Blogg

Neuropsykiatriska funktionshinder påverkar matvanorna

Speciella matbehov och -önskemål är relativt vanligt vid neuropsykiatriska funktionshinder, men det är inte så allmänt känt att det kan ha med diagnosen att göra, utan upplevs ofta som matkrångel. Artikeln nedan skrev jag för ett par år sedan till Dietistaktuellt. För såväl personal som möter dessa elever i skolan, som för föräldrar och anhöriga, är det bra att veta mer om bakgrund och samband – för att öka förståelsen och bemöta dessa individer på ett bra sätt. 

Neuropsykiatriska funktionshinder – hur påverkar de kosten?

Ola Ståhlberg är legitimerad psykolog och medicine doktor som arbetar vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Göteborg. I maj 2015 disputerade han vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet med avhandlingen ”Comorbidity across childhood-onset neuropsychiatric disorders”. Forskningen fokuserar främst på hälsoaspekter vid ADHD och/eller autismspektrumstörningar. På en utbildningsdag för dietister berättade Ola Ståhlberg om sina tankar kring hur kostvanor och livsstil kan påverkas av neuropsykiatriska funktionshinder.

Neuropsykiatri innefattar bland annat diagnoser inom ADHD-spektrat, autism (inklusive Aspergers syndrom) och utvecklingsstörning. Komorbiditet är vanligt, bland annat är ADHD och autism ofta kombinerat med exempelvis depression, ångest och ätstörningsproblematik (främst bulimi/binge eating, loss of control eating). Dessutom finns en ökad risk att drabbas av sömnstörningar, kroniskt smärttillstånd och utmattningssyndrom.

– Kosten påverkas av flera av de neuropsykiatriska diagnoserna. De här patienterna har ofta flera överlappande diagnoser, och ju fler diagnoser desto mer ökar sannolikheten för att det även ska finnas avvikande beteenden kring maten, berättar Ola Ståhlberg. Kost och ADHD är ett hittills ganska obeforskat område. Det vore väldigt intressant att till exempel titta på förekomsten av neuropsykiatriska tillstånd vid en överviktsenhet. Neuropsykiatriska funktionshinder kan vara en delförklaring till att vissa individer drabbas av fetma.

– Det är inte ovanligt att diagnoserna är kopplade till missbruk, inklusive matmissbruk. Något är rubbat i hjärnans belöningssystem; man kan inte vänta på belöning, och när belöningen väl kommer får man inte samma effekt som andra, berättar Ola Ståhlberg. En patient med neuropsykiatriska problem behöver ofta hjälp med att se saker från olika håll. Man behöver jobba mycket med feedback och bekräftelse, ha mycket tålamod och jobba långsiktigt i små steg. Att se långsiktigt på livsstilsförändringar kan vara svårt – att dela upp i korta genomförbara moment och ge feedback efter hand fungerar bättre.

Styrs av impulser och känslor

Ett av kärnproblemen vid neuropsykiatriska funktionshinder är att man har svårt att reglera när man ska vara aktiv och när man ska vila. Exekutiva funktioner är störda, vilket påverkar förmågan att planera, organisera, komma igång eller avsluta och man har svårt med affektreglering: känslorna är ofta starka och man kan bli jättearg för småsaker vilket innebär problem i vardagen.

– 4-7% av skolbarn har ADHD. Motsvarande siffra hos vuxna är 2-4%. Symtomen växlar och hos en subgrupp kan man säga att det ”växer bort”. Hos ungefär 50% blir symtomen efter hand så svaga och diffusa att man inte längre kan säga att diagnosen är relevant – men många har bestående problem, berättar Ola Ståhlberg.

Diagnoskriterierna kring neuropsykiatriska funktionshinder är utformade för barn och unga. Klinisk symtombild krävs för att ställa diagnos och kriterierna behöver uppdateras och utformas på ett sätt som även fungerar och är relevanta hos vuxna patienter.

– Den som varit hyperaktiv som barn blir ofta rastlös som vuxen men impulsiviteten hålls mer inombords eller blir mer märkbar i djupare relationer. Fysisk impulsivitet övergår ofta i verbal impulsivitet eller impulsivitet i känslolivet. Det ställer till stora sociala problem och det kan göra det svårt att leva ihop med en partner och bilda familj.

