Blogg

Kajsa Asp Jonson – moderator

Uppdragen som moderator är mina absoluta favorituppdrag. Som moderator och processledare får jag förtroendet att hålla ihop sammanhanget och skapa en röd tråd, leda det konstruktiva samtalet framåt och skapa en atmosfär där de som medverkar känner sig bekväma och trygga och får komma till tals.

Här är ett urval av de uppdrag jag under de senaste åren gjort som moderator. Klicka gärna på länkarna för att läsa mer om respektive projekt.

Hållbar nutrition för hälsa genom livet – Dietisternas riksförbunds kongress, april 2018.

Mat 2017 i Växjö – Samtal och paneldebatt om mat och kompetensbehov inom äldreomsorgen, samt konferencier vid kocktävlingar och i Matsvinnsköket, september 2017.

Tillsammans för en bättre hälsa – Cancerfonden i Almedalen, juli 2017.

Att leva hälsosamt ombord – att skapa en hälsosam livsstil är en investering för livet – Föreläsare och moderator för temadag inom Sjöbefälsutbildningen på Chalmers, maj 2016.

Mat 2013 i Växjö – Seminarium om vikten av fler dietister i kommunal verksamhet, om mat i äldreomsorgen, om hur man kan samverka med olika organisationer och yrkesgrupper för en bättre folkhälsa. Politisk debatt om huruvida Sverige behöver en nationell strategi kring matvanor från vaggan till graven. Folkhälsoenheten och Region Kronoberg, september 2013.

Moderator-kajsa-asp-jonson-MAT2013

 

Kost och livsstil för hjärta, hjärna och kärl

Onsdagen den 16 maj föreläser Kajsa Asp Jonson om kost och hälsosamma matvanor i seminariet Hur kan jag minska risken att drabbas av folksjukdomen stroke?

Seminariet är öppet för alla och ingen föranmälan behövs. Varmt välkommen att lyssna på föredragen om hur livsstil och levnadsvanor förebygger hjärt-kärlsjukdomar, och hur du kan göra för att minska riskerna och njuta längre av livet.

Hur kan jag minska risken att drabbas av folksjukdomen stroke?

 

 

 

Moderator på Dietisternas Riksförbunds kongress 2018

Den 12-13 april arrangerade Dietisternas Riksförbund sin kongress för 2018 – 270 anmälda, 30 utställare och nära 20 föreläsare. Under kongressen tog förbundet avstamp i den nya visionen Hållbar nutrition för hälsa genom hela livet.

Uppdraget som kongressgeneral och moderator var en utmaning och samtidigt väldigt väldigt roligt. I de utvärderingar som kommit in finns bland annat följande:

Moderatorn jättebra och engagerad genom hela två dagar!
Mycket bra moderator.
Bra jobbat av moderator!
Bra upplägg, bra stämning hos moderator.
Bra genomfört av moderatorn.
Proffsigt arrangemang.
Mycket bra modererat och arrangerat.
Mycket bra innehåll, upplägg och engagemang.

Stora delar av kongressen visas på Kunskapskanalen och kommer att finnas tillgängligt på svtplay under fem år.

Stort tack för förtroendet, Dietisternas riksförbund!!

‪Kan det hälsosamma bli ohälsosamt? ‬

Den 23 maj arrangerar SFN väst och Sahlgrenska Universitetssjukhuset ett seminarium på Göteborgs stadsbibliotek:

Kan det hälsosamma bli ohälsosamt?

Vi bjuder på tre spännande föredrag:

Glutenfritt – nödvändigt för vissa men bra för alla? Stine Störsrud, leg. dietist, Med. Dr

Är veganen hälsosam? Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog, docent

Mat för livet – fokusera hellre på vad maten ger dig än vad den är fri från.

Kajsa Asp, leg. dietist, journalist, författare

Plats: Göteborgs stadsbibliotek

Tid: 23 maj kl. 18-20

Varmt välkommen!

