Upp och hoppa! #pepidemin är här! #uppochhoppa2019

Idag är det Upp och Hoppa-dagen, en manifestationsdag för barns och ungas hälsa arrangerad av Generation Pep. Kampanjen kommer vara synlig i sociala medier, TV, på skolor, företag och organisationer.

Syftet är att inspirera till rörelseglädje i vardagen, och målet att fler ska få in mer fysisk aktivitet i sin vardag. Ta trappan istället för hissen, cykla till jobbet eller dansa till fredagens Idol. Genom att sprida kunskap om vikten av mer vardagsrörelse, men också inspirera, vill vi skapa en pepidemi!
En pepidemi där vi får alla i Sverige att bli peppade på mer vardagsrörelse.

Så…. upp och hoppa!

Friskvårdspodden 2019 – vi är tillbaka!

Nu är vi tillbaka och kan äntligen presentera årets första avsnitt av Friskvårdspodden. Den här gången tar vi avstamp i hälsosamma vanor som håller i längden, och även du som har ett nyårslöfte som du kämpar med kan hämta lite ny inspiration och kanske göra om det till ett mer långsiktigt mål.

Hälsosamma vanor behöver byggas upp i små steg och det finns inga måsten eller förbud. Allt handlar om att hitta en väg som funkar just för dig. Om mat står för njutning, social samvaro och glädje i ditt liv kan den fortsätta göra det – men du behöver samtidigt se till att den är hälsosam och hållbar på sikt. Det handlar också om att hitta ditt eget VARFÖR, så att motivationen att ändra rutiner och behålla de nya vanorna verkligen kommer inifrån.

Veckans gäst är en verklig influencer vad gäller mat för hälsan, och företaget hon arbetar på har jobbat med svenskarnas matvanor och vikt i över 40 år. Lyssna här på senaste avsnittet av Friskvårdspodden, med Karin Nileskog, Kost- och utbildningsansvarig hos Viktväktarna.

Hur smarta blir vi i en värld av smartphones och sociala nätverk?

Efter tio år med sociala medier och smartphones börjar allt fler förstå att det finns baksidor, och vi börjar bli medvetna om att hjärnan påverkas och störs av det ständiga informationsflödet. Alla typer av förändring innebär väl i någon mån ett socialt experiment, men utvecklingen de senaste 10-20 åren har gått oerhört fort och vi har nog ännu inte hela bilden av hur mobilanvändandet påverkar oss. Här kan du läsa några av mina reflektioner som jag även skrivit om i KungälvsPosten.

I takt med att allt fler tillbringar allt mer tid med näsan i en skärm istället för att säga hej till grannen eller bjuda på ett leende när man möter någons blick på bussen, så har psykisk ohälsa ökat lavinartat, inte minst bland unga. Människor träffas mer sällan och undersökningar visar att ungdomar dricker mindre alkohol (och senare), har sex mer sällan (och senare) och slåss mindre. Detta kan tyckas vara en välkommen utveckling men är samtidigt lite oroväckande och sorgligt. Kanske är det tecken på att unga är mindre nyfikna och umgås mindre än vad vi gjorde för inte så länge sedan. Underhållningen är inte längre bort än ett skärmklick eller en swipe, och ständigt tillgänglig. Att använda sin fantasi är ganska ovant, och att gå utanför dörren tycks bli allt svårare.

För många är mobiltelefonen nästan som en kroppsdel. Så fort man stannar upp eller får en kort paus tar man – nästan reflexmässigt – upp den för att kolla om det hänt något nytt eller kommit något mail. Och det har det nästan alltid, även om det bara var några minuter sedan senaste gången man kollade. Nyheter, notiser från Instagram, Facebook, Twitter, WhatsApp, Messenger eller LinkedIn, sms eller mail. Enligt Anders Hansen rör vi i snitt vid mobilen 2600 gånger per dygn. Han pratade mycket om detta när han gästade oss i Friskvårdspodden, och när han var med i Skavlan för ett par veckor sedan.

När hjärnan aldrig får vila eller får tid för reflektion påverkas koncentrationen och minnet negativt, sömnen störs, vi blir mindre empatiska och mindre intresserade av andra människor. Jakten på gilla-markeringar och nya händelser påverkar hjärnans belöningssystem och vissa menar att man utvecklar ett beroende. Kanske är telefonen ”smart”, men den gör definitivt inte oss människor klokare.