Olika diagnoser – olika matproblem

– Ätstörningar och liknande förkommer relativt ofta vid ADHD och/eller autism, men kanske i ännu högre grad vid ångest, depression och personlighetsstörningar som ju dessutom till sin prevalens är ”större” sjukdomsgrupper.

– Kopplingen mellan ADHD och bulimi är det samband som det skrivits mest om, enligt Ola Ståhlberg. Binge eating är en nyare diagnos där man ofta går upp kraftigt i vikt eftersom kompensatoriska beteenden inte ingår. I litteraturen är det inte alltid definierat vilken av dessa man studerat.

– Problematiken beror delvis på att det fattas en regleringsmekanism i belöningssystemet. Dysfunktionell affektreglering, det vill säga en onormal styrning av reaktioner och känslor, leder till såväl okänslighet som överkänslighet. Man lär sig inte av sina erfarenheter, man har en hög grad av ångest och utsätter sig gång på gång för det man får ångest av.

Vid ADHD har man svårt att se konsekvenser av sitt handlande. Känslorna i förhållande till situationer och händelser är orimligt starka och ett okontrollerat överätande eller hög alkoholkonsumtion är relativt vanligt.

Vid autism har man svårt att koppla rätt känsla till de yttre omständigheterna. Här är ett anorektiskt beteende vanligare, man äter extremt ensidigt och har mycket idéer kring vad och hur man ska äta. Perceptuella avvikelser kring konsistens, smak och temperatur förekommer och tvångstankar kring ätandet är vanligt. Kraven är ofta mycket specifika och svåra att förstå för andra, till exempel val av porslin och bestick, plats att äta på, exakta tillagningsförfaranden och omständigheter kring måltiden och ätandet. Ätproblem som barn är ofta ett tidigt tecken, kanske har man redan som liten haft en överkänslighet för smakupplevelser.

Andra symtom som kan vara förknippade med neuropsykiatrisk störning är till exempel hypokondri, hälsoångest och ortorexi och dysmorfofobi. Dysmorfofobi, eller Body Dysmorphic Disorder, innebär extrema komplex och en sjuklig upptagenhet kring hur andra uppfattar ens kropp. Ofta gäller det inbillade, eller för utomstående obetydliga, utseendedefekter och man lider så mycket av sitt utseende att det kraftigt påverkar det sociala livet.

Bipolär sjukdom förekommer relativt ofta tillsammans med ADHD. Att klara livsstilsförändringar på egen hand är svårt, man måste ha mycket stöttning. Man saknar ett konsekvenstänk och förmåga att tänka abstrakt. Misslyckande med en kostförändring kan innebära ytterligare bakslag och förvärra sjukdomsbilden i stort.

– Uppdelningen i de olika diagnoserna är högst schematisk och de överlappar ofta varandra. Det finns knappast några ”rena” diagnoser, förtydligar Ola Ståhlberg.

Dietisten har en viktig roll

Personer med neuropsykiatriska funktionshinder finns överallt. Vissa har under lång tid klarat sin vardag utan stora problem, dem kan man bland annat träffa på i primärvården eller i samband med att de behandlas för någon somatisk sjukdom. Tillstånden förvärras ofta i samband med stora livshändelser; att flytta hemifrån, börja jobba eller vid skilsmässa. Det är vanligt att ångest eller depression tillkommer, och kanske även droger eller alkoholmissbruk.

Som dietist bör man vara vaksam på specifika impulsiva beteenden generellt: kanske ett okontrollerat beteende och missbruksbeteende kring alkohol, spel, sex eller mat, växlande stämningsläge eller svårigheter att reglera sitt känsloliv. Specifikt kring maten kan vara att man äter på konstiga tider eller har ett extremt beteende till exempel vad gäller hur fort man äter eller i vilka mängder. Behandlingsprogrammen innebär oftast medicinering och psykoterapi och man behöver ha ett multiprofessionellt team. Kostbehandlingen måste gå hand i hand med övrig behandling för att man ska nå framgång.

