Blogg

9 sept pratar vi äldremat på MAT2017

Lördagen den 9 september pratar vi äldremat på MAT2017 – Mannerström, Erlandsson, Svanberg och jag.

Det är snart dags och ska bli fantastiskt kul att jobba med MAT2017 i Växjö. Med uppdrag som moderator och skribent kommer jag att ha full koll på allt roligt som händer, träffa massor med folk och smaka på närproducerad hållbar mat.

Ett av mina uppdrag blir att vara moderator vid ett samtal mellan kändiskocken Leif Mannerström, Eskil Erlandsson (C), tidigare jordbruks- och landsbygdsminister, och dietisten Cecilia Svanberg. Seminariet arrangeras på Konserthuset i Växjö och kommer att handla om förbättrings- och kvalitetsutveckling inom mat och måltider för äldre. Vi kommer att prata om maten inom äldreomsorgen, aptit, stimulans och bemötande.

MAT2017 Leif mannerström Kajsa Asp Jonson

Leif Mannerström driver en kamp för att maten ska förbättras på Sveriges äldreboenden. Bland annat är hans motto att äldre ska få minst lika bra mat som till exempel inom kriminalvården och säger att ”äldre förtjänar lika bra mat som mördare”.

Jag tänker att det inte enbart är maten på tallriken vi behöver lyfta och utveckla. Undersökningar visar bland annat att bemötande och inomhusmiljö, plus ökad kunskap och medvetande om matens betydelse är minst lika viktigt som vad som ligger på tallriken. Den som inte känner sig trygg, sedd, eller har lust till livet kommer inte att äta – oavsett hur fantastisk maten är.

Fram till fredagen den 1 september går det bra att anmäla sig till de kostnadsfria seminarierna.
Kika på programmet och anmäl dig du också!

Hälsolitteracitet – ett viktigt, men helt omöjligt ord

Hälsolitteracitet. Ett svårtytt och svåruttalat ord med en ganska självklar innebörd: Hälsolitteracitet handlar om att ta till sig information, att använda sina kunskaper kring livsstil och vanor, och att ta ansvar för sitt mående – och alltså ta kontrollen över de faktorer som påverkar hälsan, både nu och i framtiden. Det kan handla om bra matvanor, att röra sig mer i vardagen, att sluta röka, prioritera sin sömn och att dricka måttligt med alkohol.

Kunskaper kring sambanden mellan hur man lever och hur man mår är en viktig del, men det handlar också om förmågan att omsätta sin kunskap i praktiken, och ganska mycket om ett förhållningssätt: Att värdesätta och ta hand om kroppen och knoppen,  tänka igenom vad som är viktigt i livet, och istället för att fokusera på hinder göra det bästa av sin situation.

Att individen tar ansvar och gör medvetna val för hälsan är helt avgörande för om man ska lyckas med hälsosatsningar, till exempel i skolan, på jobbet eller i samhället.

Ett steg i taget tar dig framåt
Många tror att förändringar som har med hälsa och livsstil att göra måste vara väldigt omfattande för att de ska spela någon roll. Faktum är att det ofta är de små men långsiktiga och varaktiga förändringarna som har störst betydelse. Medvetna och kunskapsbaserade val kanske låter som att man måste göra avkall på allt man tycker om, men goda vanor för hälsan behöver varken vara komplicerat eller trist. Det kan till exempel handla om så enkla saker som att stå upp vid skrivbordet, cykla eller gå istället för att ta bilen, lägga till en näve grönsaker till lunchen eller välja ett grövre bröd istället för det vita.

Win-win
Många gånger ger den mat som gör att du mår bättre dessutom många trevliga och smakfulla upplevelser. Ät och njut av maten med alla dina sinnen, så blir du mätt på mindre och får samtidigt uppleva mer njutning – här hittar du en kort beskrivning av mindful eating. En mer utförlig förklaring finns i min senaste bok.

I mina böcker finns enkla förklaringar till sambanden mellan vad du gör och hur du mår. Man kan kalla det ”hälsolitteracitet”, man kan också kalla det ”kloka medvetna val och vanligt sunt förnuft”. Klicka här för mer info om Hjärna. Hjärta. Mage.

