De senaste årens kosttrender och diskussioner har väl knappast undgått någon. Under veckan har debatten återigen blossat upp. Ett inslag i Vetenskapens värld rörde upp dammet som lagt sig sedan senaste slaget i det så kallade fettkriget.
I smörprofeternas bloggar har det ryggdunkats hej vilt sedan programmet sändes. Man hånar dietisten och professorn som var med, tycker att faktan var dåligt underbyggd, att dietisten inte var tillräckligt sträng och så vidare. Sandlådenivå, som vanligt. Och varför måste det vara så ilsket? Personangrepp är inte särskilt konstruktivt.
I programmet visades en LCHF-kurs, med matlagning och butiksvandring. ”Ta alltid det fetaste, 4% naturell yoghurt är för magert, det blir du bara hungrig av!” jublade kursledaren. ”Ta en klick smör om du är sugen på något gott”. Uerk!
De diabetiker som hade följt LCHF under en kort tid hade sänkt sina insulindoser och gått ned i vikt. Självklart gör man det om man tar bort alla kolhydrater. Per automatik har man förmodligen halverat energiintaget och då går man ned i vikt. Det är inget konstigt eller magiskt med det, tvärtom! Att ta bort kolhydraterna ur kosten var den behandling man hade att tillgå för diabetiker förr i tiden innan man upptäckte insulinet. Nu har man kommit liiite längre och insett att det finns många fördelar med att äta fullkornsprodukter, och att insulin även har positiva effekter på bland annat tillväxt och muskeluppbyggnad.
Här kan du hitta bra information om fett och kolhydraters påverkan på blodsockret.
I programmet tog man blodsockerprov en timme efter måltid och alla fick bättre värden än de haft på länge – heller inget konstigt eftersom det tar lång tid för fet mat att ta sig igenom matsmältningen och visa sig i blodsockerkurvan. Kanske hade det sett annorlunda ut om man kollat igen efter 3-4 timmar.
Vad man däremot inte pratar alls om är att ungefär hälften av deltagarna inte kom tillbaka till uppföljningen, ett oacceptabelt högt bortfall alltså. I programmet var det fler som var nöjda och tyckte att de mådde bättre – bara en person hade dåliga erfarenheter. Men de som har hoppat av måste väl också räknas in bland de som inte mådde bra? Annars skulle de väl också ha fortsatt?
Ingen nämner heller att de som fullföljde kursen plötsligt börjat äta väldigt mycket grönsaker. Det tillagades broccoli, blomkål, goda sallader och annat i programmet. Det kan väl inte vara helt ovidkommande att man plötsligt får i sig mycket mer av antioxidanter, fibrer och vitaminer? Grönsakerna ger också mättnad, men få kalorier och inget fett. Kanske är det grönsakerna som bidrar att kolesterolvärdena ofta stannar på helt okej nivåer? Vissa får extremt höga värden efter en tid med LCHF – kanske äter de för lite grönsaker? Kanske har de sämre genetiska förutsättningar att klara ett extremt högt intag av mättat fett?
Ingen pratar heller om vikten av att röra på sig. Eftersom många av de som kom tillbaka till det andra kurstillfället hade förbättrat sina HDL-nivåer (det goda kolesterolet) så får vi förmoda att de har motionerat mer än vanligt, eftersom ökad fysisk aktivitet mig veterligen är det enda sättet att höja HDL. Kanske är det det som är nyckeln till viktnedgången, den minskade insulinresistensen och att många kunde sänka sina medicindoser?
Alla har rätt till en egen åsikt, och de egna matvanorna är lika privata som vad du gör i sängkammaren. Det är när man i egenskap av sjukvårdspersonal eller annan auktoritet ger råd till andra som det börjar bli problem.
Jag tror på en skön balans i livet. Mat ska vara god, hälsosam, enkel och varierad. Vi mår bra av bra och fräscha råvaror, grönsaker, bönor, hjärtvänliga fetter som oliv- och rapsolja, fullkorn och rotfrukter, bär och frukt, lätta mjölkprodukter och mycket fisk. Varierat och i lagom mängd i förhållande till energibehovet, d v s hur mycket du rör dig.