Bild lånad från eufic.

Neuropsykiatriska funktionshinder påverkar matvanorna

Speciella matbehov och -önskemål är relativt vanligt vid neuropsykiatriska funktionshinder, men det är inte så allmänt känt att det kan ha med diagnosen att göra, utan upplevs ofta som matkrångel. Artikeln nedan skrev jag för ett par år sedan till Dietistaktuellt. För såväl personal som möter dessa elever i skolan, som för föräldrar och anhöriga, är det bra att veta mer om bakgrund och samband – för att öka förståelsen och bemöta dessa individer på ett bra sätt. 

Neuropsykiatriska funktionshinder – hur påverkar de kosten?

Ola Ståhlberg är legitimerad psykolog och medicine doktor som arbetar vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Göteborg. I maj 2015 disputerade han vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet med avhandlingen ”Comorbidity across childhood-onset neuropsychiatric disorders”. Forskningen fokuserar främst på hälsoaspekter vid ADHD och/eller autismspektrumstörningar. På en utbildningsdag för dietister berättade Ola Ståhlberg om sina tankar kring hur kostvanor och livsstil kan påverkas av neuropsykiatriska funktionshinder.

Neuropsykiatri innefattar bland annat diagnoser inom ADHD-spektrat, autism (inklusive Aspergers syndrom) och utvecklingsstörning. Komorbiditet är vanligt, bland annat är ADHD och autism ofta kombinerat med exempelvis depression, ångest och ätstörningsproblematik (främst bulimi/binge eating, loss of control eating). Dessutom finns en ökad risk att drabbas av sömnstörningar, kroniskt smärttillstånd och utmattningssyndrom.

– Kosten påverkas av flera av de neuropsykiatriska diagnoserna. De här patienterna har ofta flera överlappande diagnoser, och ju fler diagnoser desto mer ökar sannolikheten för att det även ska finnas avvikande beteenden kring maten, berättar Ola Ståhlberg. Kost och ADHD är ett hittills ganska obeforskat område. Det vore väldigt intressant att till exempel titta på förekomsten av neuropsykiatriska tillstånd vid en överviktsenhet. Neuropsykiatriska funktionshinder kan vara en delförklaring till att vissa individer drabbas av fetma.

– Det är inte ovanligt att diagnoserna är kopplade till missbruk, inklusive matmissbruk. Något är rubbat i hjärnans belöningssystem; man kan inte vänta på belöning, och när belöningen väl kommer får man inte samma effekt som andra, berättar Ola Ståhlberg. En patient med neuropsykiatriska problem behöver ofta hjälp med att se saker från olika håll. Man behöver jobba mycket med feedback och bekräftelse, ha mycket tålamod och jobba långsiktigt i små steg. Att se långsiktigt på livsstilsförändringar kan vara svårt – att dela upp i korta genomförbara moment och ge feedback efter hand fungerar bättre.

Styrs av impulser och känslor

Ett av kärnproblemen vid neuropsykiatriska funktionshinder är att man har svårt att reglera när man ska vara aktiv och när man ska vila. Exekutiva funktioner är störda, vilket påverkar förmågan att planera, organisera, komma igång eller avsluta och man har svårt med affektreglering: känslorna är ofta starka och man kan bli jättearg för småsaker vilket innebär problem i vardagen.

– 4-7% av skolbarn har ADHD. Motsvarande siffra hos vuxna är 2-4%. Symtomen växlar och hos en subgrupp kan man säga att det ”växer bort”. Hos ungefär 50% blir symtomen efter hand så svaga och diffusa att man inte längre kan säga att diagnosen är relevant – men många har bestående problem, berättar Ola Ståhlberg.

Diagnoskriterierna kring neuropsykiatriska funktionshinder är utformade för barn och unga. Klinisk symtombild krävs för att ställa diagnos och kriterierna behöver uppdateras och utformas på ett sätt som även fungerar och är relevanta hos vuxna patienter.

