Posts Tagged "näring"

Mat och näring – en investering för framtiden

Mat och näring lägger en viktig grund för att barn och unga ska utvecklas och må bra, och för att hjärnan ska fungera som bäst. Skolmaten är en viktig faktor för att bidra till jämlik hälsa och jämlika förutsättningar att ta del av skolan – samtidigt hör vi ofta att kostnaderna är för höga och ofta är högsta prioritet att minska avtrycket på klimat och miljö, medan näring och hälsa kommer i andra hand.

Den 2 december pratar jag och nutritionisten Anki Sundin om olika perspektiv på hållbara matvanor för framtiden, i ett webbinar arrangerat av LRF. Föreläsningen riktar sig till dig som i ditt arbete möter barn och ungdomar, till exempel i skola, förskola, fritids, måltidsverksamhet, ledare i idrottsföreningar, beslutsfattare samt föräldrar.

Mer info och anmälan finns hos LRF via denna länk.

Mat i skolan – en investering för framtiden

Tidigare i veckan fick jag förtroendet att vara en av talarna på Arla Guldko, tillsammans med Paul Svensson, Sissela Kyle, Tareq Taylor och rektorn Anna Engström från gotländska Guteskolan. Arla Guldko är en tävling för att lyfta goda exempel och vikten av bra mat i skola och förskola och i samband med prisutdelningen arrangerades en heldag med utbildning och inspiration till de fantastiska hjältar som varje dag trollar fram mat i världsklass till hungriga ungar. Här kommer några axplock från mitt föredrag.

Maten i skolan är kanske den viktigaste investeringen vi kan göra för framtiden. Hälsosamma matvanor och smakpreferenser grundläggs tidigt, och när vi växer upp grundläggs hälsan för hela livet.

Mat, rörelse och vila hänger ihop och är varandras förutsättningar. Triangeln (hämtad ur min bok  Klara, färdiga… kör!) lägger en viktig grund för att man ska må bra och kunna ta del av skolan, men också för att man ska utvecklas, må bra, och vara en bra kompis.

För att kroppen och hjärnan ska funka på bästa sätt behövs framför allt energi. Barn och ungdomar behöver mycket energi under dagen. De är aktiva, växer och utvecklas och många tränar mycket. Dessutom kräver hjärnan mycket energi när vi ska lära oss nya saker, vara kreativa, se och förstå samband, fokusera och minnas.

När media skriver om mat och hälsa handlar det ofta om vad vi ska undvika, ibland gäller det kolhydrater, ibland gluten, ibland kött eller mjölk. Det är lätt att glömma bort varför vi faktiskt behöver äta – vi blir vad vi äter: varenda cell i kroppen är uppbyggd av de näringsämnen du får i dig via maten. Åren då man går i skolan och förskolan är en viktig tid, inte bara för hjärnans utveckling och lärande, men även för kroppens utveckling. Varje dag bildas massor av nya celler. Skelettet ska växa och bli starkt, det ska bildas blod och muskler, våra tarmbakterier ska må bra, och vårt immunsystem ska utvecklas och bilda ett starkt försvar mot sjukdomar.

Mat och energi är dessutom viktigt för humöret, motivationen och lusten. Om vi äter för lite har vi ingen energi, det är lätt att tappa fokus, man blir lättirriterad och ”stökig”. Om hela kroppen känns som att den har ”punktering” är det inte så lätt att hitta glädjen i livet – eller i skolämnen och lektioner. Störande moment i klassrummet och på rasterna KAN ha att göra med att ungarna har fått i sig för lite energi. Kanske det går att förebygga bråk och mobbing genom att erbjuda frukost i skolan och lunchmat som man mår bra av och som är så god att man längtar efter den?!

Frukosten bör ge ungefär en fjärdedel av dagens energi och näring, lunchen ungefär en tredjedel. Här kan vi göra mycket för att hjälpa till. De som inte hinner eller orkar äta innan de går hemifrån på morgonen och som handlar något på vägen till skolan väljer sällan en fullkornsfralla med ost – oftare blir det en energidryck, kexchoklad eller kanelbulle. Sötsaker är ofta billigare och mer lockande för stunden. Om skolan erbjuder frukost blir det en bättre start, med mer näring och energi som varar längre.

