Posts Tagged "träning"

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation: referat från konferens

Mitt referat från konferensen ”Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation” som arrangerades i oktober 2017 finns nu publicerat på nutritionsfakta.se. Under konferensen presenterade olika forskare sina resultat kring hälsa och prestation kopplat till rörelse och matvanor.

För att förbättra folkhälsan behövs såväl insatser för mer hälsosamma matvanor i befolkningen, som att vi blir mer fysiskt aktiva och sitter mindre. Ohälsosamma matvanor är det största hotet mot folkhälsan i Sverige.

I den avslutande paneldiskussionen var föreläsarna helt eniga: Stillasittandet måste motverkas och kunskapsläget behöver höjas kring matvanor och fysisk aktivitet kopplat till hälsa i befolkningen, och till prestation i vissa grupper.

Konferensen arrangerades av SNF Swedish Nutrition Foundation i samarbete med Swedish Society for Clinical Nutrition and Metabolism (SWESPEN) och Svenska nationalkommittén för nutrition och livsmedelsvetenskap.

Läs gärna hela referatet här!

I projektet Kokbok för aktiva teens sammanfattar jag de viktigaste hörstenarna för aktiva unga som behöver mycket energi för att utvecklas i sin idrott och prestera bra såväl fysiskt som i skolan. Här hittar du fakta och en bra bas av enkla snabba recept för den hungrige!

Foto: Katja Ragnstam, för boken Hjärna. Hjärta. Mage.

Om träning och hjärnan – nytt på Friskvårdspodden!

Vill du ha en snabbkurs i hur hjärnan påverkas på kort sikt när vi tränar, och långtidseffekterna av att träna regelbundet, då ska du definitivt lyssna på veckans avsnitt av Friskvårdspodden.

Den här gången intervjuar vi Jenny Nyberg, hjärnforskare vid Göteborgs universitet, som under många år studerat hur hjärnans hälsa och funktion påverkas av fysisk aktivitet.

Vi pratar om minne, inlärning, kreativitet, koncentrationsförmåga och fokus, hjärnans åldrandeprocesser och om exekutiva funktioner, och hur allt detta påverkas positivt av att vi rör på oss.

De exekutiva funktionerna styrs från pannlobens olika system av nervbanor – det exekutiva systemet – som ibland kallas ”hjärnans dirigent”. Härifrån styrs förmågan att rikta och behålla uppmärksamhet och koncentration, se sammanhang och reglera beteenden, motiv och känslouttryck utifrån aktuell situation.

Exekutiva funktioner fungerar ofta sämre vid stress – det är en av anledningarna till att det är när vi känner att vi ”inte har tid att träna” som vi behöver det som bäst. Hjärnan fungerar mycket bättre efter pulshöjande aktivitet – dessutom släpper stressen och vi blir gladare. Fysisk aktivitet har positiv effekt för att förebygga och behandla lindrig form av depression.

I avsnittet kommer vi även in på andra faktorer som påverkar hjärnhälsan, såsom berikande miljöer, sömn och kost.

Vill du ha en snabbkurs i hur hjärnan påverkas på kort sikt när vi tränar, och långtidseffekterna av att träna regelbundet, ska du definitivt lyssna på avsnitt 3 av Friskvårdspodden.

Jenny Nyberg är vice ordförande i Brain Athletics, en förening vars syfte är att sprida kunskap om träningens effekter på hjärnan och att samla in pengar till hjärnforskning.

Breaking news! Nu släpps Friskvårdspodden!

Efter en intensiv period av många timmars inspelning, nya lärdomar och tekniska erfarenheter är vi nu redo att publicera första avsnittet av Friskvårdspodden. Det är alltid väldigt kul att bryta ny mark och prova nya grejer. Att nu låta andra lyssna känns väldigt roligt och och lite läskigt – som att stå på tian med vattnet nedanför, tveka inför att hoppa men veta att man bara måste göra det. Väldigt spännande, och… alternativet att backa finns inte på kartan.

Lyssna gärna här!

Här kan du läsa mer om initiativtagarna Anna Krantz och Kajsa Asp.