Vi behöver röra på oss, gärna lite grann varje dag och gärna några svettiga träningspass varje vecka. Då sköter sig mycket av sig själv, man blir sugen och kan äta sig mätt på bra mat, och vill man inte ha ”skräpet”.
Och när du väljer att ta något lite mer kaloririkt som du verkligen längtar efter, njut av det med alla dina sinnen. Ta in smaker och dofter, känn efter och njut i långsam takt.
Ikväll njuter jag av en god middag med fisk och potatis, massor av goda grönsaker och ett glas vin. Och kanske ett par bitar riktigt god choklad.
Vad blir det för fredagsmys hemma hos dig?
12 kommentarer
Jättebra skrivet Kajsa! Håller med i allt du säger.
Hej Kajsa!
*****
Du har så rätt i att före 1960-talet var det utbrett bland läkarna att råda diabetespatienter (med övervikt) att minska ordentligt på just kolhydraterna. Min visste mycket väl vad hela sjukdomsförloppet berodde på. Man kan storligen förundras över hur man kan komma ifrån en sådan naturlig orsak till denna del av västvärldens ohälsa. Har Du inte tänkt på detta?
När det nu finns en fördel att minska kolhhydratsintaget, som Du mycket riktigt skriver, en fördel som beror av kroppens programmering med insulin i centrum, då är det på sin plats att ta konsekvenserna ad notam, och ha med det i kostrådgivningen, och framhålla det som ett bra alternativ.
(Nu upptäckte jag att det förmodligen är Dig jag svarat på Sitell&frisks blogg. Jag skickar inlägget ändå. Ursäkta dubbleringarna som blir…)
Septemberhälsningar
Rolf Aronsson
Hej Rolf!
Att ta bort kolhydraterna kanske löser EN del av problemet, men skapar andra; Tarmen behöver fibrer för att fungera och för att utgöra en viktig del i vårt immunförsvar och för att vi ska ha en frisk tarmflora, fullkornsprodukter är viktiga källor till mineraler, och frukt och bär är viktiga källor till vitaminer och antioxidanter.
Om man utesluter kolhydrater går man miste om många viktiga livsmedel och källor till hälsobringande näringsämnen. Hög köttkonsumtion skapar många problem, både i och utanför kroppen. Lagom är bäst!
Av inläggsförfattaren
Fredagsmyset blev baconlindad långa med potatis och hjortronsås
Gott :D
Av inläggsförfattaren
Hej Kajsa. Jag tänkte som dietist ge min syn på LCHF. Jag tror till skillnad från dig att det kan vara ett bra alternativ för diabetiker och svårt överviktiga. En LCHF kost måste varken vara fiberfattig, näringsfattig eller bara bestå av mättade fetter.
Att sänka kolhydratandelen i kosten gör att de får en bättre glykemisk kontroll vilket är oerhört viktigt för att minska risken för komplikationer på kärlen. Högre andel KH i kosten kan göra det svårt att justera rätt insulindoser. Sen är problemet att man ofta successivt måste öka insulindosen vilket i sin tur ökar fettinlagringen med efterföljande hälsoproblem.
En LCHF kost med mycket grönsaker och lite bär kan alldeles utmärkt täcka vårt behov av vitaminer, mineraler och fiber. Frukt är inget måste ha för att täcka detta behov. Ang studier på fullkorn har de flesta av dessa jämförts med raffinerade spannmål. Det säger inte så mkt om hur det är om man inte äter raffinerat. Det finns inga unika mineraler i just fullkorn som man inte kan få i sig via en lågkolhydratkost.
Insulin är viktigt för muskeltillväxt osv men det är inte bara kolhydrater i kosten som skapar insulinpåslag, även protein gör detta! inga studier har vad jag sett visat att muskeltillväxten skulle påverkas negativt av en lågkolhydratkost.
Sen tycker jag inte att vi ska blunda för de positiva resultat vi ser i mindre studier på LCHF kost och lågkolhydratkost där faktiskt många får ett högre HDL. Ibland även en mindre stegring av LDL men kvoten behöver inte bli dålig. Apo A och APo b kvoten är också oerhört intressant i detta sammanhang och lyfts fram alltmer i vetenskapliga artiklar.
