I helgen arrangerades Gut Microbiota for health World summit; GMBH2015 i Barcelona.
Vår hälsa påverkas av mikrobiotan, alltså tarmfloran. Hälso- och sjukdomseffekterna sträcker sig mycket längre än till tarmen. Det finns bland annat samband mellan tarmens bakterier och levercancer, IBS, IBD, beteendemässiga tillstånd som autism, sepsis och luftvägsinfektioner. Det som händer i tarmen påverkar hela kroppen, inklusive hjärnan; Gut-brain-axis.
Kosten och miljön påverkar tarmbakterierna, och tarmbakterierna lever med sin värd, alltså människan, i en symbios där båda är beroende av varandra. Kroppen, till exempel hjärtkärl-hälsan och risken för övervikt och fetma påverkas av tarmbakterierna: fermenteringen i tarmen gör att det bildas fettsyror som får metabol betydelse, tarmbakterierna påverkar även tillgängligheten och upptaget av ämnena i maten, bland annat mineraler, vitaminer och laktos. Beteendet och hygienen samt kosten som ”kroppen” stoppar i sig påverkar tarmbakteriernas aktivitet och diversitet, det vill säga hur många olika sorters bakterier det finns och vilken balans de lever i.
Värt att notera är hur väl kartan över antibiotikaanvändning stämmer överens med kartan över fetma.
Reglerna kring probiotika som hälsopåstående fick för några år sedan väldiga åtstramningar. Regelverk, forskare och konsumenter har olika krav och förväntningar. Sambanden är komplicerade och mycket kvarstår att kartlägga.
- Vid vissa sjukdomstillstånd kan probiotika hjälpa.
- Vissa sorters probiotika kan fungera vid många olika sjukdomstillstånd.
- Vissa hälsoeffekter är kopplat till specifika bakteriestammar.
Man tittar nu på nya sätt att kunna berätta om hälsoeffekter av till exempel levande yoghurtkultur och av probiotika med olika grader av bevisade hälsoeffekter.
Jag har lärt mig massor i helgen och det finns väldigt mycket bra material tillgängligt på Gut microbiota for health’s hemsida.