Nyheter

Feedback ger ego-boost

Startar dagen med en skön ego-boost; fyller på med nya referenser efter glada trevliga mail som reaktioner på mina föreläsningar – plus en trevlig artikel i dagens KatrineholmsKuriren. Det är alltid väldigt roligt att få feedback, inte minst i form av mail och skriftliga bevis, så man kan spara och ta fram när man behöver fylla på med ny energi. Stort tack!

”Glad och tacksam att jag gick på din föreläsning! Vilken energikick! Toppen med bok som påminnelse hemma när inspirationen tryter;). Många tack för en fantastisk kväll!!”
Anette B

”Dietisten, hälsoinspiratören och författaren Kajsa Asp bjuder på en i både ord och bild färgstark föreläsning.”
KatrineholmsKuriren

Fler referenser hittar du här.

Katrineholmskuriren-Kajsa-Asp

Kan hälsosamma vanor öka sexlusten?

IMG_8334-0

Kan hälsosamma vanor öka sexlusten?
Jajamän!
Din livsstil påverkar dina tankar och känslor för både dig själv och för andra människor. Och hur du mår har stor betydelse för sexlivet.
Om du sover ordentligt, har bra matvanor och tränar regelbundet påverkar det även sexlivet. Här är några skäl till varför det är så:
Sömnen är grundläggande för hälsan och påverkar bland annat hormonsystemet och humöret.
Matvanorna påverkar hur du mår och bland annat vikten. När du trivs med dig själv blir du även mer attraktiv i andras ögon.
Träningen gör dig stark och ger dig bättre kondition – bra egenskaper även i sänghalmen.

Tyckte du att detta var en ganska tramsig och oseriös artikel? Jag kan i så fall till viss del hålla med, men jag brinner för att motivera alla människor med alla typer av intressen till en mer hälsosam livsstil. Och om ett bättre sexliv kan vara något som motiverar och inspirerar så – fine with me!
Och det finns faktiskt fler som är inne på samma spår. Kolla här!

 

Sverige är fantastiskt. Svenska bönder likaså.

Idag har jag och min familj fått äran att besöka en ekologisk mjölkgård. Vi har en fantastisk miljö att värna om, och om fler visste vad svenska kor gör för miljön och landskapet så skulle det nog inte vara så så svårt att välja rätt grejer i mjölkkylen.
Ekologisk mjölk kommer från kor som får gå ute längre, de får leva mer naturligt och äta foder som påverkar miljön betydligt mindre än vad ”vanlig” mjölk gör.
Jag tror att många tar det svenska landskapet för givet. När vi pratar om att bönderna får lägga ner sin verksamhet för att de inte får tillräckligt betalt för mjölken handlar det ofta om öresmarginaler per liter mjölk. Jag skulle gladeligen betala ett par kronor till för mjölken om jag visste att mitt köp skulle göra att vi även i framtiden kan klappa kossor, se ut över grönskande vidder och höra muanden i sommarkvällen.
Jag önskar att det fanns mjölkprodukter av alla sorter, gjorda på svensk mjölk. Jag vill se kvarg och cottage cheese, gjord på svensk ekologisk mjölkråvara – nu!
Jag har hittills inte sett varken kvarg/kesella eller cottage cheese/keso gjord på svensk mjölk, och det borde finnas underlag, inte minst pga lågkolhydratstrenden och hypen kring protein, kombinerat med folks ökade medvetenhet kring ursprung, svensk djurhållning och önskan om tillsatsfritt.
Bonden Anders och hans fru Ingegerd berättade om hur korna de har nu på sin ekologiska gård är mycket piggare och mer personliga än de de hade tidigare som var mer loja, nästan lite deprimerade.
De berättade om bönor som de odlar själva för att fodra med (som bara ger en fjärdedel av miljöpåverkan jämfört med importerade foderbönor), och hur man sår i cykler eftersom bönorna bara kan odlas vart sjunde år på samma åker.
Och så det som jag blev mest tagen av; att aluminiumburkar, rester av raketer och ståltråd från svävande lyktor kan hamna i kornas foder. De maskiner som hackar sönder höet hackar även metallen i små bitar som hamnar i kons mage och kan orsaka mycket allvarliga skador. Ingegerd berättade om smärtan i kons ögon, och om hur de på grund av metallskräp fått nödslakta kor ett antal gånger.
Så fruktansvärt grymt. Och så fruktansvärt onödigt. Hur svårt kan det vara att ta med sig skräpet hem??

20140510-232520.jpg

20140510-232412.jpg

20140510-232424.jpg

20140510-232433.jpg

20140510-232444.jpg
På den korta vägen tillbaka till bilen hittade vi ett antal burkar och annat metallskräp i vägkanten. Så mycket enklare livet hade varit för bönder och kor om folk orkade bära sina grejer till en soptunna..