LCHF innebär inte heller nödvändigtvis en större andel protein, den är ung densamma som SLV:s rek.
Sen tycker jag vi ska vara medvetna om att bitar av den kostlära vi haft under utbildningen inte vilar på jättestadig grund. SBU rapporten är tydligt bevis på detta. samtidigt kommer alltmer studier som ifrågasätter det mättade fettets farlighet, även detta måste vi vara öppna för.
kolla tex på denna sammanfattning: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20071648
läst senaste WHO rapporten om fetter? de kunde inte finna någon koppling mellan mättat fett och hjärt och kärlsjukdomar.
Lyckas överviktiga gå ner i vikt på denna kostmodell har man redan där vunnit många hälsopoäng då viktnergången i sig medför bättre kolesterolvärden i många fall.
Jag menar inte med detta att LCHF måste vara den ultimata dieten men jag anser inte att vi med bakgrund av den kunskap vi har idag kan rata den helt och kalla den dålig. Det finns inget som säger att mer fett och mindre kolhydrater skulle vara skadligt på något sätt så länge man täcker sitt närings och energibehov. / Anna
Hej Anna.
Tack för ett intressant och utförligt inlägg.
Först och främst vill jag säga att jag tycker att den här debatten handlar för mycket om energiprocent och för lite om energibalans. Dags att titta mer på vardagsträning (alltså att gå och cykla mer), ätbeteende och portionsstorlekar istället.
Du har säkert rätt i att det kan vara en bra idé för vissa diabetiker och svårt överviktiga att dra ner på kolhydraterna. Om man drar ner på kolhydraterna blir det mindre energi. Dessutom är det ofta mat som ger ett snabbt kaloritillskott, såsom vitt bröd, glass, läsk, godis och kakor som automatiskt försvinner ur kosten när man minskar andelen kolhydrater.
När man drar ner på kolhydraterna minskar den totala energimängden, och den procentuella andelen kalorier från fett blir högre – det pratas sällan om det faktiska kaloriintaget i förhållande till individens energibehov, eller att vi lever i en värld där det blir allt svårare att röra på sig i vardagen.
Debatten har mest fokuserat på makronutrienter, alltså fett eller kolhydrater – utan att prata så mycket om deras kvalitet. Du skriver att LCHF inte behöver bestå av mättat fett – men de tongivande LCHF-fantasterna lever så vitt jag förstår på bacon, korv, kött, ägg, grädde, ost och smör. Det pratas sällan om avokado, nötter och lax.
De grönsaker som rekommenderas enligt LCHF är de som växer ovan jord – det blir inte så många fiberrika sorter kvar då. Och ska man få i sig rekommenderade mängder av fibrer från bär blir det rätt stora mängder man måste sätta i sig, och jag är tveksam till att det går att kombinera med ett så lågt kolhydratintag som krävs för att man ska kalla det LCHF-kost.
Det finns bra studier som påvisar kortsiktigt positiva effekter, men än så länge inga som klarar de krav som ställs för att de ska godkännas av Socialstyrelsen och SBU. Studierna ska bevisa att en diet är långsiktigt säker och effektiv och att det inte finns några långsiktiga biverkningar innan den godkänns på befolkningsnivå, men under förutsättning att uppföljning sker (då man bland annat kollar hur hjärta, lever och njurar mår) kan man även tänka sig individuella lösningar.
Det kommer fler och bättre studier för varje år, men tills det finns bättre bevis måste vi som är legitimerade följa de riktlinjer som utfärdas av Socialstyrelsen, oavsett om vi är dietister eller läkare.
Här hittar du de europeiska riktlinjerna för diabeteskost, om du vill läsa mer.
Av inläggsförfattaren
Tack för ditt svar Kajsa!
Givetvis är även träning och ätbeteende en viktig del i det hela. Håller med dig fullständigt där. Tycker även som du att det är på tok för stort fokus på E% hit och dit.