Maten helt avgörande – inte minst för dig som tränar

Med fjorton OS-medaljer till Sverige kan man ju inte låta bli att fundera på vilka hemligheter de svenska idrottarna har. Maten är såklart en viktig del.
I Riksidrottsförbundets Kostpolicy står bland annat ”En god kosthållning, väl sammansatt mat och dryck, är en förutsättning för optimal träningseffekt, återhämtning, idrottsprestationer och god hälsa. En väl sammansatt kost innehållande tillräcklig energimängd täcker kroppens behov av näringsämnen.”
Vad betyder det för dig?
Jo, att om du äter bra mat i lagom mängd skapas förutsättningarna för att må bra, utvecklas och prestera på topp när det gäller.
Täck behovet av energi med vanlig mat som ägg, fisk, kött, kyckling, mjölk, bröd, müsli, pasta, ris, potatis, rotfrukter, grönsaker, bär och frukt, olja, nötter och frön… så får du i dig alla proteiner, kolhydrater och annan näring som du behöver. Det behövs inga specialprodukter om du äter rätt mängd mat.
Läs gärna mer och ta del av enkla och snabba recept för idrottare i min Kokbok för aktiva teens.

Foto: Katja Ragnstam. Bilder från boken Mersmak för livet.

Träning ger fräscha hjärnor

Att berätta någons historia är ett väldigt spännande sätt att förmedla fakta på ett intressant sätt. Jag gillar verkligen att förmedla passionen och låta forskare eller andra som brinner för det de gör och som tror på sin idé berätta.

Jag fick i uppdrag av Brain Athletics att intervjua två av de företagsledare som valt att bli certifierade som hjärnvänliga arbetsgivare. Fredrik Olsson från Rotpartner är en av dem:

Träningen ska ske under arbetsdagen, så att även arbetsgivaren får glädje av effekten fullt ut!

Rotpartner är ett konsultföretag som erbjuder projektledning inom byggsektorn och har kontor i Göteborg, Stockholm och Malmö. Sedan ett par år har alla medarbetare 1 timmas obligatorisk träning per vecka. Målet är att höja pulsen och på så sätt öka hjärnans kapacitet.

Företaget har genom åren haft många olika aktiviteter för personalen, och man har till exempel sprungit Göteborgsvarvet tillsammans. Under senare år har man ändrat sitt synsätt. Det handlar i första hand om att alla ska hitta ett lustfyllt sätt att röra på sig, ta egna initiativ och hitta en träningsform som man gillar. Alla medarbetare är varandras friskvårdsförebilder.

– Att springa lopp tillsammans är roligt men man får akta sig för att sätta för höga mål. Vi når inte dem som behöver komma igång och röra på sig om de får en känsla av att man måste springa ett halvmaraton för att det ska vara värt något. Det får inte bli för tufft, säger koncernchefen Fredrik Olsson.

– Det finns mycket annat man kan göra och som bidrar till att fler tycker att det är roligt och skönt att röra på sig. Det kan vara ett gruppträningspass eller egen träning på gymmet, att ta en långpromenad på lunchen eller spela i en slagverksorkester. Vad som helst, bara det är pulshöjande!

Tillbaka till jobbet med nyduschad hjärna

– Träningen ska ske under arbetsdagen, helst under förmiddagen eller på lunchen, så att även Rotpartner får bästa möjliga nytta av att personalen är aktiv. Vi vill ha dem tillbaka till jobbet med fräscha hjärnor, poängterar Fredrik Olsson. De bästa idéerna, och de mest kreativa och effektiva mötena har man när man har tränat. Då är man mer flexibel i tanken och fattar de bästa besluten.

Träningen är en tydlig strategi i företaget och en viktig pusselbit i att skapa ett hållbart arbetsliv. Den obligatoriska träningen presenteras på anställningsintervjun och på företagets rekryteringssida på nätet. Att nå dem som inte redan har ett intresse för träning och fysisk aktivitet är den största utmaningen.

– Alla kommer inte alltid att kunna uppfylla kravet på att träna en timma i veckan på arbetstid, men det viktigaste är att vi gör vad vi kan för att skapa förutsättningarna och visa att vi tycker det är viktigt, berättar Fredrik Olsson. Det handlar mer om att ta egna initiativ och skapa rutiner kring träningen, och att hitta sin egen motivation att röra sig mer, på sin nivå.

På kontoret finns ett pingisbord som används flitigt. Företaget tillhandahåller lånekort på hyrcykelföretaget Styr&Ställ och en elcykel om man ska ta sig längre sträckor. Många väljer att ta trapporna och man har promenadmöten så ofta det går.