– Den som varit hyperaktiv som barn blir ofta rastlös som vuxen men impulsiviteten hålls mer inombords eller blir mer märkbar i djupare relationer. Fysisk impulsivitet övergår ofta i verbal impulsivitet eller impulsivitet i känslolivet. Det ställer till stora sociala problem och det kan göra det svårt att leva ihop med en partner och bilda familj.

Olika diagnoser – olika matproblem

– Ätstörningar och liknande förkommer relativt ofta vid ADHD och/eller autism, men kanske i ännu högre grad vid ångest, depression och personlighetsstörningar som ju dessutom till sin prevalens är ”större” sjukdomsgrupper.

– Kopplingen mellan ADHD och bulimi är det samband som det skrivits mest om, enligt Ola Ståhlberg. Binge eating är en nyare diagnos där man ofta går upp kraftigt i vikt eftersom kompensatoriska beteenden inte ingår. I litteraturen är det inte alltid definierat vilken av dessa man studerat.

– Problematiken beror delvis på att det fattas en regleringsmekanism i belöningssystemet. Dysfunktionell affektreglering, det vill säga en onormal styrning av reaktioner och känslor, leder till såväl okänslighet som överkänslighet. Man lär sig inte av sina erfarenheter, man har en hög grad av ångest och utsätter sig gång på gång för det man får ångest av.

Vid ADHD har man svårt att se konsekvenser av sitt handlande. Känslorna i förhållande till situationer och händelser är orimligt starka och ett okontrollerat överätande eller hög alkoholkonsumtion är relativt vanligt.

Vid autism har man svårt att koppla rätt känsla till de yttre omständigheterna. Här är ett anorektiskt beteende vanligare, man äter extremt ensidigt och har mycket idéer kring vad och hur man ska äta. Perceptuella avvikelser kring konsistens, smak och temperatur förekommer och tvångstankar kring ätandet är vanligt. Kraven är ofta mycket specifika och svåra att förstå för andra, till exempel val av porslin och bestick, plats att äta på, exakta tillagningsförfaranden och omständigheter kring måltiden och ätandet. Ätproblem som barn är ofta ett tidigt tecken, kanske har man redan som liten haft en överkänslighet för smakupplevelser.

Andra symtom som kan vara förknippade med neuropsykiatrisk störning är till exempel hypokondri, hälsoångest och ortorexi och dysmorfofobi. Dysmorfofobi, eller Body Dysmorphic Disorder, innebär extrema komplex och en sjuklig upptagenhet kring hur andra uppfattar ens kropp. Ofta gäller det inbillade, eller för utomstående obetydliga, utseendedefekter och man lider så mycket av sitt utseende att det kraftigt påverkar det sociala livet.

Bipolär sjukdom förekommer relativt ofta tillsammans med ADHD. Att klara livsstilsförändringar på egen hand är svårt, man måste ha mycket stöttning. Man saknar ett konsekvenstänk och förmåga att tänka abstrakt. Misslyckande med en kostförändring kan innebära ytterligare bakslag och förvärra sjukdomsbilden i stort.

– Uppdelningen i de olika diagnoserna är högst schematisk och de överlappar ofta varandra. Det finns knappast några ”rena” diagnoser, förtydligar Ola Ståhlberg.

Dietisten har en viktig roll

Personer med neuropsykiatriska funktionshinder finns överallt. Vissa har under lång tid klarat sin vardag utan stora problem, dem kan man bland annat träffa på i primärvården eller i samband med att de behandlas för någon somatisk sjukdom. Tillstånden förvärras ofta i samband med stora livshändelser; att flytta hemifrån, börja jobba eller vid skilsmässa. Det är vanligt att ångest eller depression tillkommer, och kanske även droger eller alkoholmissbruk.