Vanlig mat innehåller precis det vi behöver av till exempel kalcium, järn, protein och fullkorn – om vi äter tillräckligt mycket. Min bild är att många barn och ungdomar äter för lite mat och för mycket av sötsaker, söta drycker och energirik snabbmat. Jag är ganska säker på att detta är en stor anledning till att var tredje tonårstjej har tecken på järnbrist. Så borde det inte behöva vara i Sverige idag. Skolan och skolmaten spelar en stor roll, inte minst hos de som inte har så mycket stöd för hälsosamma matvanor hemifrån.

Alla måltider är viktiga för att bygga ett bra måltidspussel. Frukost och lunch behövs för att orka med skolan och för att ta del av skolan på bästa sätt. Hjärnan behöver energi och näring för att lära sig nya saker, fokusera och se samband, och för att minnet ska funka som bäst. Maten i skolan och förskolan ger näring och energi, men också smaker och är en viktig bärare av upplevelser, kultur, samtal, språk, matte, social kompetens och en viktig del av kommande generations hälsolitteracitet*. Maten i skolan  får konsekvenser genom hela livet.

Så vad är egentligen hållbart? Hållbarhet kopplat till mat har många delar. Vi måste se helheten. Det är viktigt att jobba för kommunens, landets och världens hållbarhetsmål, men vi kan inte bortse från barnens hälsa, vi måste hjälpa dem att bygga hälsosamma matvanor för framtiden. Att räkna koldioxidekvivalenter, mäta svinn eller sätta mål för ekologiska inköp är jättebra initiativ, men allt det där är irrelevant om maten och näringen inte hamnar i magen.

Mat ur ett bredare hållbarhetsperspektiv är enligt mig naturligt näringsrik, producerad nära, mat som älskas, värdesätts av matgästen och blir uppäten. Dessutom behöver vi se skolmatens roll för social hållbarhet – den har en utjämnande effekt på ojämlika förutsättningar för att lära, för hälsa, motivation och glädje, och grundlägger hälsan för hela livet.

Vi måste klara av att ha ett bredare helhetstänk kring hållbara och hälsosamma matvanor. Vi behöver äta varierat. Kött och mejeriprodukter behövs i en balanserad hälsosam kost för unga. Utan dem måste man ha mycket kunskap för att ersätta viktig näring, främst lätt tillgängliga mineraler, plus bra protein & vitaminer. Växtbaserat är inte per automatik hälsosam mat med ett lågt miljö- och klimatavtryck, och den behöver inte heller vara ekologisk, producerad på schyssta villkor och inom ramarna för planetens resurser.

Mat, rörelse och aktiviteter som stärker självkänslan och får barnen att tänka stort är viktiga investeringar för framtiden, och borde vara högsta prioritet på alla skolor och förskolor. Maten får inte ses som en dyr kostnad utan som en investering och grundförutsättning för att allt det andra ska funka, inte minst vad gäller relationer och bemötande, och att alla gör vad de ska i skolan och inte hittar på en massa dumt som kostar pengar att åtgärda (t ex i form av skadegörelse och mobbing).

”För höga kostnader” är ett vanligt argument för att inte satsa på mat i toppklass, men jag skulle önska att kökens budget på ett självklart sätt var en del av hela verksamhetens räkenskaper, så att det blir tydligt att satsningar på bra mat gör att man sparar in på kostnader på andra ställen.

*Hälsolitteracitet står för de kognitiva och sociala färdigheter som är avgörande för människors motivation och förmåga att få tillgång till, förstå och använda information på ett sätt som främjar och bibehåller en god hälsa

Avslutar med lite härlig feedback från en i publiken. Varm i hjärtat, tacksam och lite stolt:

Januarichallenge? Sockerförbud? Nyårslöfte? Läs det här först!

Just nu fullkomligt haglar det av januariutmaningar och challenges av olika slag. Jag blir trött, ledsen och lite arg på alla dessa regler som hittas på, till synes utan någon djupare kunskap kring vad som verkligen påverkar hälsan.

Jag får en känsla av att det inte finns någon vettig grund för reglerna utan att det bara skrivs listor med förbud och regler som gör det krångligt, tidskrävande och ganska smaklöst att leva mer hälsosamt – enligt någon annans tyckande och idéer om vad man behöver göra för att vara tillräckligt ”duktig”.

