Galet god grön sås 💚

2 dl gröna ärtor, 2-3 msk grekisk yoghurt, salt och peppar. Mixa!💚💚

Den här gröna såsen är inte bara snabblagad och väldigt god – den är dessutom klimatsmart och rik på fibrer och protein. 

Servera till ugnsbakad lax, vegobiffar, falafel eller som dippsås till grönsaksstavar. 

Vill man variera smaken kan man lägga i några blad av basilika eller mynta, saft eller skal av lime eller någon annan smaksättare. Prova dig fram och hitta din favorit!

Hälsa för alla: Det krävs inga dyra pulver, piller och shots

Veckans krönika i Kungälvsposten handlar om att bygga bra matvanor från grunden istället för att krångla till det med quickfix-tänk, pulver, piller och shots. 

Hälsa är idag en klassfråga om många tror att hälsosamma matvanor är för dyrt. Men: Det krävs inga svindyra specialprodukter – vanlig mat som rågbröd, morötter, ägg, mjölk och fisk är också superfoods. 

Klicka här om du vill läsa hela krönikan!

Och vill du läsa mer om mat för hälsan, få inspiration, tips och recept – läs om mina böcker här!

Gurkmeja – superfood med guldstatus eller fake news?

Gurkmeja är en av de kryddor som ofta framhålls som antiinflammatorisk och som rik på antioxidanter. Den forskning som finns är i form av lab- eller djurförsök – relevanta studier på människa saknas, även om det finns en del på gång bland annat inom demensforskningen. Oftast är det inte gurkmeja som studeras utan kurkumin (curcumin på engelska), ett extrakt från gurkmeja (turmeric), och i doser som är betydligt högre än vad som kan anses vara normal konsumtion.

Inflammation bidrar till många olika sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar och ökad cancerrisk, och gurkmeja kan enligt förespråkarna även minska smärta, ledbesvär och depression, samt skydda hjärnan. Gurkmeja i form av shots och så kallad guldmjölk är väldigt inne just nu, men det bygger mer på rykten än på vetenskapliga bevis. På Nutritionsfakta.se finns en genomgång av vetenskapen kring kost och inflammation.

Svenskarna är early adopters och det finns många hälsogurus och tyckare. Kanske det går att boosta hälsan med en gurkmejashot, och vem vill inte ha en quick fix? Men värt att notera är att varken Livsmedelsverket eller World Cancer Research Fund skriver om hälsoeffekter av gurkmeja eller kurkumin.

Vart tredje fall av cancer kan förebyggas genom mer motion, bra matvanor, mindre alkohol och att inte röka. Här kan du läsa mer om sambanden kring kost och livsstil, och cancer. Att vara normalviktig minskar risken att drabbas av 11 olika cancerformer – att undvika att bli eller vara överviktig är en betydligt bättre satsning som har långsiktiga effekter på hela hälsan.

Att se till helheten i kosten, matvanorna och livsstilen är viktigare än att gå in på detaljer som specifika kryddor, aminosyror, vitaminer eller antioxidanter. En shot av gurkmeja, ett vitaminpiller, en daglig dos chiafrön, en detoxkur eller någon annan form av quick fix kan inte ersätta sunda vanor. Det är betydligt mycket viktigare att äta hälsosamt varje dag.

Antiinflammatorisk effekt får man av hälsosamma matvanor, lagom mängd energi i förhållande till hur mycket man rör på sig, och fibrer som ger tarmens bakterier energi och näring, och kan hjälpa tarmslemhinnan att bli en tät barriär som skyddar mot att oönskade ämnen tas upp i kroppen.

OM man vill använda gurkmeja för att ge färg i maten och som smaksättare, eller för de påstådda hälsoeffekter man läser om, är det säkrast att äta den i färsk form eller torkad i maten. Det sägs att kurkumin tas upp bättre om man äter det tillsammans med fet mat.

Att äta stora mängder gurkmeja är dyrt och inte helt ofarligt. Det är relativt vanligt att magen protesterar och dessutom finns en ökad risk för njursten. Lägg hellre pengarna på bra mat, schysst producerat kött, och mer grönsaker, frukt och bär.

Som alltid när man tar ett naturläkemedel eller kosttillskott finns risk för kontaminering med andra substanser (till exempel tungmetaller från odlingen eller kemikalier som tillkommer i fabriken) eller felaktig märkning på förpackningen, det finns alltså en stor risk att man får i sig andra ämnen än man tror.  Tillskotten innehåller dessutom ofta onödigt höga doser och överdosering innebär allvarliga risker.

Kosttillskott och så kallade superfoods är för de flesta ganska onödigt – vanlig mat och hälsosamma matvanor räcker för att få i sig allt man behöver. Tänk om vi kunde lägga lika stort fokus på vilka hälsoeffekter vi kan få av helt vanlig nyttig mat, och lägga lika mycket pengar på schyssta råvaror istället för piller, pulver och extrakt!