– Patienten har svårt att klara misslyckanden och bakslag så det är viktigt att man har tillgång till de resurser som krävs och inte känner att man måste klara allt på egen hand, understryker Ola Ståhlberg. Var beredd på starka reaktioner när det blir motgångar och låt processen ta tid. Stress blir väldigt kontraproduktivt.

Många av dem han träffar är även fysiskt i mycket dåligt skick. De har dålig kondition och kostvanorna är ofta väldigt bristfälliga.

– Det borde finnas en dietistkonsult att tillgå vid varje psykiatrisk avdelning. Framför allt i mer komplicerade fall bör samarbete mellan psykiatrin och dietist utvecklas. Att få hjälp med att komma till rätta med exempelvis sina sömnvanor är en självklarhet – professionell hjälp med kosten borde också vara det! avslutar Ola Ståhlberg.

Publicerat i Dietistaktuellt nr 3/2016

#OnePlanetPlate – klimatsmart mat inom ramarna

Vi lever som om vi hade över fyra jordklot. För att planeten ska överleva måste vi ändra vårt sätt att äta, färdas, konsumera och ta hand om vår egen skit. Så enkelt är det. Det är hög tid att vi alla tar fram vår inre Skogsmulle.

Idag hade Världsnaturfonden, WWF, ett pressmöte om mat och klimat. Maten är en viktig faktor som i Sverige står för 25-30 procent av vår klimatpåverkan. Genom att ändra matvanorna kan vi göra stor skillnad för både klimat och miljö, och samtidigt göra något bra för hälsan – för i stora delar går hänsyn till hälsa och klimat hand i hand.

– För att minska matens klimatpåverkan måste vi jobba på alla fronter och göra flera olika typer av insatser: minska svinnet, ändra kosten och förbättra produktionen, sa Elin Röös, forskare från SLU.

Livsmedelsproduktion påverkar miljö och klimat ur flera olika perspektiv, bland annat biologisk mångfald, kemisk belastning och vattenanvändning. I Sverige är betesmarkerna och slåtterängar våra mest hotade ekosystem. Globalt är expansionen av betesmark ett stort problem. Animaliskt protein globalt sett medför antibiotikaanvändning, markbördighet, djurvälfärd, säkra och hälsosamma livsmedel, samt en rad olika sociala aspekter. Ekonomin måste underkasta sig de sociala och miljömässiga förutsättningarna, menade Elin Röös.

Mat på planetens villkor

På pressmötet lanserade WWF sitt koncept One Planet Plate och Matkalkylatorn. Bland annat finns en exempelmeny som ska visa hur man kan äta för att minska matens klimatpåverkan till en långsiktigt hållbar nivå, det innebär att minska från 2 kg CO2-ekvivalenter per måltid (lunch och middag) till 0,5, eller totalt 11 kg per vecka. Veckomenyn är näringsberäknad och uppfyller de Nordiska näringsrekommendationerna, bland annat vad gäller fettkvalitet.

– Värdena jämförs med energi- och näringsbehovet för en medelaktiv kvinna och når upp i rekommenderad mängd järn, dock är det svårt att komma till rätt nivåer av D-vitamin när man bara äter en portion fisk i veckan, berättade Camilla Sjörs som gjort beräkningarna på uppdrag av WWF. Rapsolja är den fettkälla som dominerar i matlagningen, och frukostarna innehåller en del nötter, så andelen mättat fett är låg.


Rotselleri, spetskål, puylinser och bröd – dagens lunch enligt #OnePlanetPlate.

Kött blir tillbehör eller krydda – istället för huvudingrediens.

Det är glädjande och positivt att veckomenyn inte är vegansk. Jag tror att det blir lättare för människor att ta till sig budskapet om man kan fortsätta äta det man brukar, fast ändra på proportionerna. Det finns både kött, fisk, mjölk och ost på menyn. Men det är kött en gång i veckan, och fisk en gång. Växtbaserad mat har huvudrollen. Det är mycket bönor, linser, kål och rågbröd, och fullkornsbröd eller havregrynsgröt till frukost. Och som mellanmål blir det 3 mackor med hummus, en mug-cake på bönor eller 3 koppar kaffe eller te.