Det finns ingen quick fix för hälsan och exakt vad du äter just i januari 2021 spelar inte så stor roll – hälsosamma matvanor handlar om långsiktighet och att hitta goda vanor som blir etablerade och som blir en så naturlig del av ditt liv att du inte ens tänker på det. Det är som att borsta tänderna, inget man direkt funderar på, det bara händer.

Framgångsreceptet är att utgå ifrån sig själv och ta små steg i rätt riktning – inte göra helt om och ändra allt på en gång, på ett sätt som är alldeles för långt ifrån de vanor du redan har. Gör dina hälsoförändringar i små steg och låt de vara enkla och njutbara. Unna dig massor av grönsaker, frukt och bär, och god hälsosam mat som både är fantastiskt god och som bidrar med massor av hälsoeffekter i kropp, knopp och själ.

Ta en titt på bilderna på mitt Instagramkonto @mersmak_kommunikation – visst verkar det trevligare och mer hållbart att leva hälsosamt på det här sättet?!

(Grön) Måndag hela veckan

Vad hände med begreppet Grön måndag, eller Meatless monday? Länge sedan man hörde det uttrycket, tänker jag. Är det för att folk har tröttnat eller för att det känns som att vi passerat den nivån? Och vi pratar inte om flexitarianer så ofta. Det är liksom helt normalt att äta lite av allt…
Jag äter gärna grönt alla dagar i veckan, men flexar friskt. Varför malla in sig i ett fack och begränsa sina möjligheter till god mat och härliga upplevelser?! Jag tycker det är minst lika viktigt att fokusera på vad maten ger, i form av näring, hälsa, upplevelser, biologisk mångfald, öppna landskap. Med våra matvanor kan vi påverka så många olika faktorer och dimensioner som har betydelse för både oss själva och andra, både nu och för framtiden.
För några år sedan kändes det djärvt att prata om att äta vegetariskt en gång i veckan. Det är rätt intressant att det har gått från något ganska udda till något som man bara ”gör” utan att tänka att det är särskilt speciellt. Många har gått från att ha kött som sitt förstahandsval till att äta mestadels växtbaserat och äta kött mer sällan. Man behöver inte vara vegetarian för att äta vegetariskt.
Härom dagen lyssnade jag på Richard Tellström som bl a berättade att ”vegetariskt” för första gången kommit med på svenskarnas tio-i-topplista för vardagsmat. Vegetariskt samsas på listan med specifika rätter som Spagetti och köttfärssås och Korv Stroganoff. Så vi är väl inte riktigt ”där” än. Först när vi har specade rätter som Falafel, vegetarisk lasagne och Pulled Oumph på listan kan vego anses ha nått hela vägen hem till de svenska köksborden.

Pressmeddelande: Ny bok för unga: Klara, färdiga… kör!

Klara, färdiga… kör! Ny bok om mat och hälsa för unga

I dagarna lanseras en helt ny bok för den som vill veta mer om hur man – med hjälp av smarta matvanor – kan prestera max, må bättre och få hjärnan att fungera som bäst. Underrubriken är ”allt en tonåring behöver veta om mat och träning för att må bra och nå sina mål” och det är precis detta boken handlar om.

Boken har en faktadel där du på ett enkelt sätt får förklaringar på hur mat, träning och vila hänger ihop och är beroende av varandra, en receptdel med mat och mellanmål som man enkelt fixar själv plus ett avsnitt med frågor och svar baserat på många av de frågor som författaren och dietisten Kajsa Asp Jonson har fått under sina många föreläsningar för idrottslag.

– Jag vill att barn och unga, och även deras föräldrar och tränare, ska förstå vilken avgörande betydelse maten och balansen tillsammans med träning och återhämtning har för träningsresultaten och utvecklingen, men också för att man ska må bra och vara pigg, stark och frisk. På det sättet riktar sig boken inte enbart till den som tränar mycket, utan faktiskt till alla ungdomar och deras föräldrar, säger Kajsa Asp Jonson.

– Samtidigt vill jag inte att bra matvanor för hälsan ska bli tidskrävande och ett jobbigt moment, utan visa att det handlar om helt vanlig bra och god mat som dessutom är enkel och snabb att fixa hemma. Recepten innehåller till exempel ägg, havregryn, mjölk, fullkornsbröd, grönsaker, frukt och bär. Inga konstigheter, alltså!

