Är på väg mot Stockholm för arbetsmöte med kund.
Pustar ut efter en något stressad morgon med inslag av försvunnen cowboytröja och pojkar som vägrade ta av pyjamasbrallorna resp saknade ”rätt” sorts bröd, det vill säga den sort som tog slut igårkväll – det hade nog inte spelat någon roll vilken sort det hade varit som tagit slut. Det omöjliga är alltid det som är mest intressant.
Till slut blev jag kallad Min stora snuttefilt av den femåringen och fick en cool nick till hejdåhälsning av sjuåringen. Blev en bra morgon till slut.
Skönt att pusta ut med en god macka med fullkornsbröd, ost, paprika och bladspenat. Jag litar inte på att det jag vill ha finns att få tag i på tåget. Men kaffet är helt okej.