På DRF:s kongress som arrangerades i Sollentuna början av veckan lyftes en bredd av nutritionsrelaterade ämnen, bland annat ultraprocessad mat, psykisk hälsa, obesitasbehandling och undernäring – hos äldre och vid sjukdom.
DRF:s nytillträdda ordförande Rebeka Bereczky Veress välkomnade de drygt 200 deltagarna till förbundets första fysiska konferens sedan 2018. Att återigen få mötas IRL uppskattades av alla som var där – underbart kul att träffas igen!
Ohälsosamma matvanor är, efter tobak, den främsta livsstilsrelaterade orsaken till ohälsa och för tidig död i Sverige. De socioekonomiska skillnaderna i matrelaterad ohälsa är stora. Över hälften av alla vuxna har övervikt eller obesitas. Obesitas har sedan slutet av 80-talet fördubblats bland vuxna över 40 år och fyrdubblats bland vuxna under 40. Samtidigt är undernäring en av äldreomsorgens viktigaste frågor. Nutrition är en fråga som berör alla, och det vi äter har en fantastisk potential för hälsan, både här och nu och för framtiden.
Komplexitet påverkar våra val
Livsmedelsverkets förslag till kostråd för äldre är ute på remiss. För hälsosamt åldrande behövs ett högre intag av protein, vid sjukdom och vid inflammation är behovet ytterligare förhöjt. I NNR rekommenderas 0,83 gram protein/kg kroppsvikt per dag för vuxna och för personer över 65: 1,2–1,5 gram protein/kg. Det är också viktigt att beakta att protein används som energikälla om energiintaget är otillräckligt. Viktutveckling under åldrandet påverkas bland annat av medicinering och livssituation. BMI kan behöva omvärderas i relation till osteoporos och minskad längd, och man behöver skilja mellan önskvärd, förväntad och oönskad viktnedgång.
Mahnoush Etminan, Livsmedelsverket, diskuterade kring de utmaningar och komplexa samband som styr våra matvanor. I uppdateringarna av kostråd för barn och ungdomar, och nya Nationella riktlinjer för skolmåltider, är järn, D-vitamin och fibrer viktiga fokusområden.
Högre energiintag med ultraprocessad mat
Linnea Bärebring, Göteborg, presenterade senaste nytt om ultraprocessad mat och dess effekter på aptit, hälsa och biomarkörer. Enligt klassificeringsverktyget NOVA består svenskarnas energiintag till cirka 50 procent av mat från gruppen NOVA 4 (ultraprocessad mat; UPF). Energidensiteten är som regel högre i UPF, vilket anses vara en av anledningarna till att den typen av mat gör att man lätt går upp i vikt. Kortvarig mättnadskänsla och att det är lätt att få i sig för mycket energi är andra ledtrådar.
Mat och mental (o)hälsa
Diet, mikrobiota och mental hälsa var rubriken för Maximilian Tufvesson Alms föreläsning. Han forskar vid Karolinska institutet om kommunikationen mellan tarmen och hjärnan (gut-brain axis) som inkluderar hormonsignaler, nerver, metaboliter och neuroaktiva molekyler som bildas av tarmbakterierna samt inflammationssignalering. Det finns starka samband mellan obesitas, mikrobiomet och mental hälsa. Det hänger bland annat ihop med endokrina förändringar (hormoner, inflammation, neurotoxiska metaboliter), stress, svårigheter att upprätthålla hälsosamma matvanor samt ”psykobiotika”, alltså bakterier och metaboliter från tarmen med direkt effekt på hjärnans signaler.
Kosten har på många sätt samband med vår mentala hälsa. Den australiensiska dietisten Julia Schindlmayr sammanfattade det i följande punkter:
- Reduce mood & anxiety disorders
- Support recovery from substance use
- Address metabolic issues from medications
- Improve quality of life in psychotic disorders
- Help people with intellectual disability
Jag ser redan fram emot nästa (2028 års) kongress och att åter få simma i ett hav av kollegor – men arbetet med att lyfta nutritionsfrågor, inspirera kring härliga hälsosamma matvanor och främja rättvis jämlik vård är ständigt aktuellt.
Vill du läsa mer och se fler bilder från DRF:s kongress 2026, så finns mitt referat på DRF.nu.