En stor fördel med att anlita Rotpartners konsulter är att de har tillgång till kollegor och andra i företagets nätverk att diskutera med. Av de 30 personer som arbetar på Göteborgskontoret har ett tiotal hittat gemensamma rutiner och tränar tillsammans.

– Några går på gruppträningspass på lunchen, några åker till Skatås och springer, och äter därefter lunch tillsammans, berättar Fredrik Olsson. På de gemensamma träningspassen föds många bra idéer. Träningen blir alltså ett sätt att öka kompetensbredden.

Mäter kollektivets VO2 max

För sex år sedan satte företaget en vision för 2017/18. Man ville komplettera målen inom lönsamhet, miljö och kvalitet med fysiska mål för personalen. För att följa utvecklingen mäts maximal syreupptagningsförmåga (VO2 max) två gånger per år.

– Under 2018 mäter vi utgångsläget i januari, och gör en uppföljande mätning i september/oktober, berättar Fredrik Olsson. Var och en kan få reda på sina mätvärden, men företaget har enbart satt ett kollektivt mål.

Träning på arbetstid är lönsamt

Träningen är obligatorisk, inte frivillig. Det tror Fredrik Olsson är enda sättet att nå dem som behöver det som allra bäst. För de som har ett större motstånd i början kommer ett ökat välmående att göra att det snart även kommer en vilja och lust för att röra sig mer. Under föregående verksamhetsår registrerades 900 träningstimmar.

– Det enkla sättet att räkna är att vi har förlorat 900 debiterbara timmar, säger Fredrik Olsson. I uppdragen är verksamheten totalt projektorienterad med tydligt satta mätbara mål. Målen kring livsstils- och träningsfrågorna är inte lika skarpa, men att skapa rutiner i sin träning kan vara ett processmål i sig.

– Policyn är också ett sätt att visa att vi tycker det är viktigt att prioritera sig själv och sin egen hälsa. Och det handlar också om mer övergripande frågor kring företagets varumärke, internt och externt, menar Fredrik Olsson som noterat en stolthet hos medarbetarna, inte minst hos de som haft ett stort motstånd i början.

– Vi kör mycket på känsla. Det är inte alltid relevant att ha avancerade mätvärden och siffror. Det märks ändå att människor mår bättre, är mer kreativa och hittar nya sätt att samarbeta, men vi kompletterar det med ett tydligt och mätbart mål för vad gruppen ska klara under 2018.

Träning för hjärnan, en del av varumärket

– Mitt mål är att medarbetarna ska få en så pass god självkänsla och vara så övertygade om att detta är bra, att de debiterar även för träningstiden. Timmarna efter passet är ju så mycket mer effektiva, så under den tiden får kunden mer för pengarna!

Det finns en allt större medvetenhet kring träningens effekter på hjärnan. Allt fler förstår nyttan och kan sätta det i ett större sammanhang. Internt innebär träningstiden nya möjligheter till nätverkande, diskussioner och att man befruktar sina idéer. Det bygger och är en viktig del i en stark företagskultur.

– I framtiden tror jag att kunden kommer att välja oss just för att vi är ett hållbart konsultföretag som låter medarbetarna ha en sund balans i livet, och säga ”Vi handlar av Rotpartner för att de tränar på arbetstid!”.

Text: Kajsa Asp Jonson

Läs gärna mer om företagsledare som satsar strategiskt på träning för personalen i denna artikel om Kanozi och Johan Norén.

 

Eftersom Brain Athletics hemsida för närvarande inte går att uppdatera publicerar jag texten här. Besök gärna Brain Athletics på Facebook för uppdateringar och aktuell information.

 

 

Storytelling – Träningen gör oss kreativa, modiga och intelligenta

Storytelling är ett spännande sätt att förmedla fakta. Genom att låta någon berätta om sin passion och drivkraft kan man förmedla fakta på ett intressant sätt som fångar läsaren. Jag fick i uppdrag av Brain Athletics att intervjua två av de företagsledare som valt att bli certifierade som hjärnvänliga arbetsgivare. Johan Norén från arkitektbyrån Kanozi är en av dem:

 

Träningen gör oss kreativa, intelligenta, modiga och mer konkurrenskraftiga

På arkitektföretaget Kanozi har träning för medarbetarna varit en strategisk fråga sedan 2010. Vd:n Johan Norén och hans kollegor hade fått upp ögonen för hur träning och fysisk rörelse kunde påverka hjärnans kapacitet, och ville testa hur det funkar i praktiken. Han ville se hur idrott och träning kunde påverka kulturen, kreativiteten, medarbetarna och företaget.