Jag förvånas över hur lite frukt det är på exempelmenyn; rivet äpple, banan eller bär till frukost, men inte mer. Det borde inte vara större klimatpåverkan av ett par svenska äpplen under säsong, tänker jag, men kan ha fel. Jag är också lite fundersam på innehållet av C-vitamin eftersom största delen av grönsaker och rotfrukter i menyn är tillagade. C-vitamin förstörs ju i stor utsträckning vid uppvärmning.

Och sen kan jag som dietist inte låta bli att tänka på hur den här maten kommer att tolereras av personer med IBS. Det blir inte så mycket kvar på menyn om man behöver minska på den typen av mat som brukar ställa till det för den som har känslig mage, och det är ganska många.


Bilder från WWF.

Toast med ost, skinka och äggröra – en rejäl dos av energi och protein

Många tror att man måste äta specialprodukter som bars och proteinshakes för att få i sig vad man behöver av protein. Faktum är att helt vanlig mat är ett väldigt bra sätt att få i sig det man behöver, även när man idrottar mycket och vill öka sin muskelmassa. Men det är viktigt att tänka på att en växande tonåring och dennes föräldrar (som ofta lever ett betydligt mer stillasittande liv) inte har samma behov. Om det blir alltför stort fokus på fiberrik och fettsnål mat kan det bli svårt för tonåringen att orka äta så mycket som krävs. Variera till exempel gärna både med fullkornsbröd och ljusare bröd, så blir det lättare att få i sig mer av kolhydrater och energi.

Om man är 14 år och kille och tränar mycket och vill bygga muskler, dessutom är mitt i en tillväxtfas, och ständigt hungrig, då är detta en väldigt bra frukost. Min son har inspirerats av någon vloggare på Youtube och gjorde idag två dubbla toasts med ost, kalkon och äggröra till frukost.

Mackorna är ganska snabblagade och ger mycket mättnad – perfekt som frukost eller mellanmål på eftermiddagen innan träningen. Tillsammans med ett glas mjölk gav denna måltid en rejäl dos av energi och hela 70 gram protein – se siffror nedan (ja, dietistmamman var nyfiken och gjorde en näringsvärdesberäkning så fort han hade gått till skolan). Läs gärna mer och prova recepten i mitt projekt för unga som idrottar: Kokbok för aktiva teens.

Jag saknar något grönt i denna måltid, men det får vi ta igen lite senare. Recept och näringsvärden hittar du under bilden.

Till 2 dubbla toastmackor med ost, kalkon och äggröra behöver du:

4 skivor bröd, bredda med smör eller margarin
12 skivor ost
2 skivor rökt kalkon
2 ägg
3-4 msk mjölk
1 msk smör-&rapsolja (att steka äggröran i)

Gör såhär:
Bre fett på brödet, lägg på ostskivor och skinka. Lägg ihop dem med pålägget emellan.
Vispa ihop ägg och mjölk till äggröran och stek i fettet i en stekpanna. Lägg mackorna i toastjärnet några minuter. Öppna dem och lägg i äggröran, låt sedan gräddas färdigt tills brödet fått en gyllenbrun färg och osten smält.

Näringsvärden (per portion, d v s 2 dubbla mackor enligt ovan, samt ett glas mellanmjölk):
1300 kcal
70 gram protein
77 gram fett
80 gram kolhydrater

Nordisk superfood – goda matvanor, ingen quick fix

I morgon är det äntligen dags för matlagningseventet på Hälsö fisk. Vi kommer att prata om nordisk supermat och laga en massa god mat tillsammans, baserat på fisk och skaldjur, rotfrukter och grönsaker.

Jag vill helst inte prata om supermat utan kommer att fokusera på supermatvanor med en bra mix av olika hälsosamma livsmedel, bra råvaror och ett sunt förhållningssätt till mat och ätande. Vi får olika näringsämnen från olika sorters mat, och att äta varierat är en viktig grund för att få i sig vad man behöver.

Vi behöver inte importera från andra sidan jordklotet för att hitta livsmedel med högt näringsinnehåll. I Norden finns till exempel blåbär, lingon, hallon, aprikoser, mandel, hasselnötter, spenat, lax, sill och makrill, skaldjur, alger, fullkorn av havre och råg, morötter, rödbetor, bönor, vitkål, rödkål, grönkål, lök och mycket annat. Och viktigt att komma ihåg är att ett enskilt livsmedel, en shot eller ett bär kan inte ersätta sunda matvanor eller för lite motion.
Läs gärna mer i de inlägg jag skrivit tidigare:

Om superfoods

Och om superfoods i Amelia

Om gurkmeja.