Vem vill ha danskt kött?

Skönt att någon äntligen vågar sätta ner foten. Jag hoppas att denna Icahandlare blir en förebild för sina kollegor och att fler vågar sluta sälja alltför billigt kött – och för billig mat överhuvud taget. Kvalitet i form av lite ”snällare” produktionsvillkor för djur, människa och miljö kostar lite mer, och det är inte rimligt att pressa priserna hur lågt som helst.
Resistenta svinbakterier, undermålig djurhållning och dåligt foder var några av skälen till att Andreas Gunrup valde att sluta sälja danskt griskött i sin butik. Att läsa om griskultingar utan knorr på svansen (eftersom svansen kuperats), suggor som inte får halm så att de kan bädda och reda bo, foder baserad på genmodifierad soja och trånga bås som ger stressade och skadade djur får åtminstone mig att tappa aptiten.
Läs mer om Icahandlaren i Göteborg som säger nej till danskt kött i denna artikel i GöteborgsPosten.

20140509-080807.jpg

Yogurt in nutrition #YINI2014

Under kongressen Experimental Biology ägnades en hel dag åt yoghurt; 2nd Global summit on the Health Effects of Yogurt. Det finns många anledningar till att yoghurt har en stor potential och bredd vad gäller positiva hälsoeffekter:
Yoghurt påskyndar återhämtningen efter träning och främjar proteinsyntesen (bygger muskler). Proteinerna i mjölkprodukter, vassle och kasein, är protein av hög kvalitet.
Yoghurt kan förebygga diabetes, dels genom att underlätta viktminskning och att bibehålla en hälsosam vikt, dels via de fermenteringsprocesser i tarmen som främjas av probiotikan. En studie som presenterades visade att 5 dl yoghurt i veckan sänker risken att utveckla diabetes med 28%.
Yoghurt hjälper äldre personer att behålla och bygga upp muskler och muskelstyrka vilket minskar risken för fall och skörhet – och är positivt för autonomin, alltså att man är mindre beroende av hjälp för att klara sitt dagliga liv. Bäst resultat får man när träning kombineras med protein av hög kvalitet, timing och tillräckligt med energi.
Yoghurt förebygger osteoporos – genom sitt innehåll av protein, kalcium och vitamin D (berikade mjölkprodukter).
Och sen har naturligtvis de snälla bakterierna positiva effekter i tarmen.
Helt fantastiskt att ett naturligt och enkelt livsmedel som finns i de flesta delar av världen kan vara så bra för oss!
Vill du läsa mer, följ denna länk: www.yogurtinnutrition.com

Många klienter och kunder som jag träffar tror att hälsosammare matvanor innebär att man utesluter en massa saker och undviker mat man tycker om. För mig handlar hälsa om att äta lagom stora portioner och att lägga till bra grejer som ger bra näring och har positiva effekter på hälsan. Yoghurt är en sådan ”bra grej”.

20140503-103322.jpg

Morgonsolen ger energi!

Nu har vårsolen äntligen kommit till Göteborg. Kan man bli annat än glad när man möts av den här bilden på morgonen? Det fina trädet står alldeles utanför porten till mitt kontor – en härlig start på dagen!
En stund i morgonsolen påverkar nivåerna av sömnhormonet melatonin vilket gör att du blir piggare på dagen och tröttare när det är dags att sova. När det blir större skillnad mellan sömn och vakenhet sover vi bättre och vaknar mer utvilade, vilket har stor effekt på hälsan och feel-good-känslan.
Så passa på och njut av vårsolen!

20140325-084253.jpg

Midja över 70 cm förkortar livet

I en nyligen publicerad metaanalys har sambanden mellan midjeomfång och (o)hälsa kartlagts.
En kvinna bör inte ha större midjeomfång än 70 cm; ligger man 25 cm över förkortas livet med fem år. En man bör ligga under 90 cm – är midjemåttet över 110 cm förkortas livet med tre år. Allt enligt en artikel i dagens UNT.
Midjeomfånget hänger ofta samman med insulinresistens, högt blodtryck och högt kolesterol och är ofta – men inte alltid – korrelerat till kroppsvikten. Kartläggningen visar att risken att dö ökar med ökat midjeomfång oavsett vikt och BMI-nivå; allt emellan BMI 20 och 50 kg/m2 ingick i studien.
Vill du veta mer, klicka här för att komma till publikationen.

Några faktorer som påverkar midjeomfånget är övervikt, stress, för lite motion och för mycket alkohol. Varje centimeter runt midjan har betydelse – man behöver inte se ut som ett timglas för att det ska göra nytta. Genom att röra sig lite mer i vardagen och dra ner något på alkohol, söta drycker och andra snabba kolhydrater samt välja mjuka fetter istället för mättat fett kan man minska midjeomfånget och snabbt få god effekt på riskfaktorerna.