Det är hög tid att vi blir mer medvetna om hur vi använder skärmarna. Utan det ständiga informationsflödet och jakten på ”likes” blir vi lugnare, gladare, mer närvarande och kanske lite mer mänskliga.

Här har jag uppdrag som live-twittrare på Connectdagen 2014 – långt inne i skärmen…

Friskvårdspodden gästas av Anders Hansen

När Anders Hansen föreläste i Göteborg i början av december passade vi på att bjuda in honom som gäst i Friskvårdspodden. Anders Hansen är läkare och psykiatriker, och har fördjupat sig inom forskning kring hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan – ett ämne som även vi brinner starkt för. Han syns och hörs ofta i teve, poddar och intervjuer, och är nog allra mest känd för boken Hjärnstark.

I vårt möte fick vi en unik möjlighet att ställa alla våra frågor kring hur hjärnan påverkas av att vi rör oss mer. Vi pratade även om hur vårt moderna liv med stress och för mycket skärmtid påverkar hjärnan, varför det är viktigt att prioritera sömnen och om trender kring ökande psykisk ohälsa, inte minst hos unga.

Träning för hjärnan

Hjärnan är plastisk och förändras hela tiden. Nya hjärnceller och kopplingar bildas, och andra tillbakabildas och bryts ner. Processerna påverkas av allt vi gör, inte minst av hur vi använder kroppen. När vi rör på oss blir vi inte bara piggare och mår bättre, det påverkar också koncentrationen, minnet, välmåendet, sömnen, kreativiteten och hur sårbara vi är i samband med stress. Det kan dessutom påverka vår personlighet och intelligens. Anders Hansen menar att träningen, promenaden och löprundan fungerar som en mental ”uppgradering”.

Här kan du se en föreläsning med Anders Hansen, via 1177.se (han startar ca 4 minuter in i programmet).

Hjärnan fungerar som bäst när du använder kroppen

Människan är designad för att vara fysiskt aktiv. Under hela mänsklighetens utveckling har det varit helt livsavgörande att gå och springa mycket, eftersom detta har krävts för vår överlevnad. Att springa innebar att jaga ifatt något ätbart eller att fly från ett rovdjur, och att gå innebar att man upptäckte nya platser att bo på eller nya ställen där det fanns mat.

Hjärnan behövde fungera som allra bäst i dessa situationer, och man tror att det är därför som bland annat skärpan, kreativiteten och minnet påverkas positivt av att vi är fysiskt aktiva.

Alltså: Ta en paus från det stillasittande tänkandet under arbetsdagen eller skoldagen, och gör något fysiskt som gör att pulsen och cirkulationen ökar. Det spelar inte så stor roll VAD du gör, viktigare är att det blir av och att pulsen några gånger varje vecka höjs under minst 20 minuter, gärna 45. Då får du ut mer av hjärnans kapacitet, du bli mer fokuserad och kreativ, och det blir lättare att komma ihåg saker och lära nytt. Och kom ihåg… det är när du tycker att du inte har tid som du behöver det som allra mest.

Här kan du lyssna på Friskvårdspodden med Anders Hansen.

PS 1. Boken Hjärnstark finns såklart även som ljudbok så du kan lyssna samtidigt som du motionerar.

PS 2. För mer inspiration inom samma ämne, lyssna på avsnittet av Friskvårdspodden med Jenny Nyberg som gäst. Och läs mer hos Brain Athletics.

Ungas matvanor – viktigt för framtiden

Ohälsosamma matvanor är en av de största orsakerna till ohälsa. De står dessutom för en stor del av vår miljö- och klimatpåverkan. Genom hälsosamma matvanor och en aktiv livsstil kan vi bland annat förebygga fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa former av cancer.

Hälsosamma levnadsvanor är en förutsättning för att fullt ut kunna ta del av skolans utbud och verksamhet. Bra matvanor bidrar även till trivsel, samarbete och arbetsmiljö, både för elever och pedagoger. Att röra på sig är viktigt för hjärnan och bidrar till fokus och inlärning. Dietister kan bidra till ett strukturerat långsiktigt hälsoarbete i skolan – med hälsosamma matvanor som grund och även ett bredare fokus på levnadsvanor kring fysisk aktivitet, tobak och alkohol.

Idag lyfter vi måltidens potential i skolan, läs hela artikeln i Dagens samhälle.