Som dietist bör man vara vaksam på specifika impulsiva beteenden generellt: kanske ett okontrollerat beteende och missbruksbeteende kring alkohol, spel, sex eller mat, växlande stämningsläge eller svårigheter att reglera sitt känsloliv. Specifikt kring maten kan vara att man äter på konstiga tider eller har ett extremt beteende till exempel vad gäller hur fort man äter eller i vilka mängder. Behandlingsprogrammen innebär oftast medicinering och psykoterapi och man behöver ha ett multiprofessionellt team. Kostbehandlingen måste gå hand i hand med övrig behandling för att man ska nå framgång.

– Patienten har svårt att klara misslyckanden och bakslag så det är viktigt att man har tillgång till de resurser som krävs och inte känner att man måste klara allt på egen hand, understryker Ola Ståhlberg. Var beredd på starka reaktioner när det blir motgångar och låt processen ta tid. Stress blir väldigt kontraproduktivt.

Många av dem han träffar är även fysiskt i mycket dåligt skick. De har dålig kondition och kostvanorna är ofta väldigt bristfälliga.

– Det borde finnas en dietistkonsult att tillgå vid varje psykiatrisk avdelning. Framför allt i mer komplicerade fall bör samarbete mellan psykiatrin och dietist utvecklas. Att få hjälp med att komma till rätta med exempelvis sina sömnvanor är en självklarhet – professionell hjälp med kosten borde också vara det! avslutar Ola Ståhlberg.

Publicerat i Dietistaktuellt nr 3/2016

#OnePlanetPlate – klimatsmart mat inom ramarna

Vi lever som om vi hade över fyra jordklot. För att planeten ska överleva måste vi ändra vårt sätt att äta, färdas, konsumera och ta hand om vår egen skit. Så enkelt är det. Det är hög tid att vi alla tar fram vår inre Skogsmulle.

Idag hade Världsnaturfonden, WWF, ett pressmöte om mat och klimat. Maten är en viktig faktor som i Sverige står för 25-30 procent av vår klimatpåverkan. Genom att ändra matvanorna kan vi göra stor skillnad för både klimat och miljö, och samtidigt göra något bra för hälsan – för i stora delar går hänsyn till hälsa och klimat hand i hand.

– För att minska matens klimatpåverkan måste vi jobba på alla fronter och göra flera olika typer av insatser: minska svinnet, ändra kosten och förbättra produktionen, sa Elin Röös, forskare från SLU.

Livsmedelsproduktion påverkar miljö och klimat ur flera olika perspektiv, bland annat biologisk mångfald, kemisk belastning och vattenanvändning. I Sverige är betesmarkerna och slåtterängar våra mest hotade ekosystem. Globalt är expansionen av betesmark ett stort problem. Animaliskt protein globalt sett medför antibiotikaanvändning, markbördighet, djurvälfärd, säkra och hälsosamma livsmedel, samt en rad olika sociala aspekter. Ekonomin måste underkasta sig de sociala och miljömässiga förutsättningarna, menade Elin Röös.

Mat på planetens villkor

På pressmötet lanserade WWF sitt koncept One Planet Plate och Matkalkylatorn. Bland annat finns en exempelmeny som ska visa hur man kan äta för att minska matens klimatpåverkan till en långsiktigt hållbar nivå, det innebär att minska från 2 kg CO2-ekvivalenter per måltid (lunch och middag) till 0,5, eller totalt 11 kg per vecka. Veckomenyn är näringsberäknad och uppfyller de Nordiska näringsrekommendationerna, bland annat vad gäller fettkvalitet.

– Värdena jämförs med energi- och näringsbehovet för en medelaktiv kvinna och når upp i rekommenderad mängd järn, dock är det svårt att komma till rätt nivåer av D-vitamin när man bara äter en portion fisk i veckan, berättade Camilla Sjörs som gjort beräkningarna på uppdrag av WWF. Rapsolja är den fettkälla som dominerar i matlagningen, och frukostarna innehåller en del nötter, så andelen mättat fett är låg.