Och om gurkmeja i Amelia

Maten helt avgörande – inte minst för dig som tränar

Med fjorton OS-medaljer till Sverige kan man ju inte låta bli att fundera på vilka hemligheter de svenska idrottarna har. Maten är såklart en viktig del.
I Riksidrottsförbundets Kostpolicy står bland annat ”En god kosthållning, väl sammansatt mat och dryck, är en förutsättning för optimal träningseffekt, återhämtning, idrottsprestationer och god hälsa. En väl sammansatt kost innehållande tillräcklig energimängd täcker kroppens behov av näringsämnen.”
Vad betyder det för dig?
Jo, att om du äter bra mat i lagom mängd skapas förutsättningarna för att må bra, utvecklas och prestera på topp när det gäller.
Täck behovet av energi med vanlig mat som ägg, fisk, kött, kyckling, mjölk, bröd, müsli, pasta, ris, potatis, rotfrukter, grönsaker, bär och frukt, olja, nötter och frön… så får du i dig alla proteiner, kolhydrater och annan näring som du behöver. Det behövs inga specialprodukter om du äter rätt mängd mat.
Läs gärna mer och ta del av enkla och snabba recept för idrottare i min Kokbok för aktiva teens.

Foto: Katja Ragnstam. Bilder från boken Mersmak för livet.

Nötfria nyttiga chokladbollar

Sugen på en liten chokladboll kanske?

Perfekt kompakt energi – att ta med till träningen eller njuta av när du är sugen på något sött. Eftersom många idrottsanläggningar har nötförbud är det bra att använda solrosfrön eller pumpafrön, istället för cashew eller andra nötter som brukar finnas med i recept på rawfoodbollar.

Dessa är supergoda och innehåller endast dethär: 1 dl rostade solrosfrön, 7 mjuka dadlar, 1,5 msk kakao och en nypa salt.

Gör såhär:

Mixa först fröna, lägg sedan i kakao och salt, mixa lite till och lägg till sist de urkärnade dadlarna. Mixa till en smuldegsliknande massa. Tillsätt 1 tsk rapsolja om det behövs för att få ihop degen. Rulla med fingertopparna till små bollar, ca 16 st. Ta ett par droppar vatten på fingrarna om det blir för kladdigt. Doppa chokladbollarna i rostade kokosflakes om du vill. Förvara i kyl eller frys.

Träning ger fräscha hjärnor

Att berätta någons historia är ett väldigt spännande sätt att förmedla fakta på ett intressant sätt. Jag gillar verkligen att förmedla passionen och låta forskare eller andra som brinner för det de gör och som tror på sin idé berätta.

Jag fick i uppdrag av Brain Athletics att intervjua två av de företagsledare som valt att bli certifierade som hjärnvänliga arbetsgivare. Fredrik Olsson från Rotpartner är en av dem:

Träningen ska ske under arbetsdagen, så att även arbetsgivaren får glädje av effekten fullt ut!

Rotpartner är ett konsultföretag som erbjuder projektledning inom byggsektorn och har kontor i Göteborg, Stockholm och Malmö. Sedan ett par år har alla medarbetare 1 timmas obligatorisk träning per vecka. Målet är att höja pulsen och på så sätt öka hjärnans kapacitet.

Företaget har genom åren haft många olika aktiviteter för personalen, och man har till exempel sprungit Göteborgsvarvet tillsammans. Under senare år har man ändrat sitt synsätt. Det handlar i första hand om att alla ska hitta ett lustfyllt sätt att röra på sig, ta egna initiativ och hitta en träningsform som man gillar. Alla medarbetare är varandras friskvårdsförebilder.

– Att springa lopp tillsammans är roligt men man får akta sig för att sätta för höga mål. Vi når inte dem som behöver komma igång och röra på sig om de får en känsla av att man måste springa ett halvmaraton för att det ska vara värt något. Det får inte bli för tufft, säger koncernchefen Fredrik Olsson.