Blir du nyfiken på hur hjärnan påverkas av fysisk aktivitet – välkommen till Brain Athletics. Läs gärna detta debattinlägg i GP.

Därför behöver vi sova – gott och tillräckligt

Regelbunden god sömn är en förutsättning för återhämtning, hälsa och välmående. Vi har olika personlighet vad gäller sömnen – vissa är kvällsmänniskor, andra är mer pigga på morgonen. Morgonmänniskor är ofta lättväckta medan kvällsmänniskor sover mer djupt.

När du sover bra och tillräckligt på natten klarar du dagens utmaningar och stress bättre. Under sömnen återhämtar sig kroppen och hjärnan, intryck och ny kunskap bearbetas och delar av det läggs på minnet. Kroppen varvar ner, pulsen och blodtrycket sjunker, andetagen blir lugnare och musklerna slappnar av. Att sova tillräckligt har betydelse för hormonbalansen, immunförsvaret och för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, depression och utmattningssyndrom.

De flesta vuxna behöver cirka 7-8 timmars sömn, barn behöver sova mer. Under natten går vi igenom 4-6 sömncykler à ca 90 minuter.

Sömnen behöver vi bland annat för hjärnans återhämtning och cellreparation, för minnet och kognitiva funktioner. För lite sömn kan förutom trötthet ge huvudvärk, koncentrationssvårigheter och göra att man blir lättirriterad. Sömnbrist kan även göra att kroppen påverkas mer vid stress, försämra immunförsvaret, öka aptiten och sänka ämnesomsättningen. Ofta leder obalansen till bukfetma och ibland inflammationsprocesser.

Samtidigt som vi sover mindre och sämre än någonsin ställer vår moderna livsstil höga krav på hjärnan, till exempel på jobbet, vid skiftarbete, resor över tidszoner och oregelbundna arbetstider. Dessutom är många ambitiösa även på fritiden.

Motion och rörelse kan förbättra dina sömnrutiner och sömnens kvalitet. Träna helst några timmar innan läggdags så du hinner varva ner. Att äta regelbundet och lagom mycket påverkar sömnen positivt, medan alkohol, nikotin och koffein gör att du sover sämre.

På 1177.se kan du läsa mer om sömn.

Bästa dieten, svenskarnas kondition & mindful eating

I veckans avsnitt av Friskvårdspodden reflekterar Anna och Kajsa vidare kring mindful eating och konstaterar att det finns väldigt många perspektiv på matvanor och ätande. Många har funderingar kring det och äter av helt anledningar än att kroppen behöver energi och näring – andra äter helt enkelt för att de är hungriga. Det finns inga rätt eller fel, men det är intressant och har stor betydelse för hur vi mår.

I avsnittet pratar vi även om teveserien Bästa dieten, och vill framför allt tipsa om det tredje avsnittet där man belyser den starka trenden att alla har sin egen diet och specialkost, och även redovisar vilken kost som funkar bäst för hälsan. Fyra olika par har fått äta antingen LCHF, vegan, 5:2 eller enligt tallriksmodellen, alltså Nordiska näringsrekommendationer, och man har tittat på hur de mått och vilka mätbara resultat de fått av en månad på respektive ”diet”.

Vi diskuterar även en forskningsstudie som gjorts på Centrum för idrottsforskning. Enligt studien som baseras på 350.000 hälsoprofilbedömningar under 1995-2017 har varannan svensk dålig kondition och den har försämrats. Andelen personer med så låg kondition att det är farligt för hälsan har nästan fördubblats under de senaste tjugo åren.

Konditionen är en av de enskilt starkaste påverkansfaktorerna för hälsa, sjukdomsrisk och livslängd, och påverkas framförallt av regelbunden fysisk aktivitet där man höjer pulsen.

Det är inte i första hand den organiserade idrotten som minskat, utan vardagsmotionen. Arbetsgivaren och arbetsplatsen har en viktig roll i att främja rörelse under arbetsdagen, till exempel att göra det möjligt att gå eller cykla mellan möten, att främja promenadmöten och vara positiv till träning på arbetstid.

Lyssna här på senaste avsnittet av Friskvårdspodden!

Mindful eating på Friskvårdspodden

Friskvårdspodden gästas denna gång av Elin Borg, expert inom mindful eating. Mindful eating innebär att öka sin medvetenhet kring ätandet och har många positiva effekter.