Från sina kunskaper inom idrottspsykologi och erfarenheter inom triathlon och segling tog Johan Norén med sig tänket att 1+1+1 inte blir 3, utan kan bli så mycket mer när man samarbetar och vågar utmana.

– Vi var tidiga med att diskutera jämställdhet och trygghet på företaget. Tryggheten är en förutsättning för att våga ta risker och kunna växa och utvecklas tillsammans. Om tryggheten finns vågar man satsa och prova sig fram, utan att behöva vara ängslig och rädd för att andra ska tycka att man gör fel.

– Idrotten gör det tydligt att olika individer är bra på olika saker och att det är när vi samarbetar och kompletterar varandra som vi utvecklas och presterar som allra bäst. Det handlar om att prova på något nytt, utmana sig själv och våga vara nybörjare – att våga blotta sig och visa att man inte är bäst på allt. Istället för prestation och ”duktighet” fokuserar vi på lust och vilja, säger Johan Norén.

– Träningen blir ytterligare en drivkraft som kan göra oss mer konkurrenskraftiga. Tillsammans skapar vi en kultur där det är självklart att ta ansvar, i stort som smått. Kreativiteten ökar och vi får en högre kapacitet – och en större samlad intelligens och kompetens, menar han.

Chefen sätter normen och skapar vi-känsla

Johan själv mår bra av att släppa jobbet ibland och fokusera på annat än arkitektur. Att anta tuffa fysiska utmaningar som sätter såväl fysisk som mental uthållighet på prov är ett sätt, men det är viktigt att var och en får hitta sitt eget sätt att vara fysiskt aktiv.

– Träning handlar inte om att prestera i löpspåret – det viktigaste målet är att öka konditionen hos dem som behöver det som allra bäst, jobba förebyggande och minska stressen. Chefen ska vara en förebild och visa att det är okej att prioritera sin hälsa – inte springa längst fram i ledet utan vara en i laget, supporta och skapa vi-känsla.

– När man är generös mot personalen är de generösa tillbaka. Vi har generösa friskvårdsbidrag, flexibla arbetstider och längre luncher för att underlätta för dem som vill träna på dagtid. Varje vecka har vi lunchlöpning, och rörlighetspass med PT på kontoret, massör och naprapat erbjuds regelbundet, och i perioder har vi haft yoga med en instruktör som kommer till arbetsplatsen. En gång varje månad ordnas en afterwork, där medarbetarna får arrangera en aktivitet och visa och presentera ”sin” idrott så att andra får testa. Många tycker det är kul att spela innebandy eller tennis tillsammans.

Mod och balans

– Det är mycket roligare att leva ett liv där man gör saker för att man vill, istället för att tänka att man måste. Vi vill skapa ett öppet klimat där man gör det man är bäst på, och där man vågar prova nya vägar och ge sig ut på okänt vatten – och vågar riskera att göra fel så att man kan lära av sina misstag. Jag hoppas att våra satsningar även bidrar till att vi alla blir modigare, tänker Johan Norén.

Kanozi lägger en hel del resurser på träning och olika aktiviteter, och ser det som en investering i framtiden. Varje år följs hälsotalen upp i samband med kvartalsboksluten. Medarbetarnas hälsa ingår i rapporten till styrelsen och är en viktig del av företagets kapital. Företaget har 44 anställda i Göteborg och 22 på Malmökontoret. För några år sedan sprang halva personalstyrkan Göteborgsvarvet. Men att enbart springa lopp kan innebära att syftet motverkas, menar Johan Norén:

– Halvmaraton är lite för långt för att alla ska kunna vara med, och det är viktigt att inte alltid koppla träning till prestation. Träning ska vara roligt och det måste vara låga trösklar, avslutar Johan Norén.

Text: Kajsa Asp Jonson

Läs gärna mer om företagsledare som satsar strategiskt på träning för personalen i denna artikel om Rotpartner och Fredrik Olsson.

 

Eftersom Brain Athletics hemsida för närvarande inte går att uppdatera publicerar jag texten här. Besök gärna Brain Athletics på Facebook för uppdateringar och aktuell information.

 

Unna dig ett gott nytt år!

Hoppas du haft en riktigt trevlig och rolig kväll. När fyrverkeridammet lagt sig och sista champagneglaset är diskat kanske något vagt minne av ett nyårslöfte gör sig påmint. Kanske handlar det om att sluta röka, kanske om att springa något lopp, om ett mindre midjemått, godisstopp eller sundare matvanor.