Det jag vill understyrka är att vi borde ha en större ödmjukhet inför de som går ner i vikt, får bättre blodsockerbalans och mår bättre på en kostmodell som inte överensstämmer med SNR! Särskilt med tanke på vilket dåligt underlag en hel del av våra kostråd bygger på. Vi kan informera om de rådande riktlinjerna men jag tycker även att det är på sin plats att informera om hur osäkra det är och med bakgrund av detta öppna upp för diskussioner och hjälpa och stötta de patienter som önskar följa en annan kostmodell
Slutsatsen från SBUs diabetesrapport var att ”de gällande kostrekommendationerna bör vara huvudalternativet vid kostrådgivningen, detta under två förutsättningar:
• all kostrådgivning sker utifrån individens personliga preferenser
• det finns från myndigheter och professioner en stor beredskap att åter ta ställning till kostrekommendationerna när nytt viktigt kunskapsunderlag blir tillgängligt. ”
”För de personer som önskar pröva alternativ till denna kost, finns åtminstone visst direkt eller indirekt vetenskapligt stöd för måttlig lågkolhydratkost (30–40 E% från kolhydrater) och vegetarisk lågfettkost.”
”Individuell anpassning av diabeteskosten innebär alltså att man i vården tar stor hänsyn till individens preferenser. Många personer med diabetes vill ändå ha ledning från vården i sina kostval.”
Vi kan inte tvinga på patienter en kostmodell de inte är intresserade av utan får med stöd av den kunskap vi har hjälpa dem att finna en så pass bra balans som möjligt.
i SBU rapporten står vidare:
”Fettintagets betydelse för utveckling av hjärt-kärlsjukdom, särskilt kranskärlssjukdom, har alltmer ifrågasatts under de senaste åren. Två metaanalyser av det vetenskapliga underlaget har publicerats 2009–2010.
Den ena analysen innefattade både randomiserade studier och observationsstudier
[6]. Författarnas slutsats blev att det totala fettintaget inte har något säkert samband med risken för kranskärlssjukdom. I den andra metaanalysen fann man inget samband mellan intaget av mättat fett och risk för hjärt-kärlsjukdom [7].”
Jag ser inget problem med att den procentuella fördelningen av fett blir större när de drar ner på kolhydraterna. Det hjälper många att bli av med de farliga blodsockertopparna.
Visst är det mkt fokus på mättat fett hos många LCHF anhängare men receptböckerna om LCHF innehåller en blandning av proteinkällor och grönsaker tillsammans med fett. Som dietister kan vi hjälpa till att få en ännu bättre balans. Sen anser jag att det är viktigare för en diabetiker att få ordning på sitt blodsocker än att exakt följa SNR:s rek angående fiberintag ifall det är just en sänkning av kolhydrater som skulle krävas. En patient som misslyckas med att få bra värden med de gällande råden anser jag har rätt att få modifiera dessa med stöd av en legitimerad dietist.
ps: rek Anki Sundins bok ”minimålsmetoden” varmt. Den tar upp intressant och relevant information/studier om bl.a viktnerång och fetter ! mvh Anna
Underlaget för kost och sjukdom är inte dåligt med de förutsättningar som finns (bristande följsamhet, avhopp, och kostundersökningsmetoder med avsevärda metodfel). Senaste årens studier kring Nordisk medelhavskost visar väldigt positiva resultat, i den kosten är andelen kolhydrater och fett balanserad, och man använder främst hjärtvänliga fettkällor.
Läs gärna till exempel den här färska studien J. Nutr. 141: 639–644, 2011
Din tolkning av WHO-rapporten: ”mättat fett har inget samband med hjärtkärlsjukdom”, stämmer om man byter ut kolhydrat mot mättat fett. Men där står också att om man byter ut mättat fett mot omättat minskar risken för hjärtkärlsjukdom.
Individens preferenser står i första rummet men vi har ett nutritionsansvar för ev. långsiktiga biverkningar. Har vi ingen kunskap om dessa måste varje individ som följer en sådan kost följas upp på ett adekvat sätt.
Av inläggsförfattaren
Hej igen! Nu har jag blivit lite insnöad på det här så skickar ett brev till :)
Tack för länken! Jag betvivlar inte att de livsmedel som användes i enkäten är bra livsmedel för gemene man men studien säger ingenting om att dessa livsmedel är idealiska för diabetiker och överviktiga. Vi vet inte vilka livsmedel de som inte fick några poäng åt istället. Jämför man tex raffinerat spannmål med fullkorn är det givetvis bättre med fullkorn men vi vet inget om hur hälsan hade sett ut ifall man uteslutit bröd överhuvudtaget jämfört med fullkorn. En observationsstudie säger så lite om orsak och verkan och som SLV själva säger krävs det mer underlag för att säga huruvida denna kost med säkerhet är bättre än någon annan.