Rotselleri, spetskål, puylinser och bröd – dagens lunch enligt #OnePlanetPlate.

Kött blir tillbehör eller krydda – istället för huvudingrediens.

Det är glädjande och positivt att veckomenyn inte är vegansk. Jag tror att det blir lättare för människor att ta till sig budskapet om man kan fortsätta äta det man brukar, fast ändra på proportionerna. Det finns både kött, fisk, mjölk och ost på menyn. Men det är kött en gång i veckan, och fisk en gång. Växtbaserad mat har huvudrollen. Det är mycket bönor, linser, kål och rågbröd, och fullkornsbröd eller havregrynsgröt till frukost. Och som mellanmål blir det 3 mackor med hummus, en mug-cake på bönor eller 3 koppar kaffe eller te.

Jag förvånas över hur lite frukt det är på exempelmenyn; rivet äpple, banan eller bär till frukost, men inte mer. Det borde inte vara större klimatpåverkan av ett par svenska äpplen under säsong, tänker jag, men kan ha fel. Jag är också lite fundersam på innehållet av C-vitamin eftersom största delen av grönsaker och rotfrukter i menyn är tillagade. C-vitamin förstörs ju i stor utsträckning vid uppvärmning.

Och sen kan jag som dietist inte låta bli att tänka på hur den här maten kommer att tolereras av personer med IBS. Det blir inte så mycket kvar på menyn om man behöver minska på den typen av mat som brukar ställa till det för den som har känslig mage, och det är ganska många.


Bilder från WWF.

Toast med ost, skinka och äggröra – en rejäl dos av energi och protein

Många tror att man måste äta specialprodukter som bars och proteinshakes för att få i sig vad man behöver av protein. Faktum är att helt vanlig mat är ett väldigt bra sätt att få i sig det man behöver, även när man idrottar mycket och vill öka sin muskelmassa. Men det är viktigt att tänka på att en växande tonåring och dennes föräldrar (som ofta lever ett betydligt mer stillasittande liv) inte har samma behov. Om det blir alltför stort fokus på fiberrik och fettsnål mat kan det bli svårt för tonåringen att orka äta så mycket som krävs. Variera till exempel gärna både med fullkornsbröd och ljusare bröd, så blir det lättare att få i sig mer av kolhydrater och energi.

Om man är 14 år och kille och tränar mycket och vill bygga muskler, dessutom är mitt i en tillväxtfas, och ständigt hungrig, då är detta en väldigt bra frukost. Min son har inspirerats av någon vloggare på Youtube och gjorde idag två dubbla toasts med ost, kalkon och äggröra till frukost.

Mackorna är ganska snabblagade och ger mycket mättnad – perfekt som frukost eller mellanmål på eftermiddagen innan träningen. Tillsammans med ett glas mjölk gav denna måltid en rejäl dos av energi och hela 70 gram protein – se siffror nedan (ja, dietistmamman var nyfiken och gjorde en näringsvärdesberäkning så fort han hade gått till skolan). Läs gärna mer och prova recepten i mitt projekt för unga som idrottar: Kokbok för aktiva teens.

Jag saknar något grönt i denna måltid, men det får vi ta igen lite senare. Recept och näringsvärden hittar du under bilden.

Till 2 dubbla toastmackor med ost, kalkon och äggröra behöver du:

4 skivor bröd, bredda med smör eller margarin
12 skivor ost
2 skivor rökt kalkon
2 ägg
3-4 msk mjölk
1 msk smör-&rapsolja (att steka äggröran i)

Gör såhär:
Bre fett på brödet, lägg på ostskivor och skinka. Lägg ihop dem med pålägget emellan.
Vispa ihop ägg och mjölk till äggröran och stek i fettet i en stekpanna. Lägg mackorna i toastjärnet några minuter. Öppna dem och lägg i äggröran, låt sedan gräddas färdigt tills brödet fått en gyllenbrun färg och osten smält.