Flytta fokus och istället för att söka efter genvägar och tänka på vad det du äter ska vara fritt från – tänk på vad maten ger dig.
Läs gärna vidare här!

20131019-231208.jpg

Bilden: Fyra olika sorts morot – lila, röd, gul och vanlig orange. 

Helhetstänk för hälsan i nytt bloggsamarbete

Via ett nytt spännande samarbete får jag nu möjligheten att sprida mina tankar och funderingar kring kost och näring till ännu fler. Läs gärna mitt första blogginlägg hos BMS Horizont här.
Och en liten del av det kan du även läsa här:

Ät bättre – inte mindre!

Många är helt fokuserade på vad de ska undvika i kosten och mat förknippas med oro, ångest, påhittade farligheter och larm. Väldigt få tänker på näring, energi, byggstenar, läkning och positiva upplevelser.

Om vi tänker oss att våra celler till 100 procent består av vad vi ätit de senaste tio åren, och att det som sker i tarmen när maten möter bakterierna styr över såväl fysisk som psykisk hälsa, då är det inte så svårt att motivera sig till att äta lite mer grönsaker, bättre proteiner och fetter, och mindre socker, salt och ohälsosamt fett. Sätt fokus på bra näring istället för på vad du ska undvika. Och ge kroppen vad den behöver, istället för förbud och pekpinnar.

Jag vill hellre ha en kropp byggd av bra proteiner, fetter som ger smidiga kärl och gör att cellmembranen och hjärnan fungerar optimalt, än hårda kärl, övervikt, inflammationsprocesser och låg energi. Och om jag råkar ut för något som kräver topprestationer av kroppens försvar, läkningsprocesser och återhämtning vill jag förstås vara i bästa möjliga beredskapsläge.

I mångas ögon är dietisten en person som är ute efter att förbjuda allt som är roligt. Men tvärt om – de råd och rekommendationer som gäller syftar till att vi ska kunna ha mer roligt, njuta av livet och av god och hälsosam mat, och leva längre!

Vill du läsa inlägget i sin helhet så finns det hos BMS Horizont.

Kajsa-Asp-Jonson-BMS-Horizont

Matmakt och matval – vem bestämmer vad vi äter?

Idag arrangerades en event- och kunskapsdag om offentliga måltider i Göteborg. Alla tänkbara vinklar belystes och programmet täckte såväl måltidsmiljö och traditioner som styrsystem, ekonomi, bemötande och kommunikation. 

Gunilla Jarlbro vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet höll en intressant föreläsning med rubriken Matmakt och matval – vem bestämmer vad vi äter? Nedanstående text är min bild av budskapet.

Svenskarna ägnar sex timmar per individ och dag åt mediekonsumtion. När det gäller tips och inspiration för att leva mer hälsosamt tar vi inte särskilt mycket intryck från teve och annan media, men när det handlar om mattrender och att prova att göra nya saker är medierna mycket inflytelserika. Det är lättare att kommunicera kring saker vi ska lägga till, istället för vad vi ska sluta med eller avstå ifrån.

Det finns ett stort intresse kring mat i media. I nästan varje tidning finns en matspalt. Matlagningsprogrammen i teve avlöser varandra. Det lagas mat och dricks vin i morgonsofforna. Kockarna har stjärnstatus. Samtidigt är det väldigt många som går på diet. Olika dieter avlöser varandra och antar ibland sektvarning, enligt Gunilla Jarlbro.
– Å ena sidan har matlagning upphöjts till en konstart, samtidigt har varannan vuxen övervikt eller fetma.

Budskap kring mat och ätande varierar

 – Matbudskapen i media varierar över tid och är väldigt olika till män respektive kvinnor: Män ska äta för att bli starka och orka utföra topprestationer. Kvinnor ska äta för att bli slanka. 

Fett är (i reklamsammanhang) kvinnans värsta fiende. Det handlar inte om näring och kraft, utan om att det är syndigt. Det tycks antas att många av oss (kvinnor) har ett ständigt dåligt samvete kring mat. Män ger sig hän, medan kvinnorna ska äta måttfullt och bara eventuellt kunna få unna sig något onyttigt – om man är värd det.

Kan det verkligen vara på riktigt?

Fri från-trenden
En annan märklig och stark trend är utbredningen av specialkost – hur kommer det sig att var och varannan plötsligt är glutenintolerant? Just nu har vi ett orimligt stort fokus på detaljer och exklusivitet, vilket ställer helt orimliga krav på de offentliga köken. Kostnaderna och personalresurserna räcker än mindre för det som majoriteten ska äta, och dessutom ökar mängden svinn, främst i tillagningsledet men även tallrikssvinnet. 