Boosta immunförsvaret efter träningspasset

I dagens läsarfråga i GöteborgsPosten ger jag tips om kost och livsstil för bästa tänkbara immunförsvar. Vissa baciller kan man inte skydda sig mot men visst finns det saker man kan göra för att stärka immunsystemet!
Då kan man slippa några av snuvorna – och kanske förkylningen går över fortare.

Antioxidanter och fibrer från grönsaker, frukt och bär.
D-vitamin; fet fisk, berikad mjölk och kosttillskott.
Probiotika.
Sömn.
Mindre stress.

Ett återhämtningsmål kan stärka immunförsvaret som ofta är försvagat direkt efter träningen. Man brukar säga att kroppen är ”som ett öppet fönster” där det är lättare för virus och bakterier att få fäste. Återhämtningsmålet underlättar för kroppen att bygga upp musklerna, återställa energiförråden och ställa om hormonbalansen till ett för immunförsvaret mer gynnsamt läge.

20131208-160514.jpg

Mat vid fetma – seminarium om SBU-rapporten

Jag kommer just från seminariet Mat vid fetma, arrangerat av SNF; Swedish nutrition foundation, med anledning av SBU-rapporten som publicerades häromdagen. SBU-rapporten syftar till att hitta en konsensus kring det vetenskapliga underlaget för bästa kost för behandling av fetma och riskfaktorer.

Rapporten har fått stor uppmärksamhet i media, och som vanligt har det gjorts många förenklade budskap som skapar sensationsrubriker och förvirring, bland annat har rapporten kallats LCHF-rapporten och man har dragit slutsatser om att man inte ska motionera.

Något av det som inte kommit fram i media är att alla de kostalternativ som har studerats innebär ökad mängd grönsaker och frukt och att minska på sötsaker. Oavsett vilken kost man väljer är det förmodligen betydligt bättre än det man ätit innan – det vill säga det som gjort att man under lång tid byggt upp sin fetma.

Man pratar om måttlig eller strikt lågkolhydratkost, lågfettkost eller högproteinkost – ingen nämner hur mycket energi man äter. Vad man definitivt kan konstatera är att den som lider av fetma, som rekommenderas att äta 1600 kcal per dag (kvinna) och bara går ner 2 kg på ett år, inte har följt kostråden. Och att ingen vet om det som ätits utöver de råd och rekommendationer man fått består av fett, protein eller kolhydrater. Eller alkohol.

Man konstaterar att det vetenskapliga underlaget för effekten av att vid fetma äta mer grönsaker, frukt, bär, fullkorn, magert kött och så vidare är skralt. Jag tycker hellre att det är bristen på följsamhet som borde lyftas. Rapporten borde istället för ”Mat vid fetma” kanske hetat: ”Råd om mat vid fetma – som inte följs”.

Mat vid fetma – seminarium om SBU-rapporten

Jag kommer just från seminariet Mat vid fetma, arrangerat av SNF; Swedish nutrition foundation, med anledning av SBU-rapporten som publicerades häromdagen. SBU-rapporten syftar till att hitta en konsensus kring det vetenskapliga underlaget för bästa kost för behandling av fetma och riskfaktorer.

Rapporten har fått stor uppmärksamhet i media, och som vanligt har det gjorts många förenklade budskap som skapar sensationsrubriker och förvirring, bland annat har rapporten kallats LCHF-rapporten och man har dragit slutsatser om att man inte ska motionera.

Något av det som inte kommit fram i media är att alla de kostalternativ som har studerats innebär ökad mängd grönsaker och frukt och att minska på sötsaker. Oavsett vilken kost man väljer är det förmodligen betydligt bättre än det man ätit innan – det vill säga det som gjort att man under lång tid byggt upp sin fetma.

Man pratar om måttlig eller strikt lågkolhydratkost, lågfettkost eller högproteinkost – ingen nämner hur mycket energi man äter. Vad man definitivt kan konstatera är att den som lider av fetma, som rekommenderas att äta 1600 kcal per dag (kvinna) och bara går ner 2 kg på ett år, inte har följt kostråden. Och att ingen vet om det som ätits utöver de råd och rekommendationer man fått består av fett, protein eller kolhydrater. Eller alkohol.

Man konstaterar att det vetenskapliga underlaget för effekten av att vid fetma äta mer grönsaker, frukt, bär, fullkorn, magert kött och så vidare är skralt. Jag tycker hellre att det är bristen på följsamhet som borde lyftas. Rapporten borde istället för ”Mat vid fetma” kanske hetat: ”Råd om mat vid fetma – som inte följs”.

3 of 4
1234