och bidrar ofta till sömnproblem och värk, till exempel i nacke och axlar.

Helen berättade om hur coachen kan ge vägledning för att hitta målet, och hon jobbar ofta utifrån GROW: Goal – Reality – Options – Will. Coachsamtalet är neutralt och syftar till att stötta klienten i att komma vidare och hitta mer kraft, det kan till exempel handla om karriär, privatliv eller medvetna val för hälsan.

Det gäller att hitta vilka steg som leder till hållbara och långsiktiga förändringar. Ofta är det ganska små medel som gör skillnad, och medvetna val kring sitt beteende är lika viktigt oavsett om det gäller livsstil och vanor, som när det handlar om arbetsmiljö eller relationer.

Lyssna gärna på veckans avsnitt av Friskvårdspodden!

Bilden kan innehålla: text

Kick off med Friskvårdspodden: nytt avsnitt!

Skönt att vara tillbaka i rutinerna igen – nu välkomnar vi hösten och en behaglig och samtidigt spännande vardag. Veckans avsnitt är ett fartfyllt samtal kring livet där man vill hinna med mycket, och samtidigt ha sunda vanor, må bra och hålla sig frisk och stark.

Hälsa och prestation hos medarbetarna påverkar ekonomin, både hos arbetsgivaren och individen – och dessutom har man roligare och sprider mer positiv energi när man mår bra. Vi behöver vårda kroppen så att den fina maskin vi fått fungerar på bästa sätt, blir en tillgång istället för ett hinder, och så småningom blir ett trivsamt äldreboende.

Den här gången pratar vi om hälsa och livsstil, och om varför inga Quick-fix-metoder fungerar. Lägg till bra saker för hälsan, och hitta din egen väg för hållbart hälsosamma val – en livsstil som du och familjen trivs med, och som ger mervärden istället för dåligt samvete.

I avsnittet får du massor av tips för en mer hälsosam vardag, och Kajsa och Anna avlivar ett antal myter, bland annat kring proteinbehov och modedieter. Du får också veta mer om mat för aktiva barn och hur kolhydrater och protein samspelar när det gäller träning, prestation och utveckling.

Här kan du lyssna på veckans avsnitt av Friskvårdspodden!

Och här kan du läsa mer om varför vi gör Friskvårdspodden.

 

 

 

Kost och livsstil för hjärta, hjärna och kärl

Onsdagen den 16 maj föreläser Kajsa Asp Jonson om kost och hälsosamma matvanor i seminariet Hur kan jag minska risken att drabbas av folksjukdomen stroke?

Seminariet är öppet för alla och ingen föranmälan behövs. Varmt välkommen att lyssna på föredragen om hur livsstil och levnadsvanor förebygger hjärt-kärlsjukdomar, och hur du kan göra för att minska riskerna och njuta längre av livet.

Hur kan jag minska risken att drabbas av folksjukdomen stroke?

 

 

 

Hälsolitteracitet – ett viktigt, men helt omöjligt ord

Hälsolitteracitet. Ett svårtytt och svåruttalat ord med en ganska självklar innebörd: Hälsolitteracitet handlar om att ta till sig information, att använda sina kunskaper kring livsstil och vanor, och att ta ansvar för sitt mående – och alltså ta kontrollen över de faktorer som påverkar hälsan, både nu och i framtiden. Det kan handla om bra matvanor, att röra sig mer i vardagen, att sluta röka, prioritera sin sömn och att dricka måttligt med alkohol.

Kunskaper kring sambanden mellan hur man lever och hur man mår är en viktig del, men det handlar också om förmågan att omsätta sin kunskap i praktiken, och ganska mycket om ett förhållningssätt: Att värdesätta och ta hand om kroppen och knoppen,  tänka igenom vad som är viktigt i livet, och istället för att fokusera på hinder göra det bästa av sin situation.

Att individen tar ansvar och gör medvetna val för hälsan är helt avgörande för om man ska lyckas med hälsosatsningar, till exempel i skolan, på jobbet eller i samhället.

Ett steg i taget tar dig framåt
Många tror att förändringar som har med hälsa och livsstil att göra måste vara väldigt omfattande för att de ska spela någon roll. Faktum är att det ofta är de små men långsiktiga och varaktiga förändringarna som har störst betydelse. Medvetna och kunskapsbaserade val kanske låter som att man måste göra avkall på allt man tycker om, men goda vanor för hälsan behöver varken vara komplicerat eller trist. Det kan till exempel handla om så enkla saker som att stå upp vid skrivbordet, cykla eller gå istället för att ta bilen, lägga till en näve grönsaker till lunchen eller välja ett grövre bröd istället för det vita.

Win-win
Många gånger ger den mat som gör att du mår bättre dessutom många trevliga och smakfulla upplevelser. Ät och njut av maten med alla dina sinnen, så blir du mätt på mindre och får samtidigt uppleva mer njutning – här hittar du en kort beskrivning av mindful eating. En mer utförlig förklaring finns i min senaste bok.

I mina böcker finns enkla förklaringar till sambanden mellan vad du gör och hur du mår. Man kan kalla det ”hälsolitteracitet”, man kan också kalla det ”kloka medvetna val och vanligt sunt förnuft”. Klicka här för mer info om Hjärna. Hjärta. Mage.

Begreppet hälsolitteracitet förklaras såhär, på hemsidan halsolitteracitet.se:

”Hälsolitteracitet är förmågan att förvärva, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa och omfattar till exempel att läsa och förstå information, att kunna förhålla sig till och värdera information och att kunna kommunicera hälsobudskap, både för att få råd angående den egna hälsan och för att stödja andra i deras hälsorelaterade beslut.

Utgångspunkten för hälsolitteracitet är att människor själva kan främja hälsa, lösa hälsoproblem och vara aktiva samarbetspartners i val av åtgärder och i beslut som fattas.”

Kajsa-Asp-Jonson-BMS-Horizont

 

1 of 17
12345