Jag skrev om fri från-trenden för ett par veckor sedan, läs gärna mer här!

Maten som budskapsförmedlare
För ett antal år sedan gav uttalanden som ”jag ÄLSKAR sushi” en bild av världsvana, medan ”jag älskar stekt falukorv” gav ett mer ”bonnigt” intryck. Nu ska man helst ha gjort korven själv, av kött som man hämtat hos en bonde som man känner personligen. 

Att man fotograferar maten och lägger upp det på Instagram är dagens uttryck av samma sak: Maten är en accesoir eller ett sätt att berätta vem man är och vad man står för.

På varje restaurang som vill synas i flödet krävs att det finns Instagramvänlig mat på menyn – och bra fotoljus.

Offentliga måltider som positiv snackis
Det blir ofta stora rubriker om det hänt något negativt medan positiva budskap om mat i offentliga miljöer mer sällan syns i nyhetsflödet. Medierna exploaterar risker och kriser: farliga ämnen, socker, sötningsmedel, akrylamid, miljögifter och bakterier. Alltför sällan skrivs det om god och näringsrik mat i det offentliga, och om goda exempel på verksamheter som lyckas göra trivsamma måltider av de begränsade resurser de har.

Låt oss ändra på det. Du som jobbar inom offentliga måltider – ta kontakt med din lokaltidning och bjud in dem på lunch, i skolan eller på dagis. Ta en kaffe tillsammans och hjälp dem att hitta positiva snackisar om din verksamhet.

Att ha goda relationer till media och till den lokala tidningsredaktionen är viktigt för hur pass svarta rubrikerna blir om det händer något som är mindre bra. 

Kontakta mig gärna om du vill veta mer om hur du kan jobba vidare med att stärka verksamhetens varumärke i sociala medier, skapa positiva budskap och bygga positiva relationer.

Fikapauserna under dagen förstärkte budskapen på ett väldigt trevligt sätt: Förmiddagsfika med hälsofokus och eftermiddagskaffe med svävande syltkakor och muffins med bär från skogen. 

God mat som boostar systemen

Mat ska vara gott OCH boosta systemen. I min matlåda finns idag grönkål, kikärter, kyckling, morot, tomat, pumpafrön, olivolja och hummus med grönkål och citron. Förutom en massa goda smaker, crunch och stabil energi får jag protein, kolhydrater, fibrer och antioxidanter. Smaskigt och mättande. 💚💚

Såsen är en för dagen ny innovation med kikärtor, olivolja, örtsalt, grönkål och citron. Istället för grädde och crème fraîche får du alltså en fräsch sås som ger smak, hälsosamt fett, massor av fibrer, antioxidanter och C-vitamin. Enkelt och gott, precis som det ska va!

Hummus med grönkål och citron – recept

Du behöver:
1 burk eller tetra färdigkokta kikärter
1 msk olivolja (gärna D-vitaminberikad såhär års!)
en näve grönkål
saften av 1/2 citron
1/2 tsk örtsalt
grovmalen svartpeppar

Gör såhär: Lägg alla ingredienser i en hög smal burk eller liknande. Mixa med stavmixer och voilà – en sås som är både supergod och supernyttig. 💚🌞

Fler tips och recept, och massor av intressant fakta kring hur dina vanor påverkar ditt liv och din hälsa finner du i boken Hjärna. Hjärta. Mage. för hållbar hälsa och ett skönare liv.

Frukostföreläsning om vanor som skapar effektiva möten – på bild

Idag fanns en illustratör på plats och liverapporterade från min frukostföreläsning på Münchenbryggeriet i Stockholm. 

Temat var hållbar hälsa och hur man kan få ut mer av sina möten – hur man med aktiva pauser, fysisk aktivitet, bra näring och mat som även bidrar med positiva upplevelser, kan skapa goda förutsättningar för kreativitet och effektiva möten. Med samma ingredienser kan man även bygga upp goda vanor för ett skönt och friskt liv. Mer om det kan du läsa i boken Hjärna. Hjärta. Mage

Nyfiken på hur min föreläsning tolkas av en illustratör? Se filmen på Mersmak kommunikations konto på Instagram

Hjärna. Hjärta. Mage. Nominerad till 1,6-miljonersklubbens Hälsopris

Idag fick jag veta att jag är en av sex finalister som valts ut bland de som nominerats till 1,6-miljonerklubbens Hälsopris, i klassen Årets Matprofil. 

”Under hösten har allmänheten kunnat nominera de personer som gjort en insats för folkhälsan under året som gått. Nu har hälsoprisets jury utsett finalisterna för varje kategori”.

Röstningen avslutades tydligen idag – väldigt spännande!  Och hur det än går så är det fantastiskt kul att bli nominerad. 

Tack juryn, och alla ni som röstat! 


3 of 85
1234567