– Det finns mycket annat man kan göra och som bidrar till att fler tycker att det är roligt och skönt att röra på sig. Det kan vara ett gruppträningspass eller egen träning på gymmet, att ta en långpromenad på lunchen eller spela i en slagverksorkester. Vad som helst, bara det är pulshöjande!

Tillbaka till jobbet med nyduschad hjärna

– Träningen ska ske under arbetsdagen, helst under förmiddagen eller på lunchen, så att även Rotpartner får bästa möjliga nytta av att personalen är aktiv. Vi vill ha dem tillbaka till jobbet med fräscha hjärnor, poängterar Fredrik Olsson. De bästa idéerna, och de mest kreativa och effektiva mötena har man när man har tränat. Då är man mer flexibel i tanken och fattar de bästa besluten.

Träningen är en tydlig strategi i företaget och en viktig pusselbit i att skapa ett hållbart arbetsliv. Den obligatoriska träningen presenteras på anställningsintervjun och på företagets rekryteringssida på nätet. Att nå dem som inte redan har ett intresse för träning och fysisk aktivitet är den största utmaningen.

– Alla kommer inte alltid att kunna uppfylla kravet på att träna en timma i veckan på arbetstid, men det viktigaste är att vi gör vad vi kan för att skapa förutsättningarna och visa att vi tycker det är viktigt, berättar Fredrik Olsson. Det handlar mer om att ta egna initiativ och skapa rutiner kring träningen, och att hitta sin egen motivation att röra sig mer, på sin nivå.

På kontoret finns ett pingisbord som används flitigt. Företaget tillhandahåller lånekort på hyrcykelföretaget Styr&Ställ och en elcykel om man ska ta sig längre sträckor. Många väljer att ta trapporna och man har promenadmöten så ofta det går.

En stor fördel med att anlita Rotpartners konsulter är att de har tillgång till kollegor och andra i företagets nätverk att diskutera med. Av de 30 personer som arbetar på Göteborgskontoret har ett tiotal hittat gemensamma rutiner och tränar tillsammans.

– Några går på gruppträningspass på lunchen, några åker till Skatås och springer, och äter därefter lunch tillsammans, berättar Fredrik Olsson. På de gemensamma träningspassen föds många bra idéer. Träningen blir alltså ett sätt att öka kompetensbredden.

Mäter kollektivets VO2 max

För sex år sedan satte företaget en vision för 2017/18. Man ville komplettera målen inom lönsamhet, miljö och kvalitet med fysiska mål för personalen. För att följa utvecklingen mäts maximal syreupptagningsförmåga (VO2 max) två gånger per år.

– Under 2018 mäter vi utgångsläget i januari, och gör en uppföljande mätning i september/oktober, berättar Fredrik Olsson. Var och en kan få reda på sina mätvärden, men företaget har enbart satt ett kollektivt mål.

Träning på arbetstid är lönsamt

Träningen är obligatorisk, inte frivillig. Det tror Fredrik Olsson är enda sättet att nå dem som behöver det som allra bäst. För de som har ett större motstånd i början kommer ett ökat välmående att göra att det snart även kommer en vilja och lust för att röra sig mer. Under föregående verksamhetsår registrerades 900 träningstimmar.

– Det enkla sättet att räkna är att vi har förlorat 900 debiterbara timmar, säger Fredrik Olsson. I uppdragen är verksamheten totalt projektorienterad med tydligt satta mätbara mål. Målen kring livsstils- och träningsfrågorna är inte lika skarpa, men att skapa rutiner i sin träning kan vara ett processmål i sig.

– Policyn är också ett sätt att visa att vi tycker det är viktigt att prioritera sig själv och sin egen hälsa. Och det handlar också om mer övergripande frågor kring företagets varumärke, internt och externt, menar Fredrik Olsson som noterat en stolthet hos medarbetarna, inte minst hos de som haft ett stort motstånd i början.

– Vi kör mycket på känsla. Det är inte alltid relevant att ha avancerade mätvärden och siffror. Det märks ändå att människor mår bättre, är mer kreativa och hittar nya sätt att samarbeta, men vi kompletterar det med ett tydligt och mätbart mål för vad gruppen ska klara under 2018.