Näringsvärden (per portion, d v s 2 dubbla mackor enligt ovan, samt ett glas mellanmjölk):
1300 kcal
70 gram protein
77 gram fett
80 gram kolhydrater

Nordisk superfood – goda matvanor, ingen quick fix

I morgon är det äntligen dags för matlagningseventet på Hälsö fisk. Vi kommer att prata om nordisk supermat och laga en massa god mat tillsammans, baserat på fisk och skaldjur, rotfrukter och grönsaker.

Jag vill helst inte prata om supermat utan kommer att fokusera på supermatvanor med en bra mix av olika hälsosamma livsmedel, bra råvaror och ett sunt förhållningssätt till mat och ätande. Vi får olika näringsämnen från olika sorters mat, och att äta varierat är en viktig grund för att få i sig vad man behöver.

Vi behöver inte importera från andra sidan jordklotet för att hitta livsmedel med högt näringsinnehåll. I Norden finns till exempel blåbär, lingon, hallon, aprikoser, mandel, hasselnötter, spenat, lax, sill och makrill, skaldjur, alger, fullkorn av havre och råg, morötter, rödbetor, bönor, vitkål, rödkål, grönkål, lök och mycket annat. Och viktigt att komma ihåg är att ett enskilt livsmedel, en shot eller ett bär kan inte ersätta sunda matvanor eller för lite motion.
Läs gärna mer i de inlägg jag skrivit tidigare:

Om superfoods

Och om superfoods i Amelia

Om gurkmeja.

Och om gurkmeja i Amelia

Maten helt avgörande – inte minst för dig som tränar

Med fjorton OS-medaljer till Sverige kan man ju inte låta bli att fundera på vilka hemligheter de svenska idrottarna har. Maten är såklart en viktig del.
I Riksidrottsförbundets Kostpolicy står bland annat ”En god kosthållning, väl sammansatt mat och dryck, är en förutsättning för optimal träningseffekt, återhämtning, idrottsprestationer och god hälsa. En väl sammansatt kost innehållande tillräcklig energimängd täcker kroppens behov av näringsämnen.”
Vad betyder det för dig?
Jo, att om du äter bra mat i lagom mängd skapas förutsättningarna för att må bra, utvecklas och prestera på topp när det gäller.
Täck behovet av energi med vanlig mat som ägg, fisk, kött, kyckling, mjölk, bröd, müsli, pasta, ris, potatis, rotfrukter, grönsaker, bär och frukt, olja, nötter och frön… så får du i dig alla proteiner, kolhydrater och annan näring som du behöver. Det behövs inga specialprodukter om du äter rätt mängd mat.
Läs gärna mer och ta del av enkla och snabba recept för idrottare i min Kokbok för aktiva teens.

Foto: Katja Ragnstam. Bilder från boken Mersmak för livet.

Nötfria nyttiga chokladbollar

Sugen på en liten chokladboll kanske?

Perfekt kompakt energi – att ta med till träningen eller njuta av när du är sugen på något sött. Eftersom många idrottsanläggningar har nötförbud är det bra att använda solrosfrön eller pumpafrön, istället för cashew eller andra nötter som brukar finnas med i recept på rawfoodbollar.

Dessa är supergoda och innehåller endast dethär: 1 dl rostade solrosfrön, 7 mjuka dadlar, 1,5 msk kakao och en nypa salt.

Gör såhär:

Mixa först fröna, lägg sedan i kakao och salt, mixa lite till och lägg till sist de urkärnade dadlarna. Mixa till en smuldegsliknande massa. Tillsätt 1 tsk rapsolja om det behövs för att få ihop degen. Rulla med fingertopparna till små bollar, ca 16 st. Ta ett par droppar vatten på fingrarna om det blir för kladdigt. Doppa chokladbollarna i rostade kokosflakes om du vill. Förvara i kyl eller frys.

2 of 72
123456