 

Smarta matvanor är en viktig del av träningen!
Du som tränar mycket och samtidigt växer och utvecklas har mycket att vinna på att lära dig mer om bra mat, och om hur du anpassar kosten efter hur mycket, hur ofta, hur hårt, och när du tränar.

Det du äter påverkar din styrka och energi, och hur kroppen svarar på träningen.
Med bra energi, protein och näring kan kroppen återhämta sig snabbare, musklerna får bättre möjlighet att växa och utvecklas, och du slipper onödiga skador och förkylningar.

Maten påverkar motivation och drivkraft.
Rätt uppladdning gör att du kan ge allt på träning och tävling, du blir bättre på att läsa spelet och du kan bidra med positiv energi, både till dig själv och till lagkompisarna. En bra frukost innan matchen kan vara det som avgör om du och dina kompisar orkar hålla farten ända tills slutsignalen går, eller om ni kroknar och inte orkar göra ert bästa – bara för att ni ätit för lite.

Maten ger energi och näring för att känna glädje och orka hela vägen, för att bygga muskler och stärka kroppen mot sjukdomar och skador.

För mer information kontakta gärna Kajsa Asp Jonson:

Mail: info@kajsaasp.se
Telefon: 070-146 30 10

Bildmaterial: Högupplösta bilder på boken och författaren finner du här.

  

Klicka här för att komma direkt till bokens sida hos Adlibris.

Istället för ”Fri-från” – tänk ”full av”: Låt maten stå för #näring & #energi

För många innebär hälsosamma matvanor ett fokus på att undvika, utesluta och ta bort. Jag tycker det är mer hälsosamt att tänka på vad maten bidrar med och vilka fördelar det ger kroppen att äta bra mat. Det kan handla om fibrer, järn, kalcium, antioxidanter eller andra positiva egenskaper. Om man tänker på maten som en tillgång och kroppens källa till näring, energi och byggstenar är det inte så svårt att motivera sig till att välja bra mat framför tomma kalorier. Mer om detta kan du läsa här.

Specialkost i onödan
Enligt en ny undersökning som United Minds har gjort på uppdrag av Brödinstitutet går var fjärde svensk på någon typ av specialkost och begränsar sitt matintag i onödan, alltså utan att ha en konstaterad allergi eller intolerans. De vanligaste ”fri från”-produkterna är laktosfritt, sockerfritt, fritt från tillsatser och glutenfritt.

”Enligt Livsmedelsverket är 15 procent allergiska/överkänsliga/intoleranta. Undersökningen från United Minds visar att 33 procent säger sig vara allergiska eller överkänsliga mot någon slags mat samtidigt som så många som 41 procent väljer ”fri-från”-produkter. Utifrån dessa siffror väljer cirka 2 miljoner svenskar i åldrarna 18 till 80 år bort mat som de annars hade kunnat äta.”

Undersökningen visar också att 6 procent anger att de är glutenintoleranta och att allmänheten tror att 18 procent av befolkningen (medelvärde) är glutenintolerant. Enligt Livsmedelsverket har 1–3 procent celiaki (glutenintolerans). Trenden har pågått under några år, sedan diagnosen Non Celiac Gluten Sensitivity (NCGS) började användas. Många av de personer man först trodde hade NCGS visade sig istället ha IBS (Irritable Bowel Syndrome) och reagerade inte på gluten utan på FODMAP (kolhydrater som tenderar att jäsa i tarmen). Mer om detta kan du läsa i denna artikel på nutritionsfakta.se.

Att gå på specialkost innebär för den enskilde ganska mycket krångel, ofta högre matkostnader och en mindre avslappnad inställning till mat och näring. För skolor, på sjukhus och till exempel på äldreboenden innebär det ytterligare svårigheter att hålla sig inom den redan ansträngda budgeten, och risken är att kvaliteten på maten och möjligheten att köpa in bra råvaror försämras.