Begreppet hälsolitteracitet förklaras såhär, på hemsidan halsolitteracitet.se:

”Hälsolitteracitet är förmågan att förvärva, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa och omfattar till exempel att läsa och förstå information, att kunna förhålla sig till och värdera information och att kunna kommunicera hälsobudskap, både för att få råd angående den egna hälsan och för att stödja andra i deras hälsorelaterade beslut.

Utgångspunkten för hälsolitteracitet är att människor själva kan främja hälsa, lösa hälsoproblem och vara aktiva samarbetspartners i val av åtgärder och i beslut som fattas.”

Kajsa-Asp-Jonson-BMS-Horizont

 

Dietister inom idrotten bidrar till bättre prestationer

Dietister vinner mark inom idrottsvärlden och allt fler inser att de vinner på att ta hjälp av en dietist med fördjupade kunskaper inom idrottsnutrition. Individuella idrottare och lag har väldigt stor nytta av att gå till botten med frågor kring mat och näring, energi, protein, vätska och timing för bästa prestation och optimal återhämtning. 

Rätt timing och uppladdning gör att man har bränsle i musklerna när man behöver den som bäst, och tillräckligt med energi, kolhydrater och protein gör att kroppen får en bättre möjlighet att återhämta sig. Därmed ger träningen snabbare resultat och risken att skada sig eller bli övertränad minskar. Det finns massor att göra och kunskapen är generellt sett låg. Jag föreläser gärna för klubbar och idrottslag, och hjälper även idrottare individuellt.

Nu finns det även forskning på att nära tillgång till kompetens kring kost och näring ger bättre prestation och idrottsresultat – ingen överraskning men bra att det även finns på pränt!

Frisk av fisk?! Jodå, men det räcker inte med ett rim. 

Det fanns en tid då det räckte med ett käckt rim för att säga att ett livsmedel var bra för hälsan. Nu krävs det lite mer vetenskap bakom argumenten.

Och tur är väl det. Men det krävs mer än enstaka superfoods för att bygga upp bra matvanor. I ett hållbart helhetstänk för hälsan ingår även en lagom avslappnad inställning till mat och näring, bra måltidsordning, rätt mängd energi, protein och näring i förhållande till behovet – bland annat beroende på hur mycket man rör på sig och vilka mål man har, till exempel med sin livsstil eller träning. Dessutom finns det väldigt många fler faktorer än kosten som har betydelse för hälsan – sömn, träning och socialt sammanhang är några av dem. 

Vill du läsa mer om hur allting hänger ihop finns förklaringar och massor av fräscha recept i min bok Hjärna. Hjärta. Mage. För hållbar hälsa och ett skönare liv. 

Beställ gärna direkt av mig för snabb leverans och bästa pris! Maila beställning till: info@kajsaasp.se 

Tillsammans för en bättre hälsa: seminarium med Cancerfonden

Onsdagen den 5 juli har jag fått den stora äran att moderera ett seminarium som Cancerfonden arrangerar i Almedalen. Rubriken är ”Tillsammans för en bättre hälsa” och paneldeltagarna ska diskutera sina respektive roller – för folkhälsan och för att inspirera och vägleda oss till goda vanor och en hälsofrämjande livsstil.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket menar att det behövs en nationell kraftsamling, främst kring matvanor och fysisk aktivitet. Det behövs tydliga strategier, tidsbestämda mål och uppföljning – och vi behöver bli bättre på att samarbeta. Föreningsliv, skolor, arbetsgivare, restauranger och mataffärer kan göra massor för att förenkla, locka och peppa folk att leva lite mer hälsosamt – dock ligger ju det slutgiltiga ansvaret på oss själva.

Ansvaret för psykisk och fysisk hälsa ligger hos individen men även arbetsgivaren drabbas hårt när medarbetare inte mår bra. Tänk såhär istället! När personalen är frisk, jobbar bra tillsammans, är engagerade i sitt jobb och stannar som trogna medarbetare – för att de trivs och för att de vill vara en del av ett sammanhang som de är stolta och glada över att få vara med i, då kan företagen utvecklas och bli mer lönsamma.