– Det handlar bland annat om impulskontroll, vilket man även har stor nytta av i många andra sammanhang, menar hon:

”Mindful eating handlar om att medvetandegöra ätandet och allt som påverkar ätandet. Målet är att du vid varje tillfälle som du stoppar något i munnen vill vara medveten om varför du äter, vad du äter, hur du äter och hur din kropp påverkas av det du äter. Ett medvetet ätande hjälper dig att välja bort oönskat ätande, så som småätande och överätande, men också att vara mer närvarande när du äter och att verkligen njuta av den mat som du väljer att äta.” Läs mer här

I avsnittet får vi lära oss mer om mindful eating och hur det går till. Det finns inga rätt eller fel, det handlar om att bli mer medveten. Att äta mer medvetet och följa kroppens signaler för hunger och mättnad är ett sätt att nå och behålla en hälsosam vikt. Genom att lyssna mer på kroppen minskar risken för att man äter mer än man behöver, vilket är en stor anledning till ohälsa kopplad till levnadsvanor och livsstil – ohälsosamma matvanor är faktiskt det största hotet mot hälsan i Sverige och kan bland annat leda till fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa former av cancer.

Varför äter vi?
Lusten att äta kan delas in i fyra olika kategorier – hunger, vana, socialt ätande och kompensatoriskt ätande. Kompensatoriska orsaker kan till exempel vara att man är uttråkad, stressad eller arg och ätandet kan vara ett sätt att kanalisera andra känslor. I samtalet går vi på djupet inom de olika typerna och Elin tipsar om hur man kan öka sitt medvetenhet utifrån sin egen situation och var man befinner sig just nu.

Det finns som sagt inga rätt eller fel, men det känns som att många prioriterar andra saker än just medvetenheten när det gäller matvanorna. När man äter lunchen framför datorn eller i farten på väg mellan två möten, äter snacks i biosalongen eller chips framför teven är det för mycket distraktion för att man ska känna när man ätit lagom mycket. Ta en funderare – måste du till exempel äta något onyttigt bara för att du går på bio? Måste du äta något alls medan du ser på filmen?

Mindful eating ger ytterligare en dimension på matvanor för hälsan – ”en bra lunch” handlar alltså inte bara om innehållet utan även om dina tankar och känslor.

Klicka här för att komma till Friskvårdspodden om mindful eating.

Fler länkar och instruktioner i mindful eating
Elin Borg är författare och föreläsare, med bakgrund som socionom och mindfulnessinstruktör. Hon driver företaget Well-Aware-ness och har bland annat skrivit boken Mindful Eating – Lyssna på din kropp och ta kontroll över ditt ätande.

Här kan du testa Elin Borgs övningar i mindfulness och mindful eating.

Så klarar du höstmörkret – reportage i KvP

Idag är artikeln med tips om hur man håller sig pigg i höstmörkret, som tidigare publicerats i GT/Expressen, med i KvällsPosten.

Kul att det uppmärksammas att goda vanor kan göra att vi får mer energi och håller oss friskare. Som vanligt så är det helt vanlig bra mat och hälsosamma vanor som är grejen – det behövs inga andra mirakelkurer.

Läs gärna mer i mitt tidigare inlägg om reportaget.

Hälsa för kommande generation – Nytt på Friskvårdspodden

I veckans avsnitt pratar vi om hur vi tillsammans kan hjälpa våra barn till goda vanor kring bra matvanor och ett aktivt liv.

Kajsa är upprörd över hur policyn i skolan (eller bristen på policys) motarbetar föräldrarnas önskan om att barnen ska äta bra – inte minst i vardagen när de är i skolan.

Anna berättar om erfarenheter och insikter i samband med mötet med Generation Pep, skolor och företag som YouGo Healthplan samarbetar med.

Alla goda krafter behöver samverka för att tillsammans bygga en värld där det blir enkelt och självklart att göra bra och hållbara val – för sin egen hälsa och för klimat och miljö. Kommande generationer kommer att undra vad vi egentligen sysslade med på 2010-talet, precis som vi förundras över hur våra föräldrar kunde röka inomhus, köra bil utan bälte och cykla utan hjälm.

Dessutom bjuder vi på de fem bästa tipsen för att hålla sig pigg och frisk i höstmörkret. Missa inte det!

Lyssna på senaste avsnittet av Friskvårdspodden här!

6 of 97
2345678910