Istället för att prova sig fram och utesluta olika livsmedel bör man träffa en läkare eller dietist för att ta reda på vad man inte tål. Då slipper man att undvika mat i onödan och livet blir enklare för alla inblandade. Läs gärna vidare i denna artikel – om laktosfritt i förskolan, i Dagens samhälle.

eatbetter-livelonger

Nutritionsfakta.se – en välkommen kunskapsportal om mat och hälsa

Nu är den nya kunskapsportalen om mat och hälsa äntligen on-line. SNF, Swedish Nutrition Foundation, står bakom och är ansvariga utgivare. Uppstarten och lanseringen har möjliggjorts tack vare anslag från forskningsrådet Formas. Jag kommer att skriva artiklar och stå för en hel del av sidans kommunikation, främst via Twitter och så småningom LinkedIn och Facebook.

Sidan fick en lyckad start i och med NNC2016, Nordic Nutrition Conference som arrangerades i Göteborg den 20-22 juni. Det finns 14 populärvetenskapliga artiklar inom olika ämnesområden som publicerades successivt under kongressen. Läs gärna mer på nutritionsfakta.se. Artiklarna är taggade med #NNC2016.

Nutritionsfakta.se

Hjärna. Hjärta. Mage. Utbildning om skolmatens roll för lust och lärande.

Skolmaten är en viktig kvalitetsparameter och skapar viktiga förutsättningar för att ta del av det skolan erbjuder. Maten skapar förutsättningarna för att ta del av det skolan erbjuder och ger energi för att växa, leka och lära för livet.

Hur skapar vi ett klimat där medarbetare och elever trivs, där det finns ett sug efter kunskap och där smarta val för hälsan blir en naturlig del? Hur gör du som ledare för att öka konkurrenskraften och bygga de bästa teamen som inspirerar och ger näring i en lärande miljö?

Den 20 april lyfter vi matens roll för lärande, mål, arbetsklimat och konkurrenskraft. Under en intressant och tankeväckande eftermiddag tar vi ett helhetsgrepp kring arbetsmiljö, attityder och förutsättningar för en skola i världsklass. Vi riktar oss främst till rektorer, skolledare och övrig personal i skolans värld. Välkommen du också!

Var? Go Skolmat på Restaurang Aptitgården, Vädursgatan 5 i Göteborg.
När? onsdagen den 20 april kl 14.30-17.00.
Hur? Anmäl dig snarast – dock senast onsdagen den 13 april, till jorgen.gabrielson@goskolmat.se

Se program och mer information här:  inbjudan-hjarta-hjarna-mage

Om föreläsarna

KajsaAsp

Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist med stort intresse för träning och hälsa och hur livsstilen påverkar hjärnan. Hon beskriver de komplicerade sambanden mellan livsstil och hälsa på ett enkelt sätt, med matglädje och medvetna val i fokus. ”Dina vanor är de små pusselbitarna som tillsammans med känslor, upplevelser, relationer och tankar skapar ditt liv. Vanorna lägger grunden till hur du mår och presterar, och blir faktiskt också en viktig del av vem du är.” (Foto: Anna Sigvardsson)

JorgenOom
Jörgen Oom
är legitimerad psykolog med specialinriktning på motivation, attitydpåverkan och prestation och en av Sveriges mest internationellt kända motivationsföreläsare. Med skarp retorik och ett stort mått av humor inspirerar han människor till ökad motivation och arbetsglädje. Läs gärna mer på www.peakmotivation.com

Go Skolmat är ett göteborgsbaserat företag som varje dag producerar skolmat till elever i Västra götalandsregionen. Vi ser skollunchen som en viktig del i en pedagogisk verksamhet och tar vårt ansvar i den globala utmaning som mat och livsstil utgör, inte minst hos unga. En långsiktigt hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.  Läs gärna mer på www.goskolmat.se

Utbildningen är kostnadsfri, anmäl dig redan idag!  inbjudan-hjarta-hjarna-mage

 

Dags att döda Detox-myten!

Detox är ett begrepp som ofta används som en kickstart på en ny livsstil och bygger på att man måste hjälpa kroppen att rensa ut gifter och slaggprodukter. Egentligen innebär detox en avgiftningsprocess för drogmissbrukare men senaste åren har begreppet använts flitigt i hälsosvängen, inte minst i press och bloggar.

Faktum är att kroppen har förstklassiga reningsverk i njurarna och levern, huden och lungorna, och extra reningsprocesser krävs bara om du har en allvarlig lever- eller njursjukdom (och görs i så fall inom sjukvården).