Träning för hjärnan, en del av varumärket

– Mitt mål är att medarbetarna ska få en så pass god självkänsla och vara så övertygade om att detta är bra, att de debiterar även för träningstiden. Timmarna efter passet är ju så mycket mer effektiva, så under den tiden får kunden mer för pengarna!

Det finns en allt större medvetenhet kring träningens effekter på hjärnan. Allt fler förstår nyttan och kan sätta det i ett större sammanhang. Internt innebär träningstiden nya möjligheter till nätverkande, diskussioner och att man befruktar sina idéer. Det bygger och är en viktig del i en stark företagskultur.

– I framtiden tror jag att kunden kommer att välja oss just för att vi är ett hållbart konsultföretag som låter medarbetarna ha en sund balans i livet, och säga ”Vi handlar av Rotpartner för att de tränar på arbetstid!”.

Text: Kajsa Asp Jonson

Läs gärna mer om företagsledare som satsar strategiskt på träning för personalen i denna artikel om Kanozi och Johan Norén.

 

Eftersom Brain Athletics hemsida för närvarande inte går att uppdatera publicerar jag texten här. Besök gärna Brain Athletics på Facebook för uppdateringar och aktuell information.

 

 

Storytelling – Träningen gör oss kreativa, modiga och intelligenta

Storytelling är ett spännande sätt att förmedla fakta. Genom att låta någon berätta om sin passion och drivkraft kan man förmedla fakta på ett intressant sätt som fångar läsaren. Jag fick i uppdrag av Brain Athletics att intervjua två av de företagsledare som valt att bli certifierade som hjärnvänliga arbetsgivare. Johan Norén från arkitektbyrån Kanozi är en av dem:

 

Träningen gör oss kreativa, intelligenta, modiga och mer konkurrenskraftiga

På arkitektföretaget Kanozi har träning för medarbetarna varit en strategisk fråga sedan 2010. Vd:n Johan Norén och hans kollegor hade fått upp ögonen för hur träning och fysisk rörelse kunde påverka hjärnans kapacitet, och ville testa hur det funkar i praktiken. Han ville se hur idrott och träning kunde påverka kulturen, kreativiteten, medarbetarna och företaget.

Från sina kunskaper inom idrottspsykologi och erfarenheter inom triathlon och segling tog Johan Norén med sig tänket att 1+1+1 inte blir 3, utan kan bli så mycket mer när man samarbetar och vågar utmana.

– Vi var tidiga med att diskutera jämställdhet och trygghet på företaget. Tryggheten är en förutsättning för att våga ta risker och kunna växa och utvecklas tillsammans. Om tryggheten finns vågar man satsa och prova sig fram, utan att behöva vara ängslig och rädd för att andra ska tycka att man gör fel.

– Idrotten gör det tydligt att olika individer är bra på olika saker och att det är när vi samarbetar och kompletterar varandra som vi utvecklas och presterar som allra bäst. Det handlar om att prova på något nytt, utmana sig själv och våga vara nybörjare – att våga blotta sig och visa att man inte är bäst på allt. Istället för prestation och ”duktighet” fokuserar vi på lust och vilja, säger Johan Norén.

– Träningen blir ytterligare en drivkraft som kan göra oss mer konkurrenskraftiga. Tillsammans skapar vi en kultur där det är självklart att ta ansvar, i stort som smått. Kreativiteten ökar och vi får en högre kapacitet – och en större samlad intelligens och kompetens, menar han.

Chefen sätter normen och skapar vi-känsla

Johan själv mår bra av att släppa jobbet ibland och fokusera på annat än arkitektur. Att anta tuffa fysiska utmaningar som sätter såväl fysisk som mental uthållighet på prov är ett sätt, men det är viktigt att var och en får hitta sitt eget sätt att vara fysiskt aktiv.

– Träning handlar inte om att prestera i löpspåret – det viktigaste målet är att öka konditionen hos dem som behöver det som allra bäst, jobba förebyggande och minska stressen. Chefen ska vara en förebild och visa att det är okej att prioritera sin hälsa – inte springa längst fram i ledet utan vara en i laget, supporta och skapa vi-känsla.