Nyårslöftena ter sig ofta i svart eller vitt. De vittnar om en önskan om att skapa ett mer hälsosamt liv, men ofta är de inte verklighetsförankrade och just därför dömda att misslyckas. Många gånger är ambitionerna höga, och färgade av förbud och blodsmak – och stor risk för skador. Och motivationen är lite som ett tomtebloss: väldigt sprudlande, intensiv och full av energi till en början, men den varar knappt januari ut.

Det man lovar vid tolvslaget har en tendens att bli överambitiöst, och när verkligheten kommer i kapp är allt som blir bestående en känsla av misslyckande och bekräftelse på att man har precis så ”dålig karaktär” som man redan visste – ”vad var det jag sa? Jag visste att jag inte skulle klara av det”.

Ett mer genomtänkt nyårslöfte kan däremot vara väldigt positivt – en nystart på något som blivit vardag är aldrig fel. Sätt gärna höga mål, men låt dem vara långsiktiga och realistiska – så att du även innerst inne vågar tro på att du klarar det. Dela upp målet i små delmål, gärna tydligt mätbara så att du med täta intervaller kan säkerställa att du är på rätt väg. Tänk igenom vad just du behöver för att göra det möjligt att nå dina mål – kanske behöver du bli bättre på att planera in träningen i kalendern, köpa ett par nya träningsskor eller göra en veckomatsedel för att frigöra tid och få bättre koll på vardagsmaten?

Låt det bli ett SMART nyårslöfte den här gången: Specifikt, Mätbart, Attraktivt, Relevant och Tidsbestämt. Och gör gärna förändringar som peppar och inspirerar, och öppnar upp möjligheter. 

Tänk på vad du behöver lägga till istället för vad som ska uteslutas eller förbjudas. Hur kan du i små steg ändra dina vanor för att hitta en långsiktigt hållbar livsstil? Lägg till en näve grönsaker till middagen och ett par skedar färska bär på frukostfilen. Tänk hellre på vad maten ger dig än att fokusera på att den ska vara fri från socker, gluten, tillsatser eller vara extremt kalorisnål. Lägg till ett träningspass eller en promenad på lunchen – all rörelse är bättre att sitta stilla. Små steg i rätt riktning tar dig sakta men säkert till en mer hälsosam helhet.

Unna dig ett gott nytt år, på dina villkor.

motljus

Istället för #beach2018 – träna för #brain2017

Om du någon gång tvivlar på att det är bra att röra på sig, om motivationen tryter eller om du känner att du vill skjuta upp träningspasset eller promenaden till en annan dag – ta fram den här bilden!

brainfitnessDen kanske inte uppfyller alla kriterier för vetenskaplighet, men ger ändå en väldigt häftig bild av vad som händer i hjärnan när vi rör på oss. Det räcker med en promenad på 20 minuter för att få tydliga effekter, men vad som helst är bättre än att fortsätta sitta stilla. Att röra sig mer och äta hälsosamt handlar alltså inte om utseende eller smalhetsideal, det handlar om att hela du ska fungera bättre.

När cirkulationen i kroppen ökar, får även hjärnan ett bättre blodflöde. Om du då dessutom har sett till att få i dig bra och näringsrik mat, då kommer dina hjärnceller att få bättre tillgång till energi, syre och en massa andra viktiga ämnen som behövs för att de ska fungera och kommunicera som allra bäst – det påverkar bland annat kreativiteten, närminnet, långtidsminnet och hjärnans långsiktiga hälsa och funktion.

Istället för att fundera över formen inför Beach2018, träna för att hjärnan ska fungera på bästa sätt; Brain 2017 och framåt. Det som är bra för kroppens alla kärl – alltså en lagom mängd energi i förhållande till ditt behov, mjukt fett, mer grönt, fullkorn och fisk, och mer rörelse – är såklart även bra för hjärnan.

Läs gärna mer om mina tankar kring ett hållbart arbetsliv i detta inlägg: Det finns bara en Quick fix som funkar!

Bra mat för unga – helhetstänk kring hälsan och livet

Igår föreläste jag på Samskolan i Göteborg – en föreläsning om mat, hälsa och livsstil som arrangerades av föräldrarådet på skolan.