Att man behöver särskilda teer, piller och juicer eller måste följa ett specifikt kostprogram för att rensa kroppen är en myt. Läs gärna mer i artikeln You can’t detox your body.

Ät hälsosamt varje dag (grönsaker, bär, frukt, bra bakterier, hälsosamt fett och bra protein – och lite lagom av allt annat), rör på dig, drick måttligt med alkohol och låt bli att röka istället – så slipper du känna att din livsstil gör dig tung, trött och i behov av avgiftning.

20140801-104325.jpg

 

Dags för fredagsmys??

Igår kom min tioåriga son hem med en lista, en inköpslista över vad han och hans klasskompisar ska bidra med till ett disco som de med hjälp av föräldrarna ska ordna på fredag.

När jag såg listan undrade jag först hur många andra klasser de skulle bjuda in. Eller om de skulle starta en kiosk… För listan var verkligen omfattande, och jag visste ju att det var ett gäng mammor som hade gjort planeringen – inga barn hade varit med och skrivit eller tyckt till om listan.

Sammanlagt är det 20 liter läsk, 48 chokladbollar, 1,8 kg chips (6 st 300 gramspåsar), 1,5 kg ostbågar (6 st 250 gramspåsar) och 9 kg smågodis. Detta ska under ett par timmar ätas av 28 st tioåringar; per barn ungefär en halv stor pet-flaska med läsk, 2 chokladbollar, 65 gram chips, 55 gram ostbågar och drygt 300 gram godis. Det kallas Disco men jag vet inte om någon kommer att ha tid eller ork att dansa.

Skärmavbild 2014-10-03 kl. 09.36.11

Kanske har man tänkt att det bara inte får ta slut, kanske att alla vill ha av bara en sort, och det är ju faktiskt upp till var och en hur mycket man sätter i sig. MEN: det är vårt ansvar som vuxna att visa barnen vad som är normalt och rimligt.

Jag kände mig som Häxan Surtant, men var bara tvungen att agera. Det handlar inte om att jag vill sätta sordin på feststämningen eller att ”dietistmamman” ska komma med sina långa pekfingrar och lägga sin näsa i blöt.

Om man vill äta junk så är det väl helt okej; då och då och i rimliga mängder. Men varför så hysteriskt mycket? Det finns barn som har problem med att sätta gränser, som kanske inte klarar av att stoppa innan de mår dåligt av allt socker och allt annat skräp som den här så kallade maten innehåller. För de barn som har problem med vikten blir det en verkligt tuff utmaning och det skapar många frågor – äter alla andra SÅHÄR mycket när dom har fredagsmys?!

Det sjuka är att folk undviker frukostflingor och yoghurt för sockrets skull, och sen tycker att det här är normalt??!

Jag näringsberäknade, av ren nyfikenhet, och här är resultatet:

  • nära 2500 kcal
  • 87 gram fett och
  • nästan 400 gram kolhydrater, varav det mesta är socker. 100 gram socker kommer från läsken.

Som jämförelse är rekommendationen för en tioåring ca 2200 kcal totalt per dag,  80 gram fett och 275 gram kolhydrater varav max 55 gram socker.

fredagsmys_med_4c

Jag mailade den ansvariga föräldern och tipsade om att man skulle kunna spara stora delar av det som köpts in, för att ha på nästa kalas – man vill ju inte vara värsta surtanten och kritisera dem som lagt ner tid och energi på att planera. Hon svarade att man hade tänkt på detta som ett enstaka tillfälle.

Jag undrar hur många enstaka tillfällen en normalt social tioåring har varje vecka; Ett kanske? Eller två? Eller tre? Vid ett sånt här tillfälle får man alltså i sig mer energi än man behöver på en hel dag, utan att det följer med en enda vitamin eller annat bra näringsämne.

Och sen undrar jag vem som ska ta hand om följderna…

Vi behöver visa barnen att man kan ha roligt utan att trycka i sig massor av skräp.
Kalas och fest måste inte vara marinerat i sockerlag.

föreläsning-mat-barn-förskola-dietist

 

Tillägg 4 oktober 2014: Vill du veta mer? Läs lördagens blogginlägg här!

1 of 2
12