SBU; ”…Däremot finns det varken stöd eller motbevis för de rekommendationer som handlar om fullkornsprodukter och fettmängd”
WHO:s rapport är mycket motstridig!
”There is insufficient evidence at this time to determine the association between diabetes risk and intake of total fat or of any particular type of fat” samt 2) “The data on the association between total fat intake and saturated fat intake and body weight remain inconclusive”.
Men på sid 60 kan man läsa att det finns övertygande bevis att risken för hjärtinfarkt minskar om man ersätter mättat fett med fleromättat. På sidan 185 visar ett diagram att hjärtdödligheten enligt WHO:s egen utredning ökar om man äter mycket fleromättat fett, medan motsvarande diagram på sidorna 182-183 visar brist på samband mellan intag av mättat fett och hjärtinfarkt. Det är en rörig sammanfattning :)
Med bakgrund av följande brev av Christian Berne till Socialstyrelsen är det självklart viktigt, som du säger, med uppföljning:
”….kolhydratsnål kost idag sägas vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet för viktreduktion vid övervikt och typ 2 diabetes med motiveringen att ett antal studier har visat effekter i ett kortare perspektiv och att evidens för farlighet inte framkommit i hittills gjorda systematiska litteraturgenomgångar. För behandling utöver 1 år saknas ännu vetenskapligt stöd. ”
”…Följer man den svenska kostdebatten kan man få uppfattningen att det vetenskapliga
underlaget återfinns i kvällspress, debattartiklar av lekmän och i populära böcker om s.k.
modedieter. En genomgång av vetenskaplig medicinsk litteratur (se referenser) ger emellertid vid handen att ett antal randomiserade kontrollerade studier och översikter av lågkolhydratkost återfinns i ledande tidskrifter med hög impact…”
http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2008/01/17/socialstyrelsen-ger-gront-/berne-yttrande.pdf
Intressant review nedan:
http://www.ajcn.org/content/86/2/276.full
Socialstyrelsen: ”Både i de gällande kostrekommendationerna och i SBU:s rapport framhålls att det är viktigt att kostråden är anpassade efter individen. Om det ska vara möjligt för patienten att göra självständiga val, krävs att hon eller han får god information om vilka för- och nackdelar som följer med olika sätt att äta och dricka.”
Med tanke på osäkra resultat och motstridigheter tycker jag att stycket ovan är en stor utmaning för oss dietister! Jag kan inte begripa, hur jag än försöker, vad det är i pasta, bröd, ris och potatis som är essentiellt för en diabetiker.
mvh Anna
Angående WHO
21 observationsstudier med sammanlagt nära 350 000 personer ingick i analysen och visade att det inte fanns något statistiskt samband mellan enbart mättat fett och risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Elva framåtblickande kohort- och interventionsstudier fann att ett byte av 5 energiprocentenheter (5 E%) mättat fett mot fleromättat fett var kopplat till en minskad risk för insjuknande i hjärtsjukdomar
Detta betyder inte med automatik att mättat fett är dåligt utan antagligen att kroppen mår bäst av att även få fleromättat fett. Framförallt handlade det om byte av omega 3 vilket inte är nån överraskning!
Byte av mättat fett mot enkelomättat fett gav däremot en viss riskökning!
kolla även på dessa!
Lisa/dietist
1. Gibson RA, Makrides M, Smithers LG, Voevodin M & Sinclair AJ. The effect of dairy foods on CHD: a systematic review of prospective cohort studies. British Journal of Nutrition 2009.
2. Tholstrup, T. 2006. Dairy products and cardiovascular disease. Current opinion in lipidology, 17, 1–10.
3. Elwood PC, Givens DI, Beswick AD, Fehily AM, Pickering JE & Gallacher J. The survival advantage of milk and dairy consumption: an overview of evidence from cohort studies of vascular diseases, diabetes and cancer. J Am Coll Nutr. 2008, 27, 723S-34S.