På alla plan behöver vi investera i långsiktiga strategier och lösningar. Att jobba förebyggande och mota istället för att bota är smartare och mer kostnadseffektivt. Det ska bli intressant att höra panelens syn på vem som ska styra arbetet, vilka aktörer som ska ta de ledande rollerna – inte minst; vem som ska stå för de investeringar som krävs för att komma vidare i arbetet.

Jag ser fram emot årets upplaga av Almedalsveckan, med nätverkande och kontakter med befintliga och framtida samarbetspartners, kreativa samtal och utbyte av idéer, inte minst inom området hälsa, forskning och medicin.

Välkommen till  Skandias trädgård onsdagen den 5 juli kl 13:45.
Hoppas vi ses!

cancerfondens seminarium i Almedalen

Silltårta – favoriten på midsommarfesten!

Jag gillar sill i de flesta former, men silltårtan är en solklar favorit. Bottnen av kavring och fyllningen av gräddfil, sill och lök ger en oslagbar smakkombination. Allt-i-ett när det är som bäst!

Jag utgick från ett recept från Arla och använde både ägg, gräslök, finhackad rödlök och midsommarblommor som dekoration. Den lila gräslöksblomman är både vacker och god, och fläderblommor, prästkrage och blåklint fick också vara med.


 

Ett år har gått: Ny bok på gång

 

 

Ett år går fort. För ett år sedan var vi i slutfasen av min senaste bok Hjärna.Hjärta. Mage. Nu är vi i slutfasen på nästa bokprojekt. Efter sommaren kommer min tredje bok att vara klar, och den här gången är jag medförfattare till en bok om en modern äldreomsorg med fokus på hälsa, träning, bra mat och kultur. Väldigt spännande och intressant!

Bilden är från boken Hjärna. Hjärta. Mage. Jag hoppas den inspirerar till att ta med ett fräscht mellis på picknicken, till badstranden eller till löprundan. Energi, vitaminer, fibrer och antioxidanter – det mesta man behöver för att ladda batterierna och för att återhämta sig efter träningen.

Fruktsallad melon yoghurt mellis

Fotograf: Katja Ragnstam

En kaka är alltid en kaka

Mat är många gånger ganska ångestladdat och min känsla och övertygelse är att alltför många krånglar till det helt i onödan. Specialdieter som glutenfritt och laktosfritt är vanligt och många förknippar hälsosam mat med vad den inte innehåller – och tror att allt som är vegan eller raw, eller socker-, gluten- eller laktosfritt även är kalorifritt.  

Här kommer den bistra sanningen: Glutenfria, ekologiska eller mjölkfria kakor och bakverk är inte mer hälsosamma än andra – sockret, fettet och kalorierna finns där ändå. Raw food-bollar och andra mellanmål är ofta gjorda på nötter, torkad frukt och kokosfett och extremt kaloririka: Bra mellis för den som behöver mycket energi, men inget lämpligt alternativ om du vill gå ner i vikt. 

Det är inte gluten, vetemjöl, tillsatser eller sötningsmedel som är anledningen till att varannan svensk vuxen väger för mycket. Det är obalansen mellan energiintaget och förbränningen som är den främsta anledningen till att många av oss går upp ett par kilon per år – och det är så vanligt att det anses helt normalt. 

Det är dags att vi slutar stirra på detaljerna i kosten och istället börjar fokuserar på helheten och bygger upp långsiktigt hållbara vanor för hälsan. Där ingår både bra balanserade matvanor, och för de flesta gäller det att röra sig mer och tagga ner lite på stressen. 

För den som vill gå ner i vikt eller bara hålla igen lite på kaloriintaget så spelar det faktiskt ingen roll om kakan innehåller gluten eller inte, eller om den är gjord enligt ett rawfoodrecept. Om du vill nå dina mål är det faktiskt bättre att skippa den helt. Och när du bestämmer dig för att äta den – gör det. Och njut, utan dåligt samvete. 

Vill du fördjupa dig mer i dessa tankar så kan jag rekommendera boken Hjärna. Hjärta. Mage. Här kan du läsa mer!

PS. Och även när kakan ändrar form från boll till fyrkantig, kallas bar och är berikad med protein – så är det ändå en kaka. 

5 of 72
123456789