Att räta ut frågetecken kring trender, myter, näring och hälsa känns oerhört viktigt. Jag ser lite som ”my mission” att lyfta fram helt vanlig mat, få folk att förstå att nyttig mat inte kan definieras med vad den INTE innehåller, utan att det faktiskt är från mat och dryck vi får vår energi, våra byggstenar och vår näring.

Det är matvanorna som lägger grunden till hur vi mår, vem vi är och hur vi fungerar och presterar. Och det duger fint med helt vanlig mat, vi behöver normalt sett varken extra protein, tillskott eller andra specialprodukter.

I föreläsningen tog jag bland annat upp hur olika typer av kolhydrater fungerar i kroppen, varför vi behöver fibrer och fullkorn, vad grönsaker gör för vår hälsa och hur viktigt det är med mellanmål. Bra mellanmål är särskilt viktigt för personer med högt energibehov, till exempel för barn och tonåringar som är aktiva och som samtidigt ska ha energi för att orka med skolan och det sociala, och dessutom växa och utvecklas.

Mellanmålen är viktiga men samtidigt behöver man ha lite koll så att inte ”frukostmat” dominerar alltför mycket. I lunch och middag har vi oftast mer variation och en större bredd av råvaror och näringsämnen, medan mellanmålen tenderar att bli ganska ensidiga. Att göra iordning matlådor så att det finns färdig mat att värma när ungarna kommer hem och är hungriga på eftermiddagen är ett sätt att skapa mer variation i deras matvanor.

Vi hann även med en del praktiska tips kring hur man kan få hjärnan att fungera på bästa sätt, hur man kan planera och göra för få variation och bra timing mellan mat och träning och hur viktigt det är att ha en balans mellan mat, träning och återhämtning – inte bara för den som idrottar och har specifika mål med sin träning, utan för alla, oavsett ålder eller träningsnivå. Mat för idrottare är ett ämne som jag gärna fördjupar mig i. Även här finns ett enormt behov av utbildning och mer kunskaper, såväl hos aktiva ungdomar, deras föräldrar, ledare och tränare.

Mat, motion och sömn är varandras förutsättningar.
För att må bra behöver man se över alla delar – och lära sig mer om hur allting hänger ihop. Kontakta mig gärna om du tror att en föreläsning och bra mat och ett helhetstänk kring hälsan vore intressant till exempel på din arbetsplats, skola eller idrottsförening – enklast är att maila din förfrågan till info @ kajsaasp.se.

Föreläsning Kost hälsa Kajsa Asp Jonson

Vad innehåller maten kajsa asp jonson dietist kost näring

Helhetshälsa Kajsa Asp Jonson dietist

Helhetstänk för hälsan i nytt bloggsamarbete

Via ett nytt spännande samarbete får jag nu möjligheten att sprida mina tankar och funderingar kring kost och näring till ännu fler. Läs gärna mitt första blogginlägg hos BMS Horizont här.
Och en liten del av det kan du även läsa här:

Ät bättre – inte mindre!

Många är helt fokuserade på vad de ska undvika i kosten och mat förknippas med oro, ångest, påhittade farligheter och larm. Väldigt få tänker på näring, energi, byggstenar, läkning och positiva upplevelser.

Om vi tänker oss att våra celler till 100 procent består av vad vi ätit de senaste tio åren, och att det som sker i tarmen när maten möter bakterierna styr över såväl fysisk som psykisk hälsa, då är det inte så svårt att motivera sig till att äta lite mer grönsaker, bättre proteiner och fetter, och mindre socker, salt och ohälsosamt fett. Sätt fokus på bra näring istället för på vad du ska undvika. Och ge kroppen vad den behöver, istället för förbud och pekpinnar.

Jag vill hellre ha en kropp byggd av bra proteiner, fetter som ger smidiga kärl och gör att cellmembranen och hjärnan fungerar optimalt, än hårda kärl, övervikt, inflammationsprocesser och låg energi. Och om jag råkar ut för något som kräver topprestationer av kroppens försvar, läkningsprocesser och återhämtning vill jag förstås vara i bästa möjliga beredskapsläge.

I mångas ögon är dietisten en person som är ute efter att förbjuda allt som är roligt. Men tvärt om – de råd och rekommendationer som gäller syftar till att vi ska kunna ha mer roligt, njuta av livet och av god och hälsosam mat, och leva längre!

Vill du läsa inlägget i sin helhet så finns det hos BMS Horizont.

Kajsa-Asp-Jonson-BMS-Horizont

1 of 15
12345