– När man är generös mot personalen är de generösa tillbaka. Vi har generösa friskvårdsbidrag, flexibla arbetstider och längre luncher för att underlätta för dem som vill träna på dagtid. Varje vecka har vi lunchlöpning, och rörlighetspass med PT på kontoret, massör och naprapat erbjuds regelbundet, och i perioder har vi haft yoga med en instruktör som kommer till arbetsplatsen. En gång varje månad ordnas en afterwork, där medarbetarna får arrangera en aktivitet och visa och presentera ”sin” idrott så att andra får testa. Många tycker det är kul att spela innebandy eller tennis tillsammans.

Mod och balans

– Det är mycket roligare att leva ett liv där man gör saker för att man vill, istället för att tänka att man måste. Vi vill skapa ett öppet klimat där man gör det man är bäst på, och där man vågar prova nya vägar och ge sig ut på okänt vatten – och vågar riskera att göra fel så att man kan lära av sina misstag. Jag hoppas att våra satsningar även bidrar till att vi alla blir modigare, tänker Johan Norén.

Kanozi lägger en hel del resurser på träning och olika aktiviteter, och ser det som en investering i framtiden. Varje år följs hälsotalen upp i samband med kvartalsboksluten. Medarbetarnas hälsa ingår i rapporten till styrelsen och är en viktig del av företagets kapital. Företaget har 44 anställda i Göteborg och 22 på Malmökontoret. För några år sedan sprang halva personalstyrkan Göteborgsvarvet. Men att enbart springa lopp kan innebära att syftet motverkas, menar Johan Norén:

– Halvmaraton är lite för långt för att alla ska kunna vara med, och det är viktigt att inte alltid koppla träning till prestation. Träning ska vara roligt och det måste vara låga trösklar, avslutar Johan Norén.

Text: Kajsa Asp Jonson

Läs gärna mer om företagsledare som satsar strategiskt på träning för personalen i denna artikel om Rotpartner och Fredrik Olsson.

 

Eftersom Brain Athletics hemsida för närvarande inte går att uppdatera publicerar jag texten här. Besök gärna Brain Athletics på Facebook för uppdateringar och aktuell information.

 

Om snygga matbilder och hälsohets

Har du också tröttnat på perfekta matbilder och taggar som #eatclean #acai och #smoothiebowl? Bilderna ger välkommen inspiration för vissa, men skapar också ångest och stress, och bidrar troligtvis till en skev bild av hälsosamma matvanor.

Flödet svämmar över av kokosfett, gurkmeja, agavesirap, superbär, ”naturligt” och ”glutenfritt”. Men var finns bilderna på den konstaterat hälsosamma maten? Jag ser sällan till exempel bilder på fullkornsbröd, rapsolja och rotfrukter.

Här är ett befriande klarsynt inlägg om den nya matperfektionismen. Läs!

Havrepannkakor – som gröt och ägg i lyxförpackning

Matchdag = pannkaksfrukost. Med smet gjord på havregryn istället för mjöl är detta som gröt och ägg i en lyxigare skepnad. Protein och kolhydrater behövs inför träning och match, inte minst för den som rör sig mycket under veckan, och behöver mycket energi för att orka, växa, plugga och behålla träningsglädjen.

Havre innehåller mer näring, fibrer och smak jämfört med vitt vetemjöl, och gör att pannkakorna mättar bättre och ger jämnare och mer långvarig energi. Jag låter grynen ligga i mjölken ca 10 minuter och mixar sedan med stavmixer till en jämn smet, och tar ibland även lite vanligt mjöl för att hålla ihop smeten lite bättre.

Havrepannkakor

Du behöver:

3 dl havregryn
6 dl mjölk
3 ägg
1 krm salt
ev. 1/2 dl mjöl
Smör-&rapsolja eller annat fett till stekning.

Låt grynen ligga och svälla i mjölken ca 10 minuter, mixa sedan med stavmixer till en jämn smet. Tillsätt ägg, salt och om det behövs, även lite vanligt mjöl för att hålla ihop smeten bättre. Stek pannkakorna gyllenbruna i fettet – på medelvärme i stekpanna eller pannkaks- eller plättlagg.

Servera gärna med fruktsallad, bär och keso (cottage cheese).

pannkakor havre kajsa asp

5